Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 30 juni 2009

Helvetet.

En man kom till helvetet där han möttes av satan. Satan förklarade att han kunde välja bland olika bestraffningar och att han tänkte ta mannen på en rundtur. I det första rummet stod en ung man och blev piskad, kedjad vid en vägg. I det andra rummet torterades en medelålders man med eld. I det tredje rummet blev en gammal man avsugen av en snygg tjej.

- Där vill jag vara, sade den nu plötsligt mycket entusiastiske killen.

- Då får det bli så, sade djävulen och gick bort till tjejen.

- Okej, mumlade han och klappade henne på axeln. Du kan gå nu. Jag har hittat din efterträdare...

Hästarsle.



- Vet du vad det är för skillnad på ett hästarsle och en brevlåda?

- Nej.

- Då vågar man ju aldrig skicka dig att posta brev!

(R.I.P Michael Jackson)


Fuktskadad.

Det var glädjeflickan och kunden Erik som hade tillbringat natten tillsammans.På morgonen när Erik skulle lämna sitt sällskap, ville han inte betala för natten? Hon reagerade naturligtvis och kontrade med att dra honom inför tingsrätten.Den stora dagen kom och förhandlingarna skulle just börja då en mellanstadieklass träder in i tingssalen. Domaren inser genast problematiken och kallar till sig glädjeflickan samt Erik. Han säger att med tanke på moralen i fallet så måste man låtsas att det inte är en uppgörelse mellan en kund och en glädjeflicka utan mellan en säljare och köpare av en lägenhet. Förhandlingen inleds med att Erik får förklara sig, - För det första var lägenheten fuktskadad.

- För det andra var skithuset beläget alldeles för nära vardagsrummet.

- För det tredje var lägenheten alldeles för stor. Sedan blev det dags för glädjeflickan att bemöta Erik,

- Vad gäller fukten i lägenheten så var han väl förberedd då han hade tagit på sig dubbla regnrockar.

- Vad gäller skithusets belägenhet i förhållande till vardagsrummet så kan det knappast spela någon roll för han sprang fram och tillbaka mellan de två rummen titt som tätt.

- Slutligen vad gäller lägenhetens storlek så går det inte att komma med möblemang för en etta när man skall flytta in i en fyra.

Kalmarunionen.

Margareta lyckas förena rikena Danmark, Sverige och Norge i Kalmarunionen genom att hennes systerdotterson Erik av Pommern år 1397 krönts till unionskung på Kalmar slott. År 1400 förklaras han sedan myndig på Helsingborgs slott. Slottet var vid denna tid ofta säte för de två regenterna och under sin regeringstid uppförde Erik av Pommern fästningen Krogen i Helsingör, den fästning som senare kom att bli den dominanta i Öresunds hals. Men efter ett tag blev danskarna missnöjda med kung Erik och istället ville man ha hertigen Kristofer av Bayern som kung. År 1440 lyckades Kristofer inta Helsingborgs slott och senare även Krogen och blev dansk kung samma år, kung över Sverige 1441 och Norge 1442. Sverige hade under Eriks regeringstid främjat sig alltmer från unionen, med Karl Knutsson (Bonde) som en av de främsta motståndarna. Men efter att Kristofer utnämnts till unionskung tvingades Karl Knutsson, som 1438 valts till riksföreståndare i Sverige, hålla sig tillbakadragen i sina förläningar i Finland. Kung Kristofer avled av feber år 1448 på Helsingborgs slott, samma slott där han föddes 32 år tidigare. I och med dennes död återvände Karl Knutsson till Sverige där han valdes till kung. I Danmark valdes däremot den 22-årige greven Kristian av Oldenburg till ny kung, var namn blev Kristian I. Båda kungarna gjorde anspråk på Norge och då Kristian slutligen valdes till norsk kung hamnade de två i konflikt med varandra. Då Karl Knutsson inte lyckades inta Norge med vapenmakt vände han sig mot Skåne. 1452 stod Karl Knutsson utanför Helsingborg beväpnad med 20 pjäser modernt artilleri. Dessa nya vapen kunde slottets murar inte så emot och snart föll staden och mycket av bebyggelsen brändes ner till grunden. Helsingborgs invånare lydde inte under häradstinget, vilket de omgivande byarna gjorde, utan som stad hade man istället en egen dömande instans, bytinget. Dess högsta ämbetsman var byfogden, vilken var avlönad av kronan och hade som uppgift att verkställa bytingets domar. Under 1200-talet började de danska städernas styrelse formas efter tysk modell, med ett råd, vars högsta post var borgmästarämbetet. I Helsingborg omnämns ämbetet borgmästare 1380 i en köpehandling, men har troligen funnits ännu tidigare. Rådet organiserades kring två borgmästare varav den ena var utsedd av kronan, medan den andre valdes av stadens medborgare (i meningen alla män som innehade burskap), oftast bland någon av rådmännen. Rådet kunde bestå av en skiftande mängd rådmän, hur många det var i Helsingborg under medeltiden vet man inte, men under 1500- och 1600-talen bestod rådet av två borgmästare med sex rådmän. Sin försörjning tjänade rådmännen på sin vanliga näringsverksamhet, men de kunde även hämta in avkastning från någon av stadens jordar; de tidigast omtalade ämbetsjordarna i Helsingborg är Änghaven och Viskängen. Mot slutet av medeltiden tog rådet även över mycket av den dömande makten från byfogden, vilket ledde till konflikter i flera danska städer. I Helsingborg kombinerades ämbetena genom att rättegångar hölls i ett så kallat rådhusting i rådhuset, efter en modell som framkommit i Helsingör.

måndag 29 juni 2009

AC/DC - You Shook Me All Night Long


De svensk-danska krigen.

På 1630-talet hamnade Danmark i konflikt med Sverige då deras intressen i Nordtyskland kolliderade. Danskarna var oroliga för det ökande svenska inflytandet över Östersjön och svenskarna såg Danmark som ett hinder för sina aspirationer. 1643 förklarade Sverige krig mot Danmark och gick in med arméer i Jylland och Skåne. Anfallet kom som en total överraskning för danskarna och därför hade inga av deras fästningar någon särskild beredskap, inte heller Helsingborg. Befälhavare för invasionsarmén i Skåne var fältmarskalk Gustav Horn. Han intog Helsingborg den 17 februari 1644 och fann staden nästan övergiven av dess borgare. Horn installerade sig i slottet och under den svenska arméns tid i staden rev man hus för att elda med i lägren och lade beslag på boskap och spannmål för att försörja armén under fälttåget. I slutet av februari lämnade man Helsingborg och då en dansk armé hade förts över till Malmö gjorde Horn en undanmanöver norrut. Samtidigt pågick fredsförhandlingar vid Brömsebro och 1645 kom man fram till ett avtal där Danmark avstod Jämtland, Härjedalen, Gotland och Ösel till Sverige. Dessutom erhöll Sverige Halland under 30 år och viss tullfrihet i Öresund. Efter freden i Brömsebro beslutade danskarna att rusta upp Helsingborgs försvar, då befästningarna i Halland försvunnit. På Helsingborgs landsida började man 1654 bygga en halvcirkelformad vall med utskjutande bastioner. Man kan fortfarande se spår av denna i Helsingborgs stadsbild genom gatorna Norra Vallgatan, Kopparmöllegatan, S:t Pedersgatan och Östra Vallgatan. Även slottet förstärktes och man rev bort kärntornets tinnar för att där placera ut kanoner. Befästningsarbetena var inte färdigställda vid tiden för freden i Roskilde, den 27 februari 1658, då Skånelandskapen och Helsingborg övertogs av svenskarna. Den 5 mars samma år avseglade Karl X Gustav från Helsingör och för att sedan landstiga i Helsingborg där han mottogs av en delegation präster, nu - för första gången - som Skånelandskapens konung.

Nanne Grönvall - Vi är dom tuffaste.


Orädd varg.

Orädd och nyfiken. Så verkar den varg vara, som vandrar i Sundsvallsområdet under helgen. Det ovanliga djuret, som dök upp på Södra berget under lördagskvällen, har setts på flera ställen i trakten. Vargen verkade inte särskilt skygg och han lät sig villigt fotograferas, var säkert sugen på en fläskkotlett från grillen, då han stod och studerade mig när jag grillade, från 20 meters håll"Förutom lyckan att få se vargen hade han turen att hålla kameran i handen. Så det blev en serie fina bilder.– Den var ståtlig och i fin form med fin päls, den verkade lite nyfiken men ville inte komma för nära.

söndag 28 juni 2009

Valnötsterrin med torkade hallon & Carte d´Or dulce de leche.

Ingredienser:Portioner: 4
Valnötsterrin.
1 1/2 dl socker.
3/4 dl grädde
125 g mandelmassa
2 msk mjölk
2 dl rostade valnötter.
Torkade hallon.
2 dl hallon
1 msk florsocker
Carte d´Or Dulce de Leche.


Gör så här:
1. Täck en terrinform med plastfilm.
2. Smält (karamellisera) sockret i en kastrull tills det får en mörkbrun färg (160° C). Slå därefter i grädden och dra kastrullen från värmen. Rör i mandelmassa och mjölk till en jämn smet.
3. Vänd i nötterna och häll smeten i terrinformen. Ställ kallt i minst 1 dygn.
4. Lägg upp hallonen på bakplåtspapper och sikta över florsockret. Torka dem sedan i ugnen i 50° C över natten. När hallonen är riktigt torkade så kan de förvaras i burk med lock i stort sett hur länge som helst och kan användas t.ex. i musli. Portionera upp terrinen och lägg Carte d’Or Dulce de Leche ovanpå. Garnera med de torkade hallonen.

Iron Maiden.





Iron Maiden är ett brittiskt heavy metal-band som bildades den 25 december 1975 av basisten Steve Harris. Namnet Iron Maiden är engelska och betyder 'järnjungfru', vilket var ett medeltida tortyrredskap.
Bandet är ett av de mest inflytelserika och framgångsrika någonsin inom musikgenren metal och har sålt över 100 miljoner album utan mainstream- eller radiosupport. Gruppen har givit ut fjorton studioalbum, åtta livealbum, fyra samlingsalbum, fyra samlingsboxar, ett antal DVD med filmade live‑inspelningar samt ett stort antal singlar. Iron Maiden planerar nu även för ett 15:e studioalbum med turné.
Några av deras mest kända låtar är 2 Minutes to Midnight, Run To The Hills, The Trooper, The Evil That Men Do, Wasted Years, Flight Of Icarus, Hallowed Be Thy Name, Fear Of The Dark, Aces High, The Number Of The Beast, Can I Play With Madness , The Clairvoyant , Brave New World, The Wicker Man och Different World'.
En del av Iron Maidens låtar handlar om historiska händelser som utspelat sig i deras hemland England. Andra är baserade på filmer, böcker och folksägner, exempelvis Children Of The Damned, Lord of the Flies, Aces High, The Wicker Man, Man on the Edge, Rime of the Ancient Mariner, Where Eagles Dare och To Tame a Land.
Gruppen har varit huvudattraktion på flera olika stora festivaler runt om i världen, bland andra Ozzfest, Rock in Rio och på festivalerna Download Festival och Monsters of Rock i Donington Park.
Iron Maiden har bytt medlemmar femton gånger. Sina fjorton album har de spelat in med tre olika sångare, fyra olika gitarrister och två olika trummisar. Endast två av medlemmarna har varit med från början, nämligen grundaren och basisten Steve Harris och gitarristen Dave Murray. Samtliga medlemmar som har spelat in musik med bandet har skrivit låtar utom Dennis Stratton, gitarristen som spelade på Iron Maidens självbetitlade debutalbum.

Främmande man i sängen.



- Säg mig Anna, har din man aldrig överraskat dig med en främmande man i sängen?

- Nej, det har alltid varit hans far, bror eller någon av hans bästa vänner.

Äntligen

Efter mycket utredande så har jag har fått en O.S.A. Anställning den 3/8. och det är direkt efter min semester. Det ska bli skönt att få något att göra , har varit arbetslös så länge nu. Så det blir på Jobbcenter jag får min plats. Här i sundsvall är det ett under bart väder, i dag har vi haft 29¤c, Ha en trevlig sommar på er alla som läser denna Blogg,Kram på er alla.

lördag 27 juni 2009

Janis Joplin.





Janis Lyn Joplin, född 19 januari 1943 i Port Arthur, Texas, USA, död 4 oktober 1970 i Hollywood, Los Angeles, Kalifornien, USA, amerikansk sångerska.
Janis Joplin var en av 1960-talets största sångerskor. Med sin speciella hesa och känsliga röst kom hon att bli älskad över världen. Hon skrev även en del av sitt material själv.
Joplin började redan som tonåring att sjunga blues och folkmusik. I mitten av 60-talet kom hon i kontakt med rockbandet Big Brother and the Holding Company, som med henne som frontfigur slog igenom på Monterey-festivalen 1967. En av de mest kända låtarna hon spelat in med bandet är Piece of My Heart. Joplin lämnade bandet för en solokarriär 1968, då hon bildade sitt första kompband, The Kozmic Blues Band, vilket kanske mest utmärkte sig för sin blåssektion. Med detta band turnerade hon i Nordamerika och Europa 1969; bland annat uppträdde hon på den legendariska Woodstockfestivalen i augusti samma år. Strax därefter släpptes hennes första soloalbum, I've Got Dem Ol' Kozmic Blues Again Mama!.
Janis Joplin, som en längre tid haft problem med alkohol och droger, lyckades efter detta bli fri från missbruket. Hon bildade ett nytt band, Full Tilt Boogie, där blåssektionen ersatts av en organist. Tillsammans inledde de inspelningarna av Joplins andra soloalbum, Pearl. Hon kunde dock inte hålla sig ifrån drogerna, och den 4 oktober år 1970 dog hon av en överdos heroin på rum 105, Landmark Motor Hotel, Franklin Avenue, Hollywood . På albumet, som släpptes efter hennes död, fanns några av hennes mest kända sånger med, bland andra Mercedes Benz och Me and Bobby McGee.
Janis Joplin är en av de fem största som ingår i vad som brukas kallas 27 Club, med rockstjärnor som dött vid 27 års ålder.
Hennes liv har beskrivits i mändger av böcker, bland annat boken Scars of Sweet Paradise, skriven av Alice Echols. Det senaste året har en bok av Janis syster Laura kommit: Love, Janis.
Filmen The Rose från 1979 med Bette Midler i huvudrollen har också hämtat stor del av handlingen från Joplins liv. Janis Joplin invaldes i Rock and Roll Hall of Fame år 1995.

Malmköping.

Malmköping är en tätort i Flens kommun i Södermanlands län.
Malmköping är beläget 15 km norr om Flen, är kommunens största turistort och är säte för Sveriges Lokaltrafikmuseum med bland annat spårvagnar från Sveriges 13 spårvägsstäder. Museet drivs ideellt av medlemmar i Svenska Spårvägssällskapet. Andra museer är museet Malmahed och ett så kallat naturum. Boplatslämningar visar att trakten var bebodd redan för 5 000 år sedan. Mest har dock Malmköping präglats av regementet som hade sin övningsplats här.
Orten är ursprungligen uppvuxen kring försvarsmakten som hade verksamhet där mellan åren 1774 och 1921.
1771 blev Gustaf Adolf von Siegroth chef för Södermanlands regemente, samma år valde han ut Malma hed till permanent exercisplats (1774-1921).
Malmköping, som ursprungligen hette Malma by, blev då permanent övningsplats för Södermanlands regemente. Många minnen finns kvar från militärperioden, bland annat excersisfältet Malma hed. Hit strömmade under semestermånaderna meniga, rotesoldater och officerare från alla Södermanlands socknar, och köpingen sjöd av liv under dessa mötesperioder. Fester och danser anordnades, kungliga visitationer förekom, månglare och handelsmän av olika slag kom hit. I anslutningen till excersisfältet ligger Plevnahöjden som numera är ett friluftsområde med skidlift, utsiktsplats, hotell med mera. Namnet Plevna kommer från den bulgariska staden Pleven. Där utkämpades hårda strider år 1877 under det rysk-turkiska kriget på Balkan. Då använde man för första gången skyttegravar, ett system som sedan infördes i Malmköping. Resterna av dessa övningsskyttegravar finns kvar på Plevnahöjden. År 1921 flyttade Södermanlands regemente definitivt till Strängnäs.
Den 18 maj 1876 blev Gustav Adolf Eriksson Hjert avrättad på Villåttinge härads avrättningsplats på Lidamon, Lilla Malma socken, nordväst om Malmköping av skarprättaren Johan Fredrik Hjort. Hjert, och hans kumpan Konrad Petterson Lundqvist Tector, blev de sista som avrättades offentligt i Sverige. Hjert ligger begraven vid Lilla Malma kyrka i Malmköping.
Uppgifterna går isär en del om Malmköpings Tidning, men helt klart är att den funnits i åtminstone tre omgångar. Första gången kom den ut några veckor i december 1880 i boktryckaren F.A. Öhmans regi, men lades ned nästan omedelbart. Under åren 1896-97 gavs den ut som veckoblad, till en början med den blivande statsministern Carl Gustaf Ekman som redaktör. Redaktionen var förlagd på Gården N:o 13 hos gevärshantverkaren F. Jansson. Tidningen kom ut onsdagar och lördagar och lösnummerpriset var 5 öre. Efter en tid ska Ekman ha ersatts A.G. Segersteen, men detta har inte kunnat bekräftas.
Slutligen återkom tidningen den 30:e december 1916, då med det fulla namnet Sörmlands-Pressen Malmköpings Tidning. Redaktör var A. Larsson. Den gavs ut några år innan den lades ned igen 1919.
Under åren 1927-1966 anordnade Södermanlands Gymnastikförbund varje år i Malmköping de kända Malma hedslägren, där 700 barn inkvarterades i de gamla militärbarackerna och fick ägna sig åt gymnastik, idrott, simundervisning och bollekar. Det mesta av verksamheten bedrevs på exercisplatsen Malma hed, ett stort öppet fält mitt i samhället. Orienteringsövningar ägde rum på Plevnahöjden.
1784 ritade Gustaf Adolf von Siegroth en stadsplan med regelbundna kvarter för en tänkt handels- och hantverksstad. Planen godkändes av Gustav III, men orten, Malmköping, fick endast köpingsrättigheter. Köpingsrättigheterna fick Malmköping 1785. Ordet köping betyder handelsplats.
Vid kommunreformen 1971 uppgick Malmköpings köping i Flens kommun.

Slaget vid Helsingborg.

Den andre november 1709 landsteg ännu en dansk invasionsarmé vid Råå, precis som 1676. De svenska styrkorna, ledda av generalguvernören i Skåne, Magnus Stenbock, var för svaga för att bjuda något större motstånd och drog sig därför tillbaka till Småland. Dagen efter besökte en grupp borgare från Helsingborg den danske kungen Fredrik IV för att be honom att ta staden i kungligt beskydd, då de fruktade att svenskarna skulle sätta staden i brand när de övergav garnisonen i Helsingborg, och i slutet av november hyllades Fredrik VI av Helsingborgs borgarskap som deras kung. Efter att ha samlat ihop en tillräckligt stark armé drog Stenbock åter in i Skåne i februari 1710. Styrkorna möttes slutligen vid Ringstorp utanför Helsingborg, det som kommit att kallas slaget vid Helsingborg, den 28 februari samma år. Magnus Stenbock vann en förkrossande seger och danskarna flydde tillbaka in i staden. Svenskarna belägrade Helsingborg och besköt staden. Den 5 mars började danskarna utrymma staden. Innan de gav sig av stack de ihjäl alla sina hästar och tömde matförråden. De förruttnande hästliken förgiftade stadens vatten och 1710-1711 drog pesten genom staden. Magnus Stenbock misstrodde Helsingborgarna på grund av deras snabba utropande av Fredrik IV som sin kung. Han ansåg att man borde spränga Kärnan i luften och riva fiskelägena söder om staden. Detta fick han dock inget gehör för från svensk sida, men man höll med honom om att Helsingborgs befästningar borde rivas, vilket så också blev fallet. Efter kriget och pesten hade Helsingborg endast 700 invånare år 1719 och vid freden 1720 avstod Sverige sitt undantag av Öresundstullen. Tullen gjorde att handeln i Helsingborg minskade kraftigt då den viktiga handeln med Danmark skurits av. Däremot ökade smugglingen över sundet. Det faktum att Helsingborg inte hade någon riktig hamn förrän 1832, trots att den äldre träbryggan ersatts av en i sten på 1760-talet, gjorde det även svårt för större handelsfartyg att lägga till och lossa eller lasta varor. Under 1700-talet var staden inte mer än en mindre provinsby och man skulle inte återhämta sig förrän i mitten av 1800-talet.
Den största begivenheten i Helsingborg under 1700-talets andra hälft var ankomsten av kronprinsgemålet Sofia Magdalena till staden 1766. I oktober det året mottogs hon av kronprins Gustav, den blivande Gustav III, i staden. Samme Gustav III förlade 1773 en skvadron på 60 husarer som skulle ersätta den gamla infanterigarnisonen, inkvarterad i Kärnan. 1777 flyttade man in i ett nybyggt högvaktshus på Stortorgets södra sida. Husarregementet skulle stanna kvar i Helsingborg, under en eller annan form, fram till 1942 då verksamheten flyttades till Hässleholm.

Ingenjören.

Det unga förälskade paret Johan och Eva, hade efter en längre tid bestämt sig för att skaffa barn. De befann sig ombord på nattåget, och låg först och gosade och pratade om vad bebisen skulle få för yrke som vuxen. De blev eniga om ingenjör. Efter att ha älskat ett tag på överslafen, krängde tåget till och Johan ramlade ner från överbädden, varpå Eva utbrister,

- Hur gick det Johan? Johan:

- Med mig gick det bra, men ingenjören sitter på fönstret...

fredag 26 juni 2009

Sävast.

Sävast är en tätort i Bodens kommun. Orten är belägen längs riksväg 97 cirka 6 kilometer från Boden och 25 kilometer (2,5 mil) från Luleå. Man brukar dela in Sävast i fyra delar: Sävast, Gamla Sävast, Sävastön (tidigare kallad Bysön) och Sävastnäs. I gamla tider hette Sävast Sigfastbyn. Byns historia går tillbaka flera hundra år. Man har främst levt på god åkermark, fina skogar och rika fiskevatten. Det kan diskuteras om det berodde på de mycket goda fiskevattnen eller på att bygden var så liten, men när ärkebiskopen tillsammans med de feodala fogdarna förlänades Lule älv avstod man från hela förläningen med undantag av fiskerätten vid Edefors. Även om fiske i Sävast inte var lika gott som i Edefors kan man förstå att fisket hade en viktig del i sävastböndernas näring. I och med kraftverksutbyggnaden förändrades älven kraftigt, och fisket är inte längre särskilt gott.
Det finns tre teorier om hur Sävast fått sitt namn, den ena mer fantasifull än den andra. Den första teorin är att namnet kom från två vikingar, Une och Säfe, som kom uppseglande längs luleälven under 1000-talet. Dom bosatte sig på varsin sida om älven och uppkallade platserna efter sig själva. Unes plats på södra sidan kom att kallas Unbyn och Säfes på den norra kallades Säfast. En mer språkhistorisk förklaring är att namnet skulle ha kommit från det finska ordet sedvaistö vilket betyder tät vass. Hela Sävastön tros ha varit täckt av vass. En annan teori är att Sävast bondska namn Sefastboin skulle kunna komma från namnet Sigfast. Den äldsta skrivelsen från Luleå socken är ett testamente från 1339 vilket bevittnades av en man som hette Sigfast Björn. Något som talar för den sista teorin är att flertalet byar i området (ex.vis Svartbyn, Unbyn, Sunderbyn, Svartbjörsbyn) har fått sitt namn efter en tidig bosättare. Om hänsyn tas till att Sävastbyn i skrift hela tiden fram till stavningsreformen i början på 1900-talet stavades med bokstaven e i stället för bokstäven ä finns stora likheter mellan den första teorin och den tredje teorin.

Harads.

Harads är en tätort i Bodens kommun, Edefors församling. Harads ligger längs riksväg 97 cirka 45 kilometer nordväst om Boden. Orten har god service med bland annat badhus, bibliotek, apotek, vårdcentral, campingplats, bensinstation, handel och verkstäder.
Utsiktsklippan på gångavstånd från centrum erbjuder en storslagen utsikt över älvdalen.
Kläppgårdens bygdegårds- och hembygdsmuseum har en rik samling föremål från Edeforsbygden. I Kläppgården finns även en gammal skolsal samt en lanthandel från början av förra seklet.
I Harads ligger församlingskyrkan, Edefors kyrka, med snidade takkronor och altartavla. Takmålningarna är utförda av konstnären Kim Larsson, Stockholm. Byn omnämns i skattelängden redan på 1500-talet. Den är centralort för omkringliggande byar.
Vid Edeforsen i Luleälven, 18 kilometer nordväst om Harads, finns lämningar efter kanalbygget från 1865 där Sveriges första arbetaruppror ägde rum. Det var första gången i Sveriges historia som militär måste tillkallas för att slå ned ett arbetaruppror. Vid Edeforsen finns också Laxholmen med stugor och bodar från 1700-talet. På holmen finns även en labyrint som är säregen på grund av sitt läge långt in i landet.
Harads innehar Norrlands värmerekord; 36,9 grader registrerades den 17 juli 1945.

King of Pop död.






Popikonen Michael Jackson förklarades död av läkare på torsdagen sedan han anlänt till sjukhus i Los Angeles i djup koma, uppger lokala myndighetskällor för Los Angeles Times på nätet. Jackson blev 50 år gammal.
Popikonen Michael Jackson förklarades död av läkare på torsdagseftermiddagen sedan han anlänt till sjukhus i Los Angeles i djup koma, uppger lokala myndighetskällor för Los Angeles Times på nätet.
Tidigare hade nöjessajten TMZ rapporterat om Jacksons död. När ambulans kom till popkungens hem i Los Angeles hade han hjärtstillestånd och räddningspersonal lyckades inte återuppliva honom.
Larmet gick vid lunchtid lokal tid och en ambulans skickades till superstjärnans hus i Holmby Hills i Los Angeles.
- När ambulanspersonalen anlände såg de att hjärt-lungräddning redan utfördes av någon i hemmet. (Jackson) andades inte, fördes till UCLA Medical Center och är kvar där, sade en talesman för Los Angeles brandkår till E Online.
En stund senare, framåt midnatt svensk tid, lade kändisnyhetssajten TMZ, som varit först med ambulanslarmet, ut chockbeskedet: "Vi har just fått veta att Michael Jackson har avlidit. Han var 50 år gammal".
Inför Jacksons planerade konsertcomeback nu i sommar har rykten surrat om att han lidit av någon allvarlig sjukdom, kanske hudcancer.
Poplegenden hade planerat att den 13 juli inleda en serie konserter som skulle pågå ända till våren 2010 i London. Biljetterna såldes slut på bara några timmar när de släpptes i mars.
De senaste månaderna har Jackson repeterat i Los Angeles-området för konserterna.
Under sin karriär hade Michael Jackson 13 listettor i USA och stora försäljningsframgångar världen över.
Michael Jackson föddes 1958 och slog igenom redan som barn tillsammans med sina syskon i gruppen Jackson Five. Redan 1972 kom solodebuten och med de Quincy Jones-producerade skivorna Off the wall (1979) och Thriller (1982) fortsatte framgångarna explosionsartat. Thriller är en av de bäst säljande skivorna någonsin.
Jackson lämnar efter sig tre barn: Michael Joseph Jackson Jr, Paris Michael Katherine Jackson och Prince "Blanket" Michael Jackson II.

torsdag 25 juni 2009

Gol. (Norge)

Gol är en kommun och en tätort i Buskerud fylke, Norge. Tätorten Gol hade 1 januari 2007 2 624 invånare. Gol ligger på Bergensbanen, järnvägen mellan Oslo och Bergen.
Gols stavkyrka är en stavkyrka från medeltiden. Den står idag på Norsk Folkemuseum i Oslo. En kopia finns i Middelalderparken i Gol.
Den officiella språkformen i Gol kommun är nynorsk. I Gol finnes också ett Hotell som heter Pers som ær vældigt populært før vintersæsongens skidåkare.

Unbyn.

Unbyn tillhör Bodens kommun och är ett samhälle som ligger vackert beläget vid Luleälven. Det är ca 1,5 mil till Boden och ca 3 mil till Luleå. Unbyn har ca 600 invånare med jordbruk som största näringen. Det finns en skola och en förskola. Unbyn har en av de mest bevarade kulturminnesmärkta bygderna, många fornminnen, gammelskog, ett samlingsställe för tranor som är besökt av fågelskådare,man fiskar lax och öring, ett fint elljusspår, fotbollsplan, badplats och en skoterstuga som är öppen för allmänheten.
Några företag som finns i Unbyn : Truck och transmission, potatisodlare, blomsterdekoratör, travhästar, jordbrukare och ett dataföretag. Idrottsföreningen UIF som är aktiv med fotboll och skidor och har samarbete med Avan SK i basket och hockey. Fotbollssektionen samarbetar med Sävast IF. Det finns även en aktiv skidsektion som tränar allt ifrån våra yngsta förmågor till glada motionärer. Samlingslokalen "Gymnastiken" anordnar pubar, fester, KM på skidor och många fler aktiviteter.

Bodens historia.

Det moderna Boden växte fram som järnvägsknut utmed Norra stam- och malmbanan under 1880- och 90-talen, invid den gamla kyrkstaden i Överluleå kommun. Utvecklingen stimulerades ytterligare när Bodens fästning började byggas kring sekelskiftet.
Orten inrättades som municipalsamhälle 1898 och fick stadsrättigheter 1919 med ca 6000 invånare. Flera militära förband lokaliserades till staden, och den utvecklades till en viktig garnisonsort och kom geografiskt att delas i en militär och en civil del. Boden har haft en jämförelsevis stark tillväxt under större delen av 1900-talet. Fornfyndet i Alträsk utanför Boden har tillsammans med andra i Jokkmokk, Vuollerim och Överkalix legat till grund för den nya uppfattningen om den norrländska forntiden. Boplatsvallarna i Alträsk har daterats vara cirka 7 000 år gamla. I området Heden har även fynd från kommunikation (handel med mera) under yngre järnåldern på 1000-talet med södra Sverige återfunnits. I Hedens omnejd var även den första kristna kyrkan upprättad, numera i ruiner. Första skriftliga benämningen på orten Boden, Bondebyn, är från medeltiden (1539) i en riksskattelängd. Notera att Nordisk familjeboks etymologi är Bodarna, det vill säga fäbodarna eller sjöbodarna efter de bodar som upprättats från strömmingsfisket(?). 1543 hade Bondebyn sju bönder och sedan tidigare fanns samer. Överluleå kyrka började byggas 1827 och därmed var centrum flyttad invid Bodträsket från Heden.
Sedan slutet av 1800-talet går både Stambanan genom övre Norrland (Stockholm-Haparanda) och Malmbanan (Luleå-Narvik) genom kommunen.
I början av 1900-talet började fort och garnison, eller den så kallade Bodens fästning, att etableras för att försvara den viktiga ställning som staden besatt. Den största risken ansågs vara anfall österifrån, från Ryssland. Fram till 1990-talet präglades arbetsmarknaden i Boden främst av arbete i garnisonen inklusive garnisonssjukhuset som byggdes i närheten av kasernerna. Under 1990-talet flyttade hela sjukhuset till Södra Sunderbyn i Luleå kommun.

onsdag 24 juni 2009

Koskullskulle.

Koskullskulle (i vardagligt tal Kullen) är en tätort i Gällivare kommun, belägen 7 km nordost om Gällivare.
Orten har namngetts efter Georg Adolf Koskull som var landshövding i Norrbottens län 1816-1821.
Kända personer från Koskullskulle inkluderar backhopparen Jan Boklöv, skådespelaren Göran Forsmark samt extremsportsfilmaren Petter Grimborg.

Det finns sex tätorter i Gällivare kommun:
Tätort: Folkmängd
Nr 1
Gällivare
8 480
2
Malmberget
6 017
3
Koskullskulle
899
4
Hakkas
383
5
Ullatti
230
6
Tjautjas/Čavččas
216

Stockholms historia.

Staden Stockholm anlades i början av 1200-talet på några öar mellan Mälaren och Östersjön. Öarna hade genom landhöjningen efter den senaste istiden fram mot 900-talet blivit tillräckligt stora för att kunna fungera för en sammanhängande stadsbebyggelse. Fornlämningar visar dock att Stockholmstrakten varit bebodd sedan stenåldern. De äldsta stenåldersfynden i området är från 6000 år f.Kr. och många spår efter mänsklig verksamhet finns även från järnåldern och bronsåldern. Det äldsta bevarade skriftliga dokumentet som nämner namnet Stockholm är Skyddsbrevet för Fogdö kloster 1252.
Genom Riksrådets privilegiebrev 1436 fick Stockholm stadsprivilegier och det anses vara den dag då Stockholm kom att fungera som Sveriges huvudstad. Det följande seklet blev dramatiskt, 1520 intogs Stockholms för första och sista gången av en främmande armé, när den danska kungen Kristian II marscherade in i staden, och utropades sig till kung över Sverige. Tre år senare tog historien en ny vändning när Gustav Vasa intog Stockholm och byggandet av den starka svenska centralstaten med makten koncentrerad till Stockholm inleddes.
Under 1600-talet fortsatte Stockholms betydelse att öka, och i och med den svenska stormaktstiden började en ny stad växa fram planerad och byggd för en stormakt. Den första organiserade stadsplaneringen tog fart och staden började att växa på dagens Norrmalm och Södermalm som reglerades av överståthållaren Clas Larsson Fleming. Det gamla Slottet Tre Kronor brann ned 1697, och Stockholms Slott byggdes på samma plats. Under början av 1700-talet bröts Sveriges stormaktsställning efter nederlagen på slagfälten. 1700-talet kom istället att bli borgarnas och upplysningens sekel. I mitten av 1700-talet hade befolkningen ökat till drygt 60 000 invånare och Stockholm var landets ledande industristad. Under Gustav III:s regenttid 1771-1792 upplevde staden ett kulturellt uppsving, bland annat grundades Konstakademien och Kungliga Operan.
Första hälften av 1800-talet innebar en stagnationsperiod för Stockholm, liksom för hela Sverige. Trångboddhet, fattigdom, svält, bristande hygieniska förhållanden och grasserande sjukdomar var stora problem. År 1850 hade Stockholm 93 000 invånare. Industrialiseringen kom igång förhållandevis sent i Sverige - först på 1860- och 1870-talen. Denna period kom dock att bli en av stadens mest expansiva perioder. Nya arbetstillfällen skapades, liksom nytt investeringsvilligt kapital. På 35 år kom befolkningen att öka till 216 000 invånare. En ny stadsplan togs fram under ledning av stadsplaneraren och politikern Albert Lindhagen. Mot slutet av 1800-talet växte staden snabbt ut på malmarna. Östermalm, Norrmalm, Vasastan och Södermalm bebyggdes med en regelbunden stenstad. De första järnvägen, gasverken, vattenverken och elektricitetsverken uppfördes.
Åren kring sekelskiftet var en hektiskt tid för det växande Stockholm som hyste den stora Stockholmsutställningen 1897 och de olympiska spelen 1912. Sverige och Stockholm blev förskonade från de två världskrig som förstörde stora delar av Europa under 1900-talet, men båda krigen medförde en starkt bromsade effekt i utvecklingen med långdragna lågkonjunkturer. När freden efter andra världskriget kom i maj 1945 började ett av stadens och landets största omdanings- och nybyggnadsprojekt, Norrmalmsregleringen, som skulle förvandla nedre Norrmalm till en ny stadsdel och till Stockholms nya city. Längs de nya tunnelbanelinjerna växte nya förorter upp långt utanför tullarna.

Freden i Helsingborg.

År 1310 samlades Erik Menved, den avsatte svenske kungen Birger Magnusson och dennes två bröder hertig Erik och hertig Valdemar tillsammans med ytterligare några höga herrar på Helsingborgs slott. Som mål hade man att få slut på flera års krig mellan Sverige, Norge och Danmark, samt att lösa den konflikt mellan Birger och hans två bröder som flammat upp i och med Håtunaleken. Man kom fram till att alla stridigheter mellan kungarna och hertigarna skulle upphöra och att Birger skulle återfå sin krona samt en tredjedel av Sverige. Freden hölls fram till 1317 då Birger hämnades på sina bröder genom Nyköpings gästabud, där de låstes in och svalt ihjäl i Nyköpingshus. Denna handling får hertigarnas anhängare att göra uppror mot Birger, som flydde till Gotland för att sedan söka skydd hos sin svåger Erik Menved i Helsingborgs slott. Efter slaget vid Mjölkalånga 1318 belägrades slottet av hertigarnas anhängare men belägringen avbröts då ett avtal kom till stånd där Birger avsade sig sin krona. De ständiga krig som den danska medeltida stormakten låg i, samt flera dyra slottsbyggen, gjorde att kung Erik Menved, vid tidpunkten av sin död 1319, efterlämnade sig en stor skuld åt sin yngre bror Kristofer, som övertog tronen. Denna skuld ledde till slut till att den tyske affärsmannen greve Johan av Holstein kom att hålla stora delar av Danmark i pant. Dessa delar var Skåne, Halland, Blekinge, Lolland samt större delen av Själland. Detta väckte mycket missnöje bland den skånska allmogen och man kontaktade därför den svensk-norske kungen Magnus Eriksson för att få stöd för ett uppror mot Johan. 1332 belägrade upprorsmakarna Helsingborgs slott tillsammans med en svensk armé, men lyckades inte inta slottet. Man kom dock till slut fram till ett avtal där Magnus Eriksson skulle överta panten för Skåne och Blekinge för 34 000 mark silver och sommaren samma år hyllades han som kung över landskapen. In i Helsingborgs slott flyttade en kombinerad svensk och holsteinsk garnison. Senare löste Magnus Eriksson till sig alla tre skånelandskapen och de holsteinska trupperna lämnade Helsingborg helt.
De tre skånelandskapen var i svensk ägo fram till 1360 då Valdemar Atterdag lyckades återta dem genom en kombination av vapenmakt och list. Den sista fästningen som föll var Helsingborgs slott efter en lång belägring. Enligt vissa uppgifter föll slottet efter ett svek av Albrekt av Mecklenburg som av Magnus Eriksson utsetts som skiljedomare i konflikten. Albrekt hade lovats 10 000 mark silver och slottet Plaue av Valdemar om han lät Helsingborgs slott, då uppfattat som skånelandskapens lås, övergå i dansk ägo. I och med att slottet gick över i danska händer fick kung Magnus snart uppge försöken att försvara landskapen. Valdemars många konflikter med Hansastäderna, då i synnerhet erövringen av hansastaden Visby 1361, gjorde att dessa i förbund med Magnus Eriksson 1362 gjorde ett misslyckat försök att inta Helsingborg sjövägen. 1368 försökte man igen, denna gång med hjälp från den nye svenske kungen Albrekt av Mecklenburg. Efter en ett år lång belägring drabbade parterna samman utanför staden. Slaget resulterade i en seger för Hansan och efter fredsavtalet i Stralsund 1370 tvingas Valdemar överlämna Helsingborg tillsammans med Malmö, Falsterbo och Skanör till Hansan fram till 1385 då Danmarks nya kung, den 16-årige sonsonen till Valdemar Atterdag, Olof III, och dennes mor och förmyndare, Margareta, åter övertar städerna.

Simrishamn.

Simrishamn är en tätort och centralort i Simrishamns kommun i Skåne län, på Österlen.

Ordet Simrishamn faller tillbaka på ordet "simris" som kan betyda antingen källsprång eller vattensjuk mark. Öppna vattensamlingar fanns det i byn Simris som den nuvarande staden utvecklades utifrån. "Hamn" har förstås aldrig betytt annat än hamn, därför blev det Simrishamn.
Till en början var staden Simrishamn ett litet fiskeläge till det som numera är Östra Tommarp, men utvecklades med tiden till centrum för hela Österlen.
Den förste som anföll Simrishamn hette Sigurd Jorslafare som enligt Heimskringla kom seglade till "Svimraros" (Simris) år 1123 och härifrån göra plundringtåg mot Tommarp.
Från tidig medeltid, nämns för första gången S:t Nicolai kyrka i en urkund år 1161. Murarna är uppmurade av hallasten från närbeläget stenbrott. Tornet reser sig med sina trappgavlar och ter sig mäktig mot de låga husen. Kyrkan har varit ett riktmärke för sjöfararna och det är inte konstigt att kyrkan har fått sitt namn efter havets skyddshelgon S:t Nicolaus.
Staden blev under den danska senmedeltiden en viktig hamn för trafik från Skåne till Bornholm. Närheten till denna ö har betytt många förbindelser i form av båtar och färjor under årens lopp. Den svenska tiden var inledningsvis inte lika positiv; stadens skyddande ekskog fick huggas ned på order av svenska armén som inte ville låta någon motståndsrörelse i stil med snapphanarna få skydd. Stadsborna sörjde över att de mist en försörjning då ollonsvinen bökade där. Dessutom betydde tullar, restriktioner för handeln med Danmark och Bornholm (som åter blev danskt 1660) m.m. att staden somnade in under en lång tid. En av de få saker som hände under 1700-talet var att det triangelformade Stortorgets ena tillfartsväg åt väster byggdes igen när Bergengrenska gården byggdes.
1800-talet påbörjades en ny storhetstid. Skeppstrafiken tilltog och Simrishamn tillsammans med Brantevik blev några av de hamnar som registrerade flest fartyg. Järnvägen Österlenbanan fick sin ena ändstation i Simrishamn. Även fisket, en annan huvudnäring, utvecklades rejält under dessa år. Trots detta dröjde det till sekelskiftet 1900 innan en riktig hamn där fartygen kunde angöra byggdes.
År 1914 fick staden elektrisk gatubelysning. Kraftiga stolpar av vinkel- och plattjärn sattes upp i alla gator och gränder. Alla stadsbor tyckte nog inte om att se det spindelnätet som klädde himlen, men det blev ljust om nätterna. De gamla gatlyktorna försvann. Många har uttryckt saknad över de gamla gaslyktornas försvinnande och vissa menade att det hade varit bättre att elektrifiera gaslyktorna.
Staden utvecklades långsamt i likhet med övriga Österlen. Bortsett från läderfabriken i kvarteret Valfisken (numera stadsbibliotek),hamnen, fisket och diverse lantbruksföretag utvecklades inga andra större industrier. Efter andra världskriget har staden blivit ett centrum för turismen på Österlen och är något av "Österlens huvudstad" vilket borgat för att det skett förhållandevis få rivningar av den äldre bebyggelsen i staden jämfört med många andra svenska städer. Pendlingen till Ystad har blivit alltmer omfattande under senare år.

Basshunter.

Askungen.



Vet ni vad Askungen säger när hon får orgasm?

- Ja, ja, jag kommer ...

Spökraketerna.

En av de första spökraketerna observerades den 25 maj 1946 av en målarmästare, när han var på en bilfärd mellan Rasbo och Uppsala. Aftonbladet hade några dagar senare denna notis om händelsen: Den myndighet som fram till andra halvan av 1946 ansvarade för övervakningen av svenskt luftrum var Försvarsstabens luftförvarsavdelning. I slutet av 1946 omorganiserades Försvarsstaben. Luftförsvarsavdelningen slogs samman med flygavdelningen och kallades Försvarsstabens flyg- och luftförsvarsavdelning. Myndighetens uppgift var att organisera och utveckla det svenska luftförsvaret. Kanske var den främsta uppgiften att bevaka luftrummet kring våra gränser. En bevakning som skulle skydda Sverige från att främmande makt kränkte vårt territorium. Under andra världskriget fick Sverige känna av många gränskränkningar, som framför allt skedde vid vår sydkust mot Tyskland. Efter kriget demobilariserades luftförsvaret, och var 1946 långt ifrån så effektivt som det hade varit fram till krigsslutet. När observationerna av spökraketerna började hade luftförsvaret en starkt reducerad bemanning, och kunde inte på ett effektivt sätt ta itu med spökraketernas kränkningar av luftrummet.

Den 28 maj ser flera personer något märkligt över Stora Mellösa. Händelsen uppmärksammas av Aftonbladet som några dagar senare har följande notis:


23 maj
Untran: 23.45; eldklot med svans; riktning NO; observerat av Stadsplanedirektören i Gävle. Gävle: 23.48; eldklot med svans; riktning SO.
24 maj
Västerås: 00.05; eldklot med eldsvans; storlek som en fullmåne; riktning SO; flyghöjd 100–200 m; vinande eller visslande ljud; ett plums hördes vid nedslaget, max 500 m från observatörerna. Karlskrona: 02.20; från norr mot söder; mycket låg flyghöjd; försvann över Hasslölandet. Landskrona: 02.20; riktning sydväst mot Köpenhamn; hastigheten ungefär 400 km/tim; flyghöjd 100 m horisontellt; eldkula med svans; vinglös; cigarrformad; gnistkvastar som varade i 10 sek.
25 maj
Huddinge: Under natten; underligt fenomen på himlen. Hässleholm: 02.10; cigarrformad; oregelbunden eldkvast; rök; flyghöjd 300 m; hastigheten ca 600 km/tim; observationen varade i ca 10 sek. Uppsala: 19.00; droppformad kula av metall; inga vingar.
26 maj
Helsingborg: 23.00; stor eldklot med mycket hög hastighet; liknade V1-bomb.
28 maj
Eskilstuna: 16.30; kropp av aluminium; nedslag. Stora Mellösa: Cigarrformad; storlek som flygplan; kurs mot norr; höjd 300–500 m.
31 maj
Katrineholm: 11.40; cigarrformad; storlek som flygplan; höjd 800–1 000 m.



Linda Bengtzing - Hur Svårt Kan Det Va?


Glädjehus.

Det var lilla Kalle som var ute och gick med sin pappa, då dom gick förbi ett jättestort fint hus som det lyste röda lampor i (bordell alltså). Lilla Kalle frågade pappa vad det var för hus, och pappan svarade att det var ett glädjehus, att man kunde köpa glädje där inne. Några dar senare fyllde Kalle fem år och fick lite pengar av en gammal moster, och när kalaset var över gick han iväg till det fina huset, han var väldigt nyfiken på vad det var. Väl inne i huset mötte en stor bystig dam honom och frågade vad hon kunde göra för honom, och Kalle svarade att han ville köpa lite glädje! Bordellmamman vart osäker på vad hon skulle göra, med tog in honom till köket, för hon tänkte på vad glädje kunde vara för en femåring. Inne i köket bredde hon fyra stora skinkmackor med sylt på, och gav Kalle. Senare när Kalle kom hem frågade förstås pappan var han varit någonstans och Kalle sa som det var, Pappan blev orolig och frågade osäkert hur det hade gått.

- Jo, sa Kalle dom tre första orkade jag med, men den sista slickade jag bara av!

Finland.Mellanfreden i Moskva.

Försöken att dra sig ur kriget med Sovjetunionen uppnåddes genom den så kallade Mellanfreden i Moskva. Dess undertecknande den 19 september 1944 avslutade officiellt Fortsättningskriget. Bland fredsvillkoren fanns bland annat ett krav om att tyskarna skulle fördrivas ur Finland samt att det finska kommunistpartiet skulle legaliseras. I norra Finland fanns vid den tiden 210 000 tyska soldater, ungefär 60 000 häst- eller motorfordon samt 200 stridsplan och pansarvagnar. Mellanfredens krav om att tyskarna skulle fördrivas ledde till Lapplandskriget som pågick från september 1944 till april 1945. Till en början skedde inte många strider eftersom de tyska trupperna var väldigt samarbetsvilliga i tillbakadragandet, men den sovjetiska övervakningskomissionens viceordförande, generallöjtnant G. Savonenkov, krävde den 30 september av regeringen att man senast nästa morgon skulle påbörja aktiv krigföring mot tyskarna. Anfallet mot Kemi nästa dag, samt de påföljande anfallen mot Torneå och mot Rovaniemi (16 oktober) var redan fullt blodigt krig. Kriget orsakade stora förluster för Lappland eftersom den tyska generalen Lothar Rendulic använde sig av den brända jordens taktik vartefter de tyska trupperna drog sig tillbaka. 41 306 byggnader, 516 landsvägs- och 218 järnvägsbroar, 48 färjor och ungefär 80 % av alla båtar förstördes.



De första efterkrigsåren 1944–1948 (Farans år).


Mellanfreden träffades i en period då Andra världskriget fortfarande pågick. Finländarna hade även lyckats undvika att ockuperas av Sovjetunionen, vilket skedde med andra länder i Sovjets intressesfär, eftersom dessa befriades från tyskarna. Finland hade därmed en annan utgångspunkt än de ockuperade länderna.
Sovjet hade försökt erövra Finland med vapenmakt 1939. Avsikten med Vinterkriget var inte enbart att erövra de områden som man ansåg strategiskt viktiga för Leningrads försvar, utan avsikten var att erövra hela landet.
I och med Mellanfreden i Moskva hade Finland lyckats undvika ockupationen. Däremot var relationerna till Sovjet oklara. Då Mellanfreden slöts sändes en kontrollkommission till Helsingfors för att övervaka att villkoren i fredsavtalet följdes. Ledare för denna kontrollkommission var Andrej Zjdanov, en hårdför kommunist och Stalins högra hand.
Zjdanov drev igenom att åtta ledande finländska politiker åtalades för krigsbrott mot Sovjetunionen. Mannerheim utsåg kommunisten Yrjö Leino till inrikesminister. Enligt Yrjö Leinos son försökte Zjdanov förmå kommunisterna att gripa makten i Finland. Leino skall dock ha spelat ett dubbelspel och läckt planerna till polisen och armén.Efter det kommunistiska maktövertagandet i Tjeckoslovakien i februari 1948 började rykten spridas i Finland om en liknande kupp där. Den nye presidenten Paasikivi koncentrerade armén till Helsingfors då det befarades att polisen, som leddes av Leino såsom inrikesminister, skulle delta i kuppen.Det blev dock ingen kupp. Om det berodde på dubbelspel från Leinos sida, på grund av lyckade förebyggande åtgärder från Paasikivi eller om Sovjetunionen helt enkelt tappat intresset vet vi inte idag. Efter andra världskriget hade Paasikivi genomfört en total omläggning av Finlands utrikespolitik, där man dels iakttog neutralitet, dels ville ha Sovjetunionens förtroende; kanske var det denna politik som lyckades. Istället för en kupp träffades ett nytt avtal med Sovjetunionen: VSB-avtalet.VSB-avtalet, ibland kallat VSB-fördraget, var basen för ländernas relationer 1948–1992.
Genom VSB-avtalet kunde Finland få Sovjetunionens hjälp av försvara sig mot ett militärt anfall. Paasikivi-linjen fortsatte under president Kekkonen som tveklöst hade ett gott samarbete med de sovjetiska generalsekreterarna Chrusjtjov och Brezjnev. Denna typ av beroendepolitik i det fördolda har internationellt fått det nedsättande namnet finlandisering.

Från Kekkonen till EU.
Kekkonen var Finlands president ända fram till 1981 och efterträddes av Mauno Koivisto som fortsatte den försiktiga politiken. Utrikeshandeln med Sovjetunionen var av stor vikt för den finländska industrin och när Sovjetunionen stod inför upplösning drabbades Finland av en svår konjunkturnedgång. Finland blev medlem av EU 1995, samtidigt med Sverige och Österrike.


En krona.

Flickan kom hem efter skolan och hade en krona i handen. Mamman frågade var hon fått slanten ifrån. Flickan svarade,

- Jag fick den av pojkarna om jag vågade klättra upp i trädet. Då svarade mamman.

- Det förstår du väl, att det är för att de vill titta under kjolen på dina underbyxor. Nästa dag kom flickan hem efterskolan med en ny krona. Då sa mamman,

- Jag sa ju till dig igår att det var för att de ville titta på dina underbyxor. Flickan svarade,

- Jag lurade dem allt, jag tog av underbyxorna innan...

Mjällom.

Mjällom är en tätort i Nordingrå socken som ligger i Kramfors kommun. Mjällom hette tidigare Nolom som troligen betyder ”landet längst norrut” eller liknande. I slutet av 1600-talet började det skrivas Mjällom, som kanske har varit ett ännu äldre namn.
Mjällom är säkert en av de äldsta byarna i Nordingrå och har kanske mer än andra byar kommit att präglas av fisket och kontakterna med fiskare söderifrån, de så kallade gävlefiskarna. Bland de fastboende återfinns namn på borgare från Gävle såsom Törnsten, Söderström och Nordvall. Mjällomshamnen var dock inte så som de flesta andra hamnar efter norrlandskusten en ”gävlebohamn”, här var det Mjälloms hemmansägare som sommarbodde i ”hamna”. Idag ligger ett 20-tal sjöbodar och båthus vid Mjällomsviken, de flesta på den östra stranden. Idag odlas lax i en anläggning i Mjällomsviken, i övrigt fiskar man bara på fritiden. Mjällom har i stället blivit centrum för en stark och avancerad verkstadsindustri som betyder mycket för utvecklingen av hela bygden. Företagen Gerdins och Cablage Team ger arbete åt många och står bakom en stor del av det som kommit att kallas ”mjällomsandan”.
Mjällom var under ett antal decennier landets skocentrum. Som mest arbetade 300 man i olika fabriker och producerade stora mängder skor för leverans till bland annat Försvaret. Även tunnbrödstillverkning har genom tiderna utgjort ett betydande inslag i samhället. Mjälloms Tunnbrödbageri startades av Ullsten. Bageriet lever fortfarande kvar även om tillverkningen numera sker i Ullånger.
Genom byaföreningen i Mjällom drivs "Kulturfabriken" i Mjällom. Här finns en utförlig utställning som på ett utmärkt sätt beskriver den företagsanda som fanns och fortfarande lever i Mjällom. I Kulturfabriken finns också en hantverks- och konstutställning där lokala hantverkare har försäljning av sina alster. Mjällomslandet, en liten fd fiskarby, ligger en kilometer norr om Mjällom vid Ullångersfjärden. Denna by hade som mest 10 hushåll med sammantaget cirka 30 personer. I dagsläget är antalet åretruntboende litet medan det finns många sommargäster. Från byns stora privatägda brygga. finns båtförbindelse med Ulvön under sommarmånaderna. Mjällomslandet har kvar sin ursprungliga karaktär av fiskeläge där fiskaren oftast även brukade ett torp som komplettering av sin utkomst. Ett sommarparadis mitt i Höga Kusten.

tisdag 23 juni 2009

Skjut mig inte.

Anders hade lite problem med för tidig utlösning och uppsökte en doktor för att komma till rätta med problemet,

- Det är inget som du behöver skämmas för. Sa doktorn.

- Jag har haft många patienter före dig som haft samma problem. Jag brukar säga åt mina patienter att så fort de känner att något är på väg att hända innan det är dags, så ska de göra något som får dem att komma av sig. Eller bli skrämda, kanske man ska säga.Anders tyckte att det lät som ganska fiffigt sätt så på vägen hem stannade han vid en vapenaffär och köpte en startpistol som kunde uppfylla hans önskemål. När han kom hem låg redan frun i sängen utan en tråd på kroppen. Anders tyckte att han lika gärna kunde testa med en gång. Han klädde av sig och kröp ner till kära hustrun och började gosa. Pistolen smög han in under kudden. Efter fem minuter i en 69 kände Anders att nu var det nåt på gång så han tog fram pistolen och brände av ett skott. Nästa dag satt Anders åter i doktorns väntrum. När han väl kom in till doktorn sa han,- Rådet du gav mig var alldeles åt helvete!- Vad hände? Undrade doktorn.

- Jo,visst skrämde jag mig så att det inte gick för tidigt.

- Men det var väl bra?

- Nä för frugan sket mig rakt i ansiktet, bet av mig ollonet och ur garderoben hoppade brevbäraren fram och skrek, "Skjut mig inte! Skjut mig inte!"

Nanne Grönvall - Jag måste kyssa dig.

Ljusfenomen.

Under året 1946 gjordes en mängd observationer av ljusfenomen och okända föremål som rörde sig i luften över Sverige. Dessa rymdprojektiler eller, som de kom att kallas, spökraketer, har än idag inte fått sin fulla förklaring. En del av observationerna kan förmodligen förklaras som astronomiska fenomen, dock inte alla. Även med dagens kunskap, femtio år efter händelserna, framstår observationerna som märkliga. Jag har försökt att så exakt som möjligt redovisa de enskilda observationerna och det svenska försvarets försök att finna projektilernas ursprung. Min informationskälla har till största delen varit hemligstämplade handlingar från Försvarsstabens luftförsvarsavdelning. Dokument som nu "avhemligats" och ligger samlade på Krigsarkivet i Stockholm. Det har varit viktigt för mig att återge materialet så fullständigt som möjligt och inte utelämna vissa, komplicerade uppgifter, utan vilka det varit en enkel sak att ge "spökraketerna" en spektakulär, "mystisk" förklaring." Trots mina ansträngningar att inte skapa mystik kring observationerna, förefaller en del av dessa som säregna och märkliga. Med den kunskap som vi besitter i dag, om de tekniska förutsättningar 1946, är det omöjligt att ge en rimlig förklaring till en del av händelserna. Jag hoppas att du ska få en spännande läsning om de enskilda observationerna och det svenska försvarets försök att finna ursprunget till "spökraketerna". I maj 1946 gjordes de första observationerna av projektilliknande föremål i luftrummet över Sverige. Detta var inledningen till en rad observationer som i pressen kom att kallas för spökraketerna. Försvaret intresserade sig tidigt för dessa projektiler. Militären organiserade, med dåtida resurser mätt, en omfattande spaningsorganisation för att försöka hitta en förklaring till händelserna. Trots stora ansträngningar under 1946 lyckade det svenska försvaret inte lösa gåtan om projektilernas ursprung. Försvarets omfattande spaningar trappades ner mot slutet av året. Spaningarna blev därefter mer rutinmässiga och en del i den ordinarie verksamheten.
Mitt underlag har varit en stor mängd dokument från Försvarsstabens luftförsvarsavdelning. Dokument som nu är samlade på Krigsarkivet i Stockholm – totalt rör det sig om över två tusen sidor. Det har gjorts intervjuer med personer som sett spökraketer och med personer som deltagit i försvarets undersökningar. Snart är det femtio år sedan spökraketerna flög över Sverige. Antalet personer som fortfarande är i livet och kan berätta om händelserna minskar för varje år. Det var med denna vetskap som jag beslöt mig för att så snart som möjligt börja mina undersökningar. Ett arbete som jag hoppades skulle kunna ge en rimlig förklaring till spökraketerna. En av de första åtgärderna var att mikrofilma dokumenten på Kriksarkivet, handlingar som tidigare varit hemligstämplade och av Försvarsstabens luftförsvarsavdelning kallats Rapporter angående rymdprojektiler. Mikrofilmningen gav mig större möjlighet att i lugn och ro studera observationerna och försvarets försök att hitta förklaringar. Försvarsstabens handlingar har bidragit med största delen av den information boken bygger på. Det mesta arbetet låg i att få en helhetssyn över händelseutvecklingen. Efter ett antal månaders studerande, och då jag började få ett grepp om observationerna, fick jag en känsla av att det var möjligt att förklara en del av spökraketerna – dock inte alla. Ett antal observationer förblir för mig gåtfulla och omöjliga att förklara. Det är tyvärr så att en del dokument från Försvarsstaben saknas, bl a bilagor till protokoll från Försvarsstabens rymdprojektilkommitté. Denna kommitté var den som centralt arbetade med utredningarna av observationerna. Likaså saknas dokument som redogör för information från vad man kallar speciella källor, med andra ord: svenska agenter. Jag tror inte att de saknade dokumenten har en avgörande betydelse för bedömningen av helheten – men kanske intressant information ändå kan ha funnits bland handlingarna. De flesta personerna som satt med i rymdprojektilkommittén är borta. De skulle säkert ha kunnat bidra med ytterligare information om vad som skedde inom kommittén och berättat om saker som inte togs med i sammanträdesprotokollen. Händelserna 1946 visar mycket av samhällets och den enskildes reaktion på ett yttre okänt hot. Spökraketerna uppenbarade sig endast ett år efter andra världskrigets slut och krigets hot levde fortfarande kvar i människors medvetande. Denna medvetenhet bidrog säkert till en hög vaksamhet och en vilja att rapportera iakttagelser. Människor kände naturligtvis en rädsla för att freden inte skulle vara bestående. Man levde i en tid där hela den europeiska kartan hade rörts om, och där starka krafter kämpade för att få ett så stort inflytande som möjligt över de krigshärjade länderna. Man ska inte glömma bort att det – då liksom nu – fanns ett behov från militären att skapa en hotbild mot Sverige – verklig eller overklig. Det var av stor betydelse för försvaret att bibehålla en beredskap. Läget var att ett nytt storkrig såg ut att vara under uppsegling. Denna gång mellan öst och väst – freden var inte någon självklarhet. Som alltid ligger hotbilden till grund för militärens motiveringar för beställningar av krigsmateriel och styrning av teknikutvecklingen. De kanske klaraste exemplen på hur spökraketerna påverkade utbyggnaden av försvaret var den kraftigt ökande övervakning av luftrummet med hjälp av ny radarteknik och Försvarets radioanstalt som startade flygburna signalspaningar mot Östersjöstaterna. Avlyssningar som skedde från specialutrustade flygplan som patrullerade över Östersjön. Signalspaningarna hade sin direkta orsak i misstankar om att projektilerna avfyrades från tidigare tyska raketforskningsanläggningar vid Östersjökusten. Svenska signalspaningsplan kom efter 1946 att rutinmässigt operera i Östersjön. De flygburna radiospaningarna ledde förmodligen till att ett svenskt signalspaningsplan, år 1952, sköts ner över Östersjön. I försvarets dokument om rymdprojektilerna kan man klart se begynnelsen till den svenska flygburna signalspaningen. Försvarets huvudmisstankar om rymdprojektilernas ursprung riktades mot området kring Peenemünde, som ligger vid den tyska Östersjökusten. Ett område där den tyska armén under kriget utvecklade V2- vapnet och flygvapnet provade sin V1. V-vapen kom från andra halvan av 1944 och till första halvan av 1945 att användas mot bl a London. Efter kriget hade försöksområdet i Peenemünde hamnat under rysk kontroll. Det var därför naturligt för det svenska försvaret att misstänka att spökraketerna skulle kunna vara en vidareutveckling av tyska missiler, som avfyrades från Peenemünde. Det svenska försvaret kände inte till att i stort sett all tysk verksamhet i Peenemünde, mot slutet av kriget, flyttats till trakterna i och kring Nordhausen, ett område i centrala Tyskland som intogs av amerikanska trupper i april 1945. Amerikanarna gjorde där ett enormt beslag av tysk raketteknik. De hade bokstavligen gått in i ett område som enligt tidigare överenskommelse tillhörde den ryska sektorn. Detta fantastiska beslag av raketteknik tillsammans med tillfångatagna tyska rakettforskare, bl a Wernher von Braun, var det som kom att ligga till grund för hela den amerikanska rymdsatsningen och den första månfärden. Området i och omkring Nordhausen överlämnades senare till ryssarna och blev östtyskt område. Förmodligen fanns där inte mycket kvar åt ryssarna i form av tysk raketteknik. Detta faktum var 1946 helt okänt för det svenska försvaret. I dag vet vi att den första ryska provskjutningen med en tysk V2-raket gjordes den 18 oktober 1947, och att inga provskjutningar förekom under 1946.

Finland,Tiden mellan krigen.

Under den korta tiden av fred efter Vinterkriget skedde stora förändringar i Europa. Danmark och Norge invaderades av Tyskland bara en månad efter Vinterkrigets slut, och Frankrike och Storbritannien (som ville att Finland hade fortsatt sitt krig mot Sovjetunionen) var i stor nöd då den tyska armén på en kort tid avancerat ända fram till den Engelska kanalen. Haven på det norra halvklotet bevakades av den tyska marinen. I slutet av sommaren 1940 hade Sovjetunionen dessutom lagt beslag på Estland, Lettland och Litauen, vilket hade stor inverkan på finländarnas attityder. Uppfattningen om att vinterkriget trots allt var det enda sättet att behålla självständigheten blev allt starkare.
Under Vinterkriget hade Finland orienterat sig mot Skandinavien. Den 14 mars 1940 berättade president Kyösti Kallio att man föreslagit en försvarspakt med Sverige och Norge. Moskva reagerade snabbt och efter en vecka meddelade Sovjetunionens utrikesminister Vjatjeslav Molotov att den planerade nordiska försvarspakten var emot Moskvafredens villkor. Att Norge invaderades av Tyskland påverkade också projektet, men den var inte helt begraven ens då. I oktober 1940 kom saken fram igen i form av en svensk-finsk union. Sveriges utrikesminister Christian Günther meddelade att en sådan union förutsatte att Finland avstod från alla planer på revansch mot Sovjetunionen och att unionen måste ha både Tysklands och Sovjetunionens godkännande. Det sista kravet kom att stoppa projektet helt, då Tysklands utrikesminister Joachim von Ribbentrop redan i slutet på oktober meddelade sin negativa inställning till projektet, medan Sovjetunionens representant i Sverige, Alexandra Kollontaj, gav Günther en allvarlig varning i början av november med anledning av unionsplanerna. För säkerhets skull betonade även Molotov att en sådan union skulle ogiltigförklara Moskvafreden. Alla dessa händelser gjorde att Finland började vända sig till stormakten i söder, Nazityskland. Då rykten om att relationerna mellan Sovjetunionen och Tyskland under vårvintern 1941 möjligen närmade sig en brytning började man drömma om att ta Karelen tillbaka. Möjligheten för karelarna att återvända hem vägde tungt i Finlands politik och en del kretsar såg möjligheten att också göra östra Karelen till en del av ett Storfinland. I och med samarbetet med tyskarna blev man snart medveten om tyskarnas planerade operation mot Sovjetunionen. Vidare koordinering skedde och bland annat flyttades tyska trupper från Norge till norra Finland i början av sommaren 1941. På natten den 22 juni 1941 påbörjade Tyskland Operation Barbarossa och anföll Sovjetunionen på bred front. Hitler hade i sin anfallsdagorder nämnt att Finland stred vid dess sida, men trots att tyskarnas anfall börjat och vetskapen om Hitlers tal förklarade Finlands regering att den förblev neutral i konflikten.
Den 25 juni 1941 bombades dock ett flertal finländska städer av sovjetiskt flyg och i samband med det förklarade statsministern att Finland befann sig i krig. Fortsättningskriget hade börjat. Det givna målet med det nya kriget var till en början något varierande. Statsminister Johan Wilhelm Rangell meddelade att det var frågan om ett nytt försvarskrig och en strid mot bolsjevismen. Riksdagens olika grupper stödde regeringen, men missnöjda röster hördes både från höger och vänster. De borgerligt sinnade Samlingspartiet och Agrarförbundet samt den radikalt nationalistiska Fosterländska Folkrörelsen talade om Stor-Finland under sina talturer. Den slutliga ståndpunkten blev dock att det var frågan om ett försvarskrig, vars mål var att få tillbaka Karelen med stöd av Tyskland. Dessutom tog man i bruk en tes enligt vilken Finland förde ett eget krig mot Sovjetunionen skilt från de tyska målen. Mot slutet av kriget gjorde Tyskland påtryckningar som skulle ha tvingat Finland att strida vid Tysklands sida till krigsslutet.
Krigslyckan hade vänt och Sovjetunionen hade den 22 juni 1944 krävt att Finland ger upp utan villkor. Ännu var man inte villig att göra det, trots att landet var i desperat behov av mera militär hjälp. Det enda landet som kunde erbjuda sådan hjälp var Tyskland, men tyskarnas villkor var att Finland inte slöt en enskild fred med Sovjetunionen utan tyskarnas godkännande. President Risto Ryti skrev personligen under det så kallade Ribbentrop-avtalet så att man senare enkelt kunde lösgöra sig från dess förpliktelser. Med den materiella hjälpen från Tyskland lyckades man stabilisera fronten. Efter det började man skynda sig med en lösning för att lösgöra Finland från kriget.

Djungeln.

En liten pojke skulle duscha med sin mamma, och precis innan de skulle gå in i duschen, sa mamman

- Du får duscha med mig på ett villkor, att du inte tittar ner. De duschade ett tag, och snart tittade pojken ändå ner.

- Åh, mamma vad är det där, frågade han.

- Det är en djungel svarade mamman. En vecka senare skulle pojken duscha med sin pappa, och pappan gav honom samma villkor. När de hade duschat ett tag tittade pojken ner:

- åh, pappa, vad är det där, frågade han.

- Det är en orm, svarade pappan. Ett par dagar senare gick pojken in och la sig hos sina föräldrar i deras säng. Han somnade fort, men vaknade efter ett tag och lyfte på täcket.

- Hjälp mamma, ormen kryper in i djungeln!!!

Bon Jovi.


Karl XII återvänder till Sverige.

Karl XII:s vistelse i Bender i Osmanska riket varade ända till slutet av 1714 då slutligen Sveriges både yttre och inre bekymmersamma ställning förmådde honom att återvända. Den 11 november anlände han överraskande till Stralsund där han stannade ett år. Mot en kombinerad preussisk-dansk-sachsisk styrka förlorade Karl träffningen vid byn Stresow på ön Rügens sydkust i november 1715 vilket innebar förlusten av Rügen och i december 1715 föll Stralsund. Kvällen före stadens fall undkom kungen över havet till Skåne och tog sitt högkvarter i Lund. Med Wismars fall i april 1716 var alla Sveriges tyska besittningar förlorade.

Händelserna 1716-1718.

Fortsättningen av det stora nordiska kriget gällde härefter det egentliga Sverige. En rysk här överfördes till Själland för att deltaga i ett anfall på Skåne. Karl hade strax förut sökt att genom ett anfall mot Norge februari-juli 1716 på avgörande sätt försvaga Danmark men anfallet misslyckades på grund av norrmännens kraftiga motstånd samt bristen på försörjning av livsmedel till den svenska hären.
Angreppet från Själland skulle satts i gång under medverkan av en engelsk eskader men inställdes hösten 1716 på grund av tsarens misstro till sina allierade och även hans respekt för Karl XII:s krigföring. Härefter var sammanhållningen mellan Sveriges fiender slut. Den engelsk-hannoveranske kungens ängslan över att de ryska trupperna skulle stanna kvar i Tyskland gjorde honom till Peters fiende och en gruppering England-Danmark mot Ryssland-Preussen framträder. Ryssland förbinder sig närmare med Preussen genom traktaten i Havelberg 1716. August intar en mera obestämd ställning närmast lutande åt den ryska sidan.
Det är denna situation, som Goertz, Karls förnämste rådgivare i utrikespolitiken, söker utnyttja till att helt spränga alliansen, spela ut den ena gruppen mot den andra och därigenom genom underhandlingar skaffa Sverige en tillfredsställande fred. Goertz hade knutit förbindelser med tsaren och i maj 1718 började i den åländska skärgården underhandlingar som var avsedda att åstadkomma fred och möjligen till och med. förbund mellan Sverige och Ryssland. Dessa förhandlingar ur vilka tidvis framskymtade tanken på en sammanslutning Sverige-Ryssland-Preussen-Frankrike-Spanien följdes med största spänning i hela Europa. I augusti 1718 avvisade Karl ryska fredsförslag som föreföll alltför hårda, men det är möjligt att detta avvisande var avsett att vinna tid till dess det avsedda krigsföretaget, Norges erövring, fullbordats, varefter Danmark skulle varit förlamat och Sverige i ett annat och förmånligare läge. Goertz hade samtidigt hållit hemliga förhandlingar i gång med Georg I av England varigenom utvägar åt olika håll hölls öppna. Karl XII hade under tiden genom nyuppsättning eller utrustning av trupper organiserat en stor armé och inföll i Norge där försvaret var jämförelsevis svagt. Den började nya svenska offensiven avbröts tvärt genom hans död den 30 november 1718.Under de sista krigsåren härjade ryska flottan längs svenska ostkusten. 1719 hade de så kallade rysshärjningarna till mål att plundra och bränna i Stockholms skärgård för att tvinga svenskarna att återuppta fredsförhandlingarna. Under de två följande åren återkom ryssarna och fortsatte nu sina skövlingar längs norrlandskusten. Tidigt på året 1720 brändes åter Umeå som förstörts redan 1714 och på våren 1721 lades städerna Söderhamn, Hudiksvall, Sundsvall, Härnösand och Piteå i aska liksom för tredje gången Umeå och en mängd bruk längs kusten.

Frederna.
De makthavande i Sverige sökte efter kungens död endast att få fred och fullföljde inte med vederbörlig energi och skicklighet de uppslag som getts i Karls sista tid. Sedan Englands kung lyckats få över Preussen på sin sida slöts freden i Stockholm med Hannover 9 november 1719, då Bremen-Verden avträddes mot 1 miljon riksdaler, och freden i Stockholm med Preussen 20 januari 1720, då Pommern söder om Peene samt Usedom och Wollin avträddes mot 2 miljoner riksdaler.
Med England hade Sverige trätt i förbindelse för att av detta land, vars regering ur politisk och merkantil synpunkt hyste fruktan för tsarens makt, få hjälp mot Ryssland. England medlade fred med Danmark och vid freden i Frederiksborg 3 juli 1720 avstod Sverige från förbindelsen med Gottorp, som därefter definitivt miste sin del av Schleswig, avstod friheten från öresundstullen och betalade 600 000 riksdaler.
Förhoppningen att av England få effektiv hjälp mot Ryssland gick inte i uppfyllelse. De försök England gjorde att åstadkomma en stor europeisk sammanslutning mot Ryssland nådde inte till något resultat, särskilt då Preussen inte vågade gå för långt gentemot tsaren. De ryska härjningarna på Sveriges kust framtvingade slutligen fullständigt eftergivande på svensk sida, och i freden i Nystad 30 augusti 1721 måste Sverige avträda Livland, Estland, Ingermanland och Viborgs län, men erhöll 2 miljoner riksdaler.
Kriget hade åstadkommit stor utmattning inte bara i Sverige, utan i hög grad även i Ryssland, Danmark och Polen. Dess följder i stort var bland annat den svenska östersjömaktens fall och bildandet av en rysk maktställning vid Östersjön; den preussiska maktens stadgande genom besittningen av Stettin med Odermynningen, Polens ytterligare försvagande genom att Ryssland i stället för Sverige lyckats göra sig till dess protektor; avslutandet av den gamla striden mellan Sverige och Danmark om Öresunds och Kattegatts stränder och uppgörandet av den därmed sammanhängande gottorpsk-schleswigska frågan.

Burgers med klyftisar och bluecheesesås.

IngredienserPortioner: 4.

600 g potatis.
2 msk olivolja
1/2 tsk flingsalt
1 krm svartpeppar
1 tsk torkad rosmarin
50 g ädelost
1 dl matyoghurt (10%)
2 msk majonnäs
1/2 msk flytande honung
2 krm salt
1 krm svartpeppar
1/2 isbergssalladshuvud (ca 150 g)
2 mogna päron
1 paket färska hamburgare (ca 450 g)
1 msk olja.

Gör så här:

1. Sätt ugnen på 225?C.
2. Skär potatis med skal i klyftor. Lägg i en ugnssäker form.
3. Ringla över olivolja. Krydda med flingsalt, svartpeppar och torkad rosmarin. Blanda och tillaga i ugnen 25–30 minuter. Rör om efter halva tiden.
4. Gaffelmosa ädelost. Tillsätt matyoghurt, majonnäs och flytande honung. Smaka av med salt och svartpeppar.
5. Bryt isbergssalladshuvud i grova bitar. Dela, kärna ur och skär päron i tunna klyftor.
6. Stek färska hamburgare i olja ca 3 minuter på varje sida. Servera med sallad, päron, sås och klyftpotatis.
Bengt-Livethrdaskola.Blogspot.com

Punktering i dansen.

Det var midsommardans i Tylösand och en ung kille dansade tätt med en vacker blondin med gigantiska bomber. Rätt som det var plockade hon fram det vänstra bröstet och frågade:

- Ser det ut som jag har punktering på detta? Killen tittar storögt på kvinnans bröst med saliven rinnande ner på hakan.
- Nä...Då plockar hon fram det högra bröstet, och ställer samma fråga.
- Ser det ut som jag har punktering på detta då? Killen dreglar, är alldeles från sig av lycka av det han förväntas höra från tjejen, när han knystar fram:
- Nääää, det är ingen punka på dessa två!

- Fint, säger tjejen, släpp då ner domkraften som du har mellan mina ben!

Aliens and Ufo documentary.



måndag 22 juni 2009

Balkongen.

Föräldrarna hade länge funderat över hur de skulle få till en söndagssnabbis utan att deras 10 åriga son Anders skulle se dem. De kom på att han kunde gå ut på balkongen och berätta vad som hände i grannskapet. Anders går ut på balkongen och börjar att rapportera.

- Grannens hund springer runt på vägen igen. Herr Nilsson tvättar bilen. Barnen Svensson leker i sandlådan.Detta rapporterande fortsatte en stund.
- Erikssons katt är uppe på taket igen, Anna Torstenson kör med sin nya moped och Ola Enberg har sex med sin fru.Föräldrarna hör detta och kommer av sig totalt,
- Men Anders, hur kan du tro det?
- Deras son Johan står också på balkongen...