Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

söndag 5 april 2009

Västerbottens Län.


Västerbottens län är ett län beläget i norra Norrland. Länet består av landskapet Västerbotten, nordöstra delen av landskapet Ångermanland och södra delen av landskapet Lappland samt en liten obefolkad del av norra Jämtland. Västerbottens län är det näst största länet i Sverige och upptar en åttondel av Sveriges yta. I länet bor nästan 260 000 invånare. Residensstad är Umeå, med ett universitet.
Västerbottens läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige. Västerbottens län har en varierad natur, allt från det karga kustlandskapet vid Bottenviken till den mäktiga fjällnaturen i väster på gränsen mot Norge. Däremellan finns inlandet med milsvida skogar och myrar. Länets naturreservat återspeglar denna mångfald.
I Västerbottens län finns en nationalpark, Björnlandets nationalpark i Åsele kommun, och 180 naturreservat. Naturreservaten har en total yta på cirka 800 000 hektar och täcker därmed 13 procent av länets yta. Vindelfjällens naturreservat i Sorsele och Storumans kommuner är med sina 560 000 hektar norra Europas största skyddade område. Västerbottens län bildades 1638 av den norra delen av Norrlands län och omfattade landskapet Västerbotten och västra delen av Lappland (det vill säga svenska Lappland). I detta område ingick hela Tornedalen, alltså även angränsande områden i dagens Finland.
Efter förlusten i finska kriget 1809 fick Sverige avträda Finland till Ryssland, och då även Västerbottens län öster om Torneälven och Muonioälven (nuvarande finländska kommunerna Torneå, Övertorneå, Pello, Kolari, Muonio och Enontekis).
1810 innebar ytterligare gränsändringar: Nordmalings tingslag överfördes från Västernorrlands till Västerbottens län. Samtidigt avsöndrades norra delen av Västerbotten och bildade Norrbottens län.
Pite lappmark (Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner) blev dock kvar i Västerbottens län, och överfördes till Norrbotten först 1837. Malå kommun bildades 1862 genom en utbrytning från Arvidsjaur, och fördes tillbaka till Västerbottens län 1869. Sedan dess har Västerbottens länsgränser varit oförändrade.

Upplagd av Bengt kl. söndag, april 05, 2009

Etiketter:

1 kommentar:

Anonym sa...

Mitt kära underbara Västerbotten
:0)Det lilla finns i ett stort format Som i Umeå en liten STOR stad som har allt.universitet Nöjen Fritid Bad Shopping Nämn det och jag skall säga dig var det finns. Naturen här,däremot är med sina oändliga STORA vidder rik på djur,växter och bra fiskevatten Vad sägs om öring röding Här kan du andas ren klar luft o frihet och träffa på djuren i dess rätta naturliga element....såsom människor :0) Jag gillar Norrland Men jag gillade oxå Värmlands skogar och natur Som är lite lik den Norrländska Är uppväxt i Värmland där en bit av min längtan finns En GOD söndag önskar jag dig KRAM

5 april 2009 kl. 06:42

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)