Petrel. (Spanien)

Petrel (I Valencia och officiellt Petrer) Är en kommun av Comunidad Valenciana, Spanien. Beläget i centrum inne i Alicante-provinsen i regionen Mellersta Vinalopó. Staden Petrel är helt smält med den i Elda och utgör Elda-Petrel storstadsregion.
Petra har 34 523 invånare (INE 2009), En befolkning som har ökat kraftigt genom den industriella utvecklingen. Landets ekonomi bygger på byggandet av alla typer av skodon samt ett blomstrande lädervaror industrin. Petrel ligger i mitten flodområde Vinalopó River som rinner genom den västra delen av kommunen. Har en yta på 104,2 km ², med en Elda ett storstadsregion av 93 535 invånare.
Petrel biståndstjänster, huvudsakligen bergigt, består av en smal korridor mellan lågland Elche och platå Villena beläget längst ned i en bassäng mellan större åsar, de bergskedjor del Cid, Häst och Maigmó. Vädret är Medelhavet kännetecknas av låg och oregelbunden nederbörd och behaglig temperatur, med korta vintrar och lite kallt och en lång sommarsäsong. De första bosättningarna förhistorisk Petrel från perioden yngre stenåldern, Ca 5000 f.Kr., under rubrikerna i Chorrillo och The Almorchó. Mot 2.000 f.Kr. Det finns också flera boplatser, främst jordbruks byar på de flesta av dagens kommun, vilket visar platsen för CATI-Forada. Folket Iberiska daterad platser motsvarar mellan århundraden V och III BC, som El Chorrillo, Capralos och Sierra del Caballo. Det fanns också flera kärnor Roman, En av dem kallas Villa Petrarium eller Villa Petrea (Vulgärlatin.)
Men utvecklingen av byn Petrel börjar i byn Arabiska av Bitran viktig by i regionen för den muslimska lösning, vilket framgår av slottet, som byggdes under andra hälften av XII-talet. Detta slott, tillsammans med bestämmelserna i Villena, Sax och Novelda bildade ett större försvarssystem för övergången till Kastilien och norr om Alicante med passage av Vinalopó.
I 1244 undertecknas Almizra fördraget där riken Kastilien och Aragon etablerade gränser, blev Petrel del av Kastilien. Därefter undertecknade Dom Torrellas (1304) Och i förlängningen Fördrag om Elche (1305), Varefter Petrer ingår i kronan av Aragonien, i Konungariket Valencia, hör därmed till Comtat, vars ättlingar sålde villa, tillsammans med bestämmelserna i Elda och SALTVERK, D. Juan Coloma, sen XVI talet och sedan skapa Elda län, med godkännande av Felipe II, Som tillhörde Petrel fram till avskaffandet av domäner i XIX-talet.
Under det sextonde århundradet, var huvuddelen av befolkningen i Petrel Moriska, Så staden var mycket avfolkad efter utvisningen av Moors i 1609. För att återbefolka kommunen hade 100 familjer från närliggande byar som Castalla, Onil, Biar, Jijona och Muchamiel. Kung Felipe III tack för hjälpen av Antonio Coloma och Calvillo, lorden av staden, på utvisning, vilket ger territorier för alla Sierra del Cid 1612. De nya territorierna slutligen byggdes efter en ägare advokatfirman Petra 1662 på bekostnad av närliggande städer till väst, framför allt Agost.
Under Succession War (1700-1713), Gav staden sitt stöd till Felipe V som en del av unionen av Castalla. När Philip slutligen accepterade på tronen tackade Petrel deras lojalitet med olika privilegier och lagt till nya delar för att skydda folket.
Som en sista bit av historien, under Spanska inbördeskriget, Petrel var säte och kapital av regeringen i Andra republiken som president Juan Negrín placerade ministerrådet i de nationella skolorna för Elda och säte för regeringen och vistelse på gården El Poblet Petrel, varifrån han reste med flyg med sitt team av regeringen att Frankrike att söka skydd, eftersom det var nära förestående närvaro i området nationella sida.

Sörbygden.

Sörbygdens församling är en församling bildad 2006 genom sammanläggning av de tre församlingarna Krokstad, Hede och Sanne. Sörbygdens församling bildar eget pastorat i Göteborgs stift.
Församlingen är belägen i Munkedals kommun i norra Bohusläns inland och omfattar samma geografiska område som Sörbygdens härad och gamla Sörbygdens landskommun.
Sörbygden är rik på sjöar, skog och vildmark. Bygden genomflyts av Örekilsälven i nordsydlig riktning, och har Kynnefjäll som naturlig avgränsning i väster.
Endast 22 procent av invånarna bor i traktens enda tätort, Hedekas. Näringslivet präglas av jord- och skogsbruk samt småföretag, vilket märks politiskt: Sörbygdsborna röstar till 2/3 borgerligt, och vid riksdagsvalet 2002 fick centerpartiet drygt 25 % av rösterna, vilket är något mer än vad socialdemokraterna fick.

Lammfärsbiff med champinjoner.

Ingredienser
Portioner 4
800,0 gram Lammfärs
150,0 gram Champinjoner (färska)
1,0 styck Gul lök
1,0 styck Ägg
2,0 msk Smör till stekning
Salt & peppar
Tillbehör:
10,0 styck Potatis (kokt)
2,0 msk Smör till stekning
Salt
Tillagning
Skala och finhacka lök. Finhacka champinjoner.
Fräs lök och svamp på medelvärme utan att bränna cirka 5 minuter. Låt svalna.
Skär potatis i kuber. Stek potatis i smör till fin färg.
Blanda lammfärs, ägg och svamphacket. Salta och peppra.
Forma färsen till biffar. Stek biffarna i smör på medelvärme. Cirka 5 minuter på var sida.

Haugesund. (Norge)

Haugesund är en stad och en kommun i Rogaland, Norge.
Haugesund skildes från Torvastad som en självständig stad och kommun år 1855. Landsbygdskommunen Skåre tillfördes Haugesund den 1 januari 1958. Haugesund är till ytan en liten kommun och arean uppgår till enbart 73 km².
Staden är belägen vid ett strategiskt viktigt sund, där fartyg kunde segla utan att behöva ge sig ut på det öppna havet. Haugesund har en befolkning på ungefär 31 140 invånare. Haugesund grundades år 1854 vid dess separation från den tidigare grannkommunen Torvastad. Kommunen firade därför sitt 150-årsjubileum år 2004. Under de tidiga åren var kustvattnen fyllda med sill och staden växte snabbt. Trots att staden är relativt ung har området under tidigare varit profilerat some ett vikingatida maktcentrum. Harald Hårfagre, Norges första kung, hade sitt hem vid Avaldsnes, som är strax utanför den nuvarande kommungränsen. Hårfagre begravdes vid Haug, vid Karmsundet, ett område som senare skulle ge namn åt staden och kommunen "Haugesund". Nationalmonumentet "Haraldstötten" är uppfört på den plats där Harald tros ligga begraven.
De skyddande sunden Smedasund och Karmsund gav staden möjlighet att växa bade inom fiskeri och rederi. Karmsund är ännu idag ett av Norges mest trafikerade sjöleder. Trots en minskande befolkningstillväxt växer ännu staden till ytan.
Idag är strömmingen borta sedan länge och industrin har börjat att fokusera mer och mer på oljebranschen, liksom grannstaden Stavanger. Staden är namngiven efter Haugesundet, som i sin tur tagit namn från gården Hauge (fornnordiska Haugar), som i modern svenska betyder "högar". Staden är belägen vid Nordsjöns kust och ön Karmøy, samt ett antal mindre öar skyddar mot vind och våg. Mellan Karmøy och Haugesund (fastlandet) finns det livligt trafikerade Karmsundet. Centrala Haugesunds gatunätverk påminner om Kristiansands och Oslos gatunätverk.
Under de senaste 20 åren har staden befäst sin position som handelscentra för Haugaland och de södra delarna av Hordaland. Det finns flera, relativt stora köpcentra I stadens utkanter.
I Haugesund finns världens enda staty av Marilyn Monroe, gjord av Nils Aas. Orsaken är att Marilyn Monroes far, Martin Edward Mortensen, kom från Haugesund. Av tradition var de flesta invånarna fiskare. Under den andra helgen i augusti, varje år, firas strömmingen med en jazzfestival som kallas Sildajazz (Sild är norska för sill), där både inhemska och internationella musiker deltar.
Den norske filmfestivalen har årligen hållits i staden sedan 1973. Filmurvalet brukar innefatta ett brett geografiskt och kulturellt utbud. Amandaprisen, som är Norges mest uppskattade filmpris, utdelas samtidigt med filmfestivalen. Priset har utdelats sedan 1985.
Subkulturmusikfestivalen Safe as milk har också årligen hållits i staden i juli, sedan 1999.

Bratislava. (Slovakien)

Bratislava (tyska Pressburg, ungerska Pozsony) är huvudstad i Slovakien och har omkring 426 000 invånare (2007). Staden ligger vid Donaos strand, nära statsgränsen med Österrike. Avståndet till Wien är omkring 65 kilometer. Mellan åren 907 och 1918 var Bratislava en del av Ungern. Det var huvudstaden i landet mellan åren 1536 och 1784 samt säte för den ungerska riksdagen från 1542 till 1848. Staden utvecklade sig efterhand till att bli en förstad till Wien och det upprättades även en järnvägslinje mellan de bägge städerna. År 1919 blev staden en del av Tjeckoslovakien, och det var då stadens slovakiska namn blev dess officiella namn. På tyskt initiativ upprättades staten Slovakien och mellan 1939 och 1945 var Bratislava återigen huvudstad, nu av en tyskvänlig Slovakien. Därefter blev staden återigen tjeckoslovakisk, för att sedan bli huvudstad i Slovakien igen år 1993.
Idag är Bratislava säte för det slovakiska parlamentet, regeringen och landets president. Presidentpalatset är en av stadens populäraste turistattraktioner. Bratislavas slott, beläget på ett berg ger en utsikt över staden. Bratislava är en modern stad i klassisk stil med många kulturella institutioner. Staden är präglad av en blandning av olika nationaliteter som ungrare, tyskar (främst österrikare) och slovaker. Bratislava bjuder på underhållning för en bred publik. Vad gäller historia föreslås en rundresa med båt till slottet Devín norr om stadskärnan. Nära den nya Donaubron hittar man den gamla ungerska kröningskyrkan, Sankt Martins dom, där många österrikiska kejsare kröntes till ungerska kungar. Bron till stadsdelen Petržalka är sovjetarkitektoniskt intressant och inhyser ett café i toppen av pylonerna.

Vilshofen. (Tyskland)

Vilshofen på Donau är den största Stad i Passau. Staden var fram till 1972 länet säte County Vilshofen. Vilshofen vid Donau ligger på mynningen Donau och tillflöden Vils och Pfudrach Wolfach, På kanten av Bayerischer Wald, Cirka 20 km uppströms Passau. Genom dessa inflöden i Donau kallas staden och små riverside stadÄven om Passau Passau är en förebild. Den nord-sydlig förlängning av tätorten är ca 6 km och i öst-västlig förlängning av ca 10 km. Höjden varierar från 309 till 457 meter över havet. Vilshofen på Donau ligger vid mynningen av Vils i Donau. Donau har varit här under en höjning av Bayerischer Wald i slutet av tertiär och Kvartära styckats i berggrunden. Följden blev att utveckla en korelat gravsänka. I detta fall skär floden aktiv, med tektoniska Lyft steg, som innehar ett berg stiger i kroppen. Skapad av Donau från Passau Vilshofen till över en fantastisk dalgång utanför. Djupet på Durchbruchtals är i Passau området ca 100 meter och stiger till upp till 180 meter (Schlögener loop, Oberösterreich). I Naturreservat "Vils-smal dalgång tidigare Grus och Granit bryts, som nu är värda av ekonomiska skäl. Gruvorna hade lämnats åt naturen och vattenfylls, var TaferlseeDet är som nu ligger i en skyddad miljö. direkt anslutning till stadsdelen samhällen Aidenbach, Alder Creek, Beutelsbach, Künzing, Windorf, Ortenburg, Passau, Hofkirchen och Fürstenzell.

År 776 var i början av dokumenterade hänförlig historia Vilshofen. Med en donation av en gård till Mondsee Abbey (Salzkammergut) Vilusa (namn på gården) nämns för första gången. I den 12: e Talet var namnet på den form Vilshouen. Vid denna tid, biskopen av Passau vid Donau och Vils hyresvärden. Vilshofen hade earlen av Ortenburg innehas som en förläning. 1206 var Vilshofen Count Henrik I Ortenburg av en stad. 1220 är redan en bro över Vils, som förbinder den nya stadsdelen i den tidigare bosättningen på höger Vilsufer (nu Vilsvorstadt), redovisas. 1236 Hainricus är Plebanus de Vilshouen nämns som en präst med en församlingskyrka.
1241, staden Duke Otto II från Bayern till arv tvister Hem Ortenburg med våld bemäktigat sig och därmed till de gränsstad mellan Hertigdömet Bayern och biskop av Passau. Detta visar även idag "Vilshofen Customs House", som finns till höger på stranden av Donau. 1258 var ett hertigliga Vilshofen vårdcentral domstol. 1262 var den sista staden på Bayern förhandlades fram efter hertig Henrik av Bayern, efterföljaren till Otto II, efter långdragna förhandlingar ett avtal med biskop Rüdiger von Passau. 1345 Kaiser bekräftat Ludwig Bayer den kommunala lagen. 1376 var den Collegiate Vilshofen grundad. I 1434 den äldsta staden sigill drogs upp med quatrefoil med änglar som anhängare och vapen staden i en halvcirkel plåt. 1504 var staden Landshut War mot stormningen Pfalz och Böhmen försvarade framgångsrikt. 1536 kommer att förstöras av en stor brand i 36 hus.
Duke godkända 1572 William V. av Bayern, inrättandet av ett salt nederlag i Vilshofen samma år flyttade för att bygga den första bron över Donau och inrättandet av en veteöl bryggeri själv. Detta är den "Golden Route"Eller" Gulden strass "sa salt handel med Vilshofen till Hory (Böhmen) nämns. Härifrån, den "vita guldet", saltet förrän efter Prag förbrukade. 1642, den Capuchin Monastery Vilshofen byggas. Likaså var byggandet av staden tornet började. 1706 genom ockupationen av stora delar Bayern påverkas av den kejserliga österrikiska trupperna också Vilshofen. Även söner striderna i den närbelägna staden Aidenbach för friheten, där 4.000 människor dog i Slaget vid Aidenbach. På 12 Maj 1794 förstörde en av de många bränder nästan hela staden, endast ett fåtal hus i stadens centrum förblev intakt. Den största delen av torget bär fortfarande klänningen i den dåvarande återuppbyggnaden. 1802 den Capuchin klostret lyfts. I 1805 den första belysning skedde med oljelampor. 1813 en annan stor brand uppstod på den övre raden av torget.
År 1842, kranar till en stor son av staden Vilshofen, bryggeriet Josef Groll Den första Pilsnertyp i Pilsen, Böhmen, och går så en som dess uppfinnare i historien. 1860, den Järnvägen mellan Regensburg och Passau öppnats, som knyter också Vilshofen med de andra städerna i östra Bayern. 1904-1905 är den Benedictine Schweiklberg grundad. 1909 byggandet av klosterkyrkan var Schweiklberg Nouveau. Under åren 1957-1959 och 1968, de första dammarna byggdes längs Donau och Vils, som anger ett slut på de frekventa översvämningarna. I samband med reformen i Bayern Aunkirchen ingår som den första av de sex grannkommuner i staden. Dessutom, om en Juli County Vilshofen upplöst. Området var förvaltningsområdena Deggendorf Passau och ut. I väntan på att var ett av länets Vilshofen en av de rikaste län i Bayern, på grund av skatteintäkter av kraftverket Pleinting. 1978, de återstående fem grannkommunerna Albers by Alkofer, Incorporated Pleinting, Sandbach och Zeitlarn staden.
1994 Vilshofen blev I mitten i centrum insamlade. År 1995 atrium av lokala High School slutförts. Den erbjuder cirka 800 gäster och är platsen för många kulturevenemang. 2000 när undertecknandet av ett vänortssamarbete med Rumänska Stad Cisnădie. 2002 var byggandet av den nya Donau bron avslutats liksom den nyligen skapade både ett Donau Promenade Park, samt skapa gångförmåga. Den resulterande förtöjning för kryssningsfartyg anskaffas Donau Vilshofen många turister. Den 7 Juli 2004, en Bombardier CRJ700 den Lufthansa i namnet Vilshofen på Donau döpta. 2005 Vilshofen döptes "Vilshofen på Donau". Det byggdes också ett andra fartyg kaj i Donau. 2006 firade 800. Vilshofen Året för en stad.

Bombay.

Bombay (marathi: मुंबई ['mumbəi]; av de portugisiska orden Bom och Bahía, som betyder ”god hamn”) är en storstad på Indiens västkust. Det officiella namn som används av kommun och delstat sedan 1996 är Mumbai. Staden är delstatshuvudstad i Maharashtra. Den passerade miljonstrecket vid folkräkningen 1911, och hade 11 978 450 invånare vid den senaste folkräkningen (2001). Invånarantalet uppskattas av lokala myndigheter att ha ökat till 12 717 000 år 2005. Staden (formellt The Municipal Corporation of Greater Mumbai) består av distrikten Mumbai City och Mumbai Suburban, och täcker en yta på 437,77 kvadratkilometer. Det sammanhängande storstadsområdet hade en beräknad folkmängd på 18 978 000 invånare år 2007, vilket gör det till Indiens, och tillika en av världens, folkrikaste.

Från början låg Bombay på sju öar, som sammanbands genom ett av de första stora ingenjörsprojekten, iscensatt av guvernören William Hornby 1782 och slutfört 1784. Samtliga öar var sammanlänkade 1838, och vid nittonhundratalets början sammanfogades det som då var stads-ön med den större ön i norr, Salsette.
Från Bombay utsträcker sig mot söder två landtungor, i väster Malabar Hill, med hinduernas heliga Walkeshwar, parsernas begravningsplatser ("tystnadens torn"), på havssidan, guvernörens gamla palats och en mängd villor i kolonial stil, samt i öster den från början av två öar (Old Woman's Island och Colaba) bestående landtungan.
Norr därom ligger stadsdelen Fort, med bland annat justitiepalatset, universitetsbiblioteket, regeringspalatset, stadshuset (med ett stort bibliotek), det gamla myntverket och tullhuset. Stadsdelen begränsas i väster av en vacker esplanad (med drottning Viktorias storartade, av fursten av Baroda bekostade marmorstaty), som skiljer Fort från den gamla Svarta staden (de fattigare stadsdelarna) i norr. Nordöst om denna och förr skild därifrån genom Great Indian Peninsular-järnvägen ligger stadsdelen Mazagaon med storartade hamnbassänger, och norr om denna ligger Victoria Gardens, med museum samt botanisk och zoologisk trädgård. Sin egenskap av fästning har staden för länge sedan förlorat; av de gamla befästningarna kvarstår kastellet och Fort George (byggt 1769) i stadsdelen Fort samt forten Mahim och Siwa vid öns norra ända. På öar i hamnen liksom på kusten ligger några fort.
Bombays folkmängd ökade mellan 2001 och 2005 med fler människor än vad som totalt bodde där 1901. Därför har staden sedan länge spillt över från vad som idag är City (distriktet Mumbai City). På Salsetteön finns det som idag kallas "Suburban Mumbai" (distriktet Mumbai Suburban). Nära Bombay ligger miljonstäderna Thane och Kalyan-Dombivli. Mellan Thane och distriktet Raigad ligger numera Navi Mumbai (Nya Bombay), en planerad satellitstad. På en ö utanför Bombay ligger staden Bassein. Bombayområdet ligger nära en förkastning i jordskorpan och löper viss risk för jordbävningar upp till 6,5 på richterskalan (så kallad zon 3). Bombay har tropiskt klimat. Årsmedeltemperaturen är knappt 27 °C. Lägsta registrerade temperatur i staden är 7,4 °C från 22 januari 1962. Den högsta registrerade temperaturen är 42 °C. Monsunen, som kommer juni - september, ger riklig nederbörd.

Bland sevärdheterna i Bombay och dess omedelbara närhet finns Elephantagrottorna, Haji Alis mausoleum och Chhatrapati Shivajistationen (som alla finns med på UNESCO:s världsarvslista).

Kina.

Kina, officiellt Folkrepubliken Kina (förenklade kinesiska tecken: 中华人民共和国; traditionella kinesiska tecken: 中華人民共和國; pinyin: Zhōnghuá Rénmín Gònghéguó), är det största landet i Östasien och världens folkrikaste land med över 1,3 miljarder människor.

Kina gränsar mot Kazakstan, Ryssland, Mongoliet, Afghanistan, Bhutan, Burma, Indien, Nordkorea, Nepal, Laos, Pakistan, Kirgizistan, Vietnam och Tadzjikistan.

Landet är en socialistisk republik och diktatur som styrs av Kinas kommunistiska parti under ett enpartisystem och har jurisdiktion över 22 provinser, 5 autonoma regioner, 4 kommuner och 2 speciella administrativa regioner. Peking har varit huvudstad sedan 1949.

Kina är ansedd som både en ekonomisk och militär stormakt och har en permanent plats i FN:s säkerhetsråd. Den gamla kinesiska civilisationen var en av världens första och blomstrade kring Gula floden. Folkrepubliken Kina grundades 1949, då kommunistpartiet och dess armé stod som segrare i ett utdraget inbördeskrig.´Det gamla dynastiska kejsardömet Qing, under ledning av en manchurisk klan som härskat i Kina sedan 1644, gick under vid den republikanska revolutionen vintern 1911 och avskaffades officiellt året därpå. I den nya kalender som då infördes, och som fortfarande är i bruk i Republiken Kina (Taiwan), är 1912 "republikens första år".

Guomindangpartiet (traditionell kinesiska: 國民黨; förenklad kinesiska: 国民党, svenska: Nationalistpartiet), en i augusti 1912 bildad koalition av flera av de grupperingar som varit drivande bakom störtandet av kejsardömet, segrade i det första kinesiska valet, i vilket dock bara mellan fem och sex procent av befolkningen i landet deltog. Kinas kommunistiska parti (KKP) grundades i Shanghai 1921 av bland andra Mao Zedong.

Under de första åren av sin existens hade det endast något hundratal medlemmar, de flesta intellektuella ungdomar från relativt välbärgade familjer, snarare än några genuina representanter för Kinas arbetarklass. Partiet var vid konstituerandet medlem av Moskva-baserade Komintern som hade representation vid bildandet. 1931 utropade KKP den "Kinesiska sovjetrepubliken" i provinsen Jiangxi. Ett utdraget inbördeskrig mot Guomindangregeringen följde, och från 1937 även mot Japan, vilket genomförde en storskalig invasion av Kina. Japans mål var att i likhet med de västerländska kolonialmakterna, skaffa sig egna kolonier för att kunna försörja den växande japanska industrin med viktiga råvaror.

Mao Zedong, en av de ledande personerna inom Kinas kommunistiska parti, ledde under denna tidsperiod en synnerligen framgångsrik gerillarörelse, vilken genom okonventionell krigföring lyckades kraftigt försvaga både de japanska och den kinesiska Guomindang-regeringens konventionella trupper. Mao Zedong sammanfattade sina militära erfarenheter i boken Om långvarigt krig (论持久战, 1938) en handbok i gerillakrigföring. Detta verk har senare kommit att inspirera ett stort antal andra gerillarörelser under 1900-talet, bland annat FNL, de sydvietnamesiska kommunistiska gerillatrupperna, i deras krig mot USA under Vietnamkriget och FARC, en gerillagrupp fortfarande verksam i Colombia.
Kommunisterna fick det slutliga övertaget efter Andra världskrigets slut 1945, när Sovjetunionen lämnade över Manchuriet till KKP. Innan det industriellt relativt väl utvecklade Manchuriet överlämnades till de kinesiska kommunisterna, hade dock de sovjetiska trupperna monterat ner de flesta av de viktiga industrierna, och sänt dem med tåg till det närliggande sovjetiska Sibirien, där de återuppbyggdes.

A Mighty Heart.

Efter att Mariane Pearls (Angelina Jolie) make, Wall Street Journal-reportern Daniel Pearl blir kidnappad av terrorister, börjar Mariane desperat att leta efter ledtrådar i en hektisk kamp mot klockan för att återfinna honom. A Mighty Heart är regisserad av den djärve filmskaparen Michael Winterbottom och är en gripande berättelse om tro, hopp och mod mitt i tragedin.
Filmen är baserad på en sann berättelse.
Jolie var gravid på riktigt under inspelningen av filmen, vilket gjorde att hon lättare kunde sätta sig in i Mariane Pearls situation.

Fiskars. (Finland)

Fiskars (finska Fiskari). bruksort och egendom i Raseborgs stad, Nyland, Finland.
Ortens tillkomst är nära förknippad med Fiskars bruk som senare utvecklats till företaget Fiskars. Idag bor det kring 600 personer i Fiskars, men orten är framförallt sommartid en livaktig turistort med hantverk, design och konstverksamhet. Andelslaget hantverkare, formgivare och konstnärer i Fiskars arrangerar omfattande utställningar i bruket året om.

Holländaren Peter Thorwöste grundade Fiskars bruk år 1649 sedan han av drottning Kristina fått privilegier att tillverka gjutna och smidda produkter med undantag för kanoner. Samma år fick han tilltånd att anlägga en masugn och en stångjärnshammare vid Fiskarsån. Järnmalmen som behövdes för produktionen i Fiskars fraktades från gruvan på Utö i Stockholms skärgård. Merparten av stångjärnet fraktades som sådant från Fiskars tillbaka till huvudstaden Stockholm och såldes på Järntorget i Gamla stan.
På 1700-talet vållade nödåren och stora ofreden stor skada också i Fiskars. I närbelägna Bollstad fanns ett ryskt civil- och militärförvaltningscentrum och 1713 plundrade och förstörde ryssarna bruken i Fiskars. År 1740 hade Fiskars 115 invånare.
På 1750-talet fick bruket än en gång nya ägare när Robert Finlay och John Jennings förvärvade det. Kort därpå avstod Jennings från sin andel medan Finlay fortsatte och utökade verksamheten med förädling av kopparmalm från Orijärvi i Kisko. Finlays era slutade dock med konkurs år 1771 och bruket övergick i B. M. Björkmans ägo. Hans son flyttade till Fiskars eftersom det i fredstraktaten stipulerades att endast i Finland bosatta utlänningar fick äga jord och industrier i landet under autonomins tid. Den tjugoåriga sonens vidlyftiga livsstil ledde dock till att bruket såldes till Johan (John) Julin (1787-1853, adlad von Julin 1849) år 1822.
I och med Julins ledarskap inleddes ett viktigt skede i brukets historia. Under hans ledning kom tyngdpunkten i verksamheten att ligga på järnförädling. Julin var en såväl vida berest som framstegsvänlig man och när han köpte Fiskars bruk verkade han som apotekare i Åbo. På hans initiativ grundades bland annat vårt lands första finsmedja i Fiskars år 1832 och den första mekaniska verkstaden år 1837. Förutom intresset för utveckling på industrins område var Julin också en banbrytare inom lantbruk, skogsskötsel, hälsovård och utbildning. Om välståndet under Julins era vittnar också det ökande antalet invånare: år 1818 var invånarna 196, år 1823 253 och år 1852 var de redan uppe i 661 personer, av vilka 156 var bruksanställda. Julin adlades år 1849 och fick kalla sig John von Julin. Som sitt valspråk antog han något överraskande det finska "Toimi, Totuus ja Toivo", som till svenska kan översättas med Verksamhet, Sanning och Hopp.
Efter Julins frånfälle år 1853 leddes bruket av en förmyndarstyrelse. Fiskars Aktiebolag grundades år 1883. Genom bolagiseringen blev bruket en del av en större helhet, vilket också påverkade utvecklingen. Fiskars skiljer sig i fråga om arkitektur helt från andra finländska byar. Samhället har byggts på stränderna av Fiskars å, mellan två forsar. Största delen av byggnaderna är från början av 1800-talet och de har ritats av den tidens mest bemärkta finländska arkitekter, C.L. Engel, J.E. Wiik, A.F. Granstedt, W. Aspelin, Charles Bassi, A. Peel m.fl. Byns centrum har en stadsmässig prägel med sin ståtliga, närmare tvåhundra år gamla herrgård och sina produktionsanläggningar. Fiskars har redan befäst sin ställning som utställningsort för högklassigt finländskt hantverk och konstindustri: utställningarna hör till i de mest prestigefyllda årligen återkommande stora evenemangen i Finland.

Tormestorp.

Tormestorp är en tätort i Hässleholms kommun i Skåne län.
Tormestorp ligger på Göingeåsens sydvästsida, omkring fem kilometer söder om Hässleholm, och har cirka 1 200 invånare.

Etiopien.

Etiopien (amhariska: ʾĪtyōṗṗyā), formellt Demokratiska förbundsrepubliken Etiopien, tidigare Abessinien, är en stat belägen på Afrikas horn i nordöstra Afrika.

Angränsande länder är Djibouti, Eritrea, Kenya, Somalia och Sudan. Etiopien är ett av världens äldsta länder efter Armenien. Etiopien är också Afrikas tredje folkrikaste land efter Nigeria och Egypten. Etiopien är det enda landet i Afrika som aldrig varit under kolonialt styre.

Från 1936 till 1941 var landet ockuperat av Italien, men etiopierna lyckades tillsammans med brittiska trupper till slut besegra Italien. Landet var ett kejsardöme fram till 1974, då den siste kejsaren, Haile Selassie, störtades.

Därefter styrdes landet till 1991 som en kommunistisk diktatur. Eritrea i norr blev självständigt från Etiopien år 1993 efter 30 år av gerillakrig.
Till en början kom Eritrea och Etiopien väl överens, men de blev senare fiender och utkämpade 1998–2000 ett blodigt krig där över 100 000 soldater dog.

Situationen är fortfarande spänd. FN-trupperna som var stationerad där har gått ur landet och man är rädd för att ett nytt krig kan blåsa upp. 1964 och 1977 utkämpade krig mellan Etiopien och Somalia om den omtvistade regionen Ogaden (med en huvudsakligen etniskt somalisk befolkning), vilken utgör en tredjedel av Etiopien. Etiopien vann kriget och besegrade Somalia med stöd av 20 000 sovjetiska och kubanska soldater.

Efter dessa krig har Etiopien haft en dålig relation med Somalia. Sedan 2006 deltar Etiopien i stridigheterna i Somalia på uppdrag av landets regering. Ockupationen ses som ett krig mot terrorismen och får stöd från USA och Ryssland. De har tusentals soldater i Somalia för att bekämpa den islamistiska motståndsrörelsen Islamiska domstolarnas högsta råd.

I oktober 2008 presenterade den etiopiska regeringen ett lagförslag som innebär att det bistånd som landet tar emot från andra länder inte får gå till arbete för demokrati och mänskliga rättigheter, utan enbart till ekonomisk utveckling. Detta innebar att bland annat Sverige ströp biståndet till landet.

Varde. (Danmark)

Varde är ett Danska stad i Region Syddanmark. Det är den största staden i Varde kommun, Danmark med en befolkning på 13.090 (1 januari 2010). Staden är belägen 20 km norr om Esbjerg.

Hellesylt. (Norge)

Hellesylt är en liten by i kommunen Stranda, Norge. Befolkningen år 2007 var cirka 600. Hellesylt ligger i toppen av den Sunnylvsfjord, Som är en gren av Storfjord (Stor Fjord), och som de mer kända Geirangerfjorden i sin tur förgrenar sig i närheten.

På sommaren tusentals turister färdas genom eller vistelse på Hellesylt varje dag. De flesta av dem ta färjan över till Geiranger, som under högsäsongen går varje en och en halv timme. Byn är omgiven av berg och dalar.

Hellesylt är under ständigt hot från berget Åkerneset, Som handlar om att urholka till Sunnylvsfjord. En kollaps skulle kunna orsaka en tsunamin förstöra det mesta av centrum Hellesylt.

Nakskov.

Nakskov är en dansk stad med 13.886 invånare (2009). Den ligger på Lollands västkust vid Nakskovfjorden och är öns största stad. Administrativt ingår den i Lollands kommun.
Staden var tidigare en betydande sjöfartsstad i Danmark, och var platsen där Østasiatisk Kompagni grundades i slutet av 1800-talet. Nakskov var likaledes i många år en viktig industristad med havregryns- och sockerfabriker som största verksamheter vid sidan om sjöfartsindustrin. Idag finns endast sockerfabriken kvar. För att visa på områdets långa historia av sockerproducent tack vare odling av sockerbetor finns Danmarks Sukkermuseum i staden.
Nakskovs stadskärna har bibehållit ett äldre utseende med många äldre hus samt små gator och gränder. Bland de mest framstående byggnaderna finns Sankt Nicolai kyrka som uppfördes i början av 1200-talet, köpmansgården Theisens gård från 1786 och Det gamle apotek uppfört 1645 med en tillbyggd barockfasad från 1777. I den byggnaden håller idag stadens turistbyrå till.
Orten ligger nära primærrute 9 och Tårs Færgehavn, där det finns färjeförbindelse med Langeland. Från stadens centrum är det 11 kilometer till Søllested, 27 kilometer till Maribo, 30 kilometer till Rødbyhavn 55 kilometer till Nykøbing Falster och 160 kilometer till Köpenhamn.

Choklad- och jordgubbstårta med mandelgrädde.

Tillagningstid: Max 20 min
Svårighetsgrad: Medel
Portioner: ca 8 bitar
Ingredienser
3 dl vispgrädde
2 dl riven mandelmassa
1 liter jordgubbar
ca 5 dl hallon
1 paket chokladtårtbotten
1 kruka citronmeliss
Gör så här
Vispa grädden löst, blanda i mandelmassan.
Varva chokladbottnar, mandelgrädde och jordgubbar. Avsluta med mandelgrädde på toppen och garnera med jordgubbar och citronmeliss.

Dennis Hopper har avlidit.

Dog i sviterna av prostatacancer
Skådespelaren och Hollywoodstjärnan Dennis Hopper har avlidit i sviterna av prostatacancer.
Hopper, som blev 74 år gammal, är känd för roller i filmer som Apocalypse Now och Easy Rider.
– Han kunde spela jävligt otrevlig och riktigt vidrig som i Blue Velvet, säger Nils-Petter Sundgren.
Dennis Hopper avled i sitt hem i dag. Enligt vännen Alex Hitz var Dennis Hopper omgiven av sin familj och vänner i dödsögonblicket under morgonen.
1969 slog han igenom som regissör i jätteframgången Easy Rider. Det var kamraten Peter Fonda som erbjöd Dennis Hoppes att regissera filmen.
Två Oscarsnomineringar
Dennis Hoppers karriär gick ner kraftigt under slutet av 1970-talet och början av -80 då han var tvångsintagen för missbruksproblem.
Hopper vann aldrig någon Oscar men nominerades två gånger, dels för bästa biroll i filmen Hoosiers från 1986, dels för bästa manus till Easy Rider 1970, året priset delades ut.
”Många minnesvärda roller”
Jens Peterson är Aftonbladets filmexpert.
– Dennis Hopper var väldigt bra tycker jag och hade inflytande som regissör och även som skådis. Som ung spelade han mot en lika ung James Dean i Ung Rebell.
– Han var färgstark och profilerad och gjorde många minnesvärda roller som skurk, framför allt, det var han väldigt bra på, säger Jens Peterson.
”Uppstickarattityd”
Nils-Petter Sundgren är inne på samma linje som Jens Peterson.
– Det kom inte oväntat eftersom han varit sjuk så länge. Han var en stark personlighet i Hollywood från -70 talet, trotsig och rebellisk, säger Nils-Petter Sundgren och fortsätter:
– Han hade en uppstickarattityd inom filmen, det var han och samtida Jack Nicholson som stack upp och vågade utmana. Han var även i Stockholm och gjorde stort intryck på folk under Stockholm filmfestival.
Hur blir han ihågkommen?
– Det som stannar kvar i filmhistorien är ju hans tidiga roller, exempelvis Easy Rider där han åker motorcykel med Jack Nicholson. Men han var intensiv och kunde spela jävligt otrevlig, som i Blue Velvet. Där var han ju riktigt vidrig. Han var en bra skurk, type casted. Och han hade utseendet för det också.
– Dennis Hopper var stor i Hollywood och kommer att bli ihågkommen. Men han var inte lika stor som Jack Nicholson, i mina ögon den allra största.

Tyska Lena vann Eurovision 2010.

Seger för Tyskland för första gången på 28 år
Tyska stjärnskottet Lena, 19, knep förstaplatsen.
För andra gången någonsin kammade Tyskland hem segern i Eurovision song contest.
– Det här är så häftigt, säger Lena Meyer-Landrut.
Att Tyskland skulle vinna stod klart redan innan omröstningen var klar. Tyska Lena Meyer-Landrut, 19, tog sig för hjärtat och såg chockad ut när hon förstod att hon hade segrat – överlägset.
I ett regn av konfetti tog hon sedan plats på scenen för att ta emot publikens jubel och framföra sin låt Satellite, som har toppat listorna i Tyskland.
"Oh my god"
Förra årets vinnare Alexander Rybak gestikulerade att han ville ha en puss och pussade sedan Lena på kinden.
– Tack, det här är så häftigt och det känns som att det inte är på riktigt. Oh my god, kommenterar Lena Meyer-Landrut segern.
Publiken reste sig upp och skanderade "Lena, Lena, Lena".
–Jag är så glad och tacksam och jag trodde aldrig vi skulle lyckas med det här, det är bara så aaaaaah, säger hon.
Inte segrat sedan 1982
Enda gången tidigare som Tyskland har tagit hem segern i Eurovision song contest var 1982, när Nicole framförde låten Ein Bißchen Frieden.
Näst sist av de 39 länderna att dela ut sina poäng var Sverige. Sveriges poäng presenterades av Eric Saade, och vi gav tolvan till Tyskland.
Tyskland fick totalt 246 poäng.
På andra plats i år kom Turkiet med 170 poäng och trea blev Rumänien med 162 poäng.
Jumboplatsen i 2010 års Eurovision song contest gick till Storbritannien, som inte fick mer än tio poäng.

Mors dag.

Mors dag är en högtid som uppmärksammar moderskapets mödor och glädjeämnen och firar minnet av ens moder, men är även en kommersiell högtid som i Sverige inträffar den sista söndagen i maj. Dagen är officiell flaggdag i Finland, men dock ej allmän flaggdag i Sverige, men flaggning är vanligt förekommande.
Dagen introducerades i Philadelphia 1908 av amerikanskan Ann Jarvis för att på årsdagen av hennes egen mors, Anna Jarvis, bortgång hedra dennas minne. Den 10 maj 1908 hölls därför en gudstjänst med fokus på fjärde budet och moderskärlek. Kyrkan pryddes av Jarvis själv och till alla besökare delades vita nejlikor ut, moderns favoritblomma.
Dagen spreds i resten av USA under de närmaste åren och blev 1914 officiell helgdag. Även till Europa kom seden, först till Storbritannien och sedan till Skandinavien. I Sverige firades mors dag första gången 1919 på initiativ av Cecilia Bååth-Holmberg. Det var dock först många decennier senare som dagen uppmärksammades i större omfattning. Personer födda på tidigt nittonhundratal och deras barn firade inte dagen i någon större omfattning. Många hade uppfattningen att dagen endast tillkommit av kommersiella skäl för att handlarna skulle få sälja mera. De tyckte samma sak om Fars dag som inte heller den firades i någon större omfattning de första decennierna. Först på senare tid har dessa dagar uppmärksammats i större omfattning i Sverige.
I The Encyclopædia Britannica heter det: ”En högtid som härrör från modersdyrkan i det forntida Grekland. Regelrätt modersdyrkan med ceremonier för Kybele eller Rhea, gudarnas stora moder, utövades den 15 mars över hela Mindre Asien.” — (1959), band 15, sid. 849.
Mors dag firas i de flesta västerländska länder men på olika datum: I Spanien är morsdag första söndagen i maj. USA, Danmark, Tyskland och Finland andra söndagen i maj, i Storbritannien och Irland fjärde söndagen i fastan (dvs tre veckor före påsk), Norge andra söndagen i februari, i Sverige sista söndagen i maj. I Argentina tredje söndagen i oktober. Att Sverige firar två veckor senare än USA är troligtvis beroende på att våren är längre kommen då och chansen att plocka färska blommor är större.
Reklam för "morsdagspresenter" och "morsdagsmiddag" är vanligt.
2010 inträffar Mors dag den 30 maj i Sverige. I de flesta länder är mors dag en relativt nymodig företeelse som hämtat inspiration från länder i västvärlden. I många afrikanska länder har den brittiska morsdagen kopierats, trots att det på många håll har firats mödrar på en speciell dag långt innan brittiska kolonisatörer kommit.

Mors dag firas på olika datum i olika delar av världen. Avvikelser som ”Damernas dag” och ”Kvinnornas dag” behandlas som ”Mors dag” i nedanstående tabell.

Dag
Norge Andra söndagen i februari
Shevat 30 (inträffar mellan 30 januari och 1 mars)
Israel 3 mars
Georgien8 mars
Afghanistan, Albanien*, Armenien, Azerbajdzjan,Bosnien och Herzegovina*, Bulgarien,Laos, Makedonien*, Moldavien*, Montenegro, Rumänien*, Ryssland*, Serbien, Ukraina, Vitryssland.
* I Bosnien och Herzegovina, Montenegro, Serbien, Albanien, Vitryssland, Bulgarien, Guyana, Italien, Makedonien, Mongoliet och Ryssland firas Internationella kvinnodagen, inte Mors dag specifikt. I Ryssland firas Mors dag sista söndagen i november, se nedan.
9 mars Sydafrika
Fjärde söndagen i fastan (Mothering Sunday)
Irland, Nigeria, Storbritannien
21 mars (vårdagjämningen)
Bahrain, Egypten, Irak, Jordanien, Kuwait, Oman, Libanon, Qatar, Saudiarabien, Sudan, Syrien, Förenade arabemiraten, Jemen (generellt alla arabländer)
25 mars Slovenien
7 april Armenien
Baisakh Amavasya (Mata Tirtha Aunsi)
Nepal
Första söndagen i maj
Ungern, Litauen, Portugal, Spanien
8 maj Albanien, Sydkorea (Föräldrarnas dag)
10 maj El Salvador, Guatemala, Mexiko
Andra söndagen i maj
Anguilla, Aruba, Australien, Bahamas, Bangladesh, Barbados, Belgien, Belize, Bermuda, Bonaire, Brasilien, Brunei, Bulgarien, Burma, Chile, Colombia, Kroatien, Kuba, Curaçao, Cypern, Danmark, Ecuador, Estland, Finland, Ghana, Grekland, Grenada, Honduras, Hong Kong, Island, Indien, Italien, Jamaica, Japan, Kanada, Kina, Lettland, Malta, Malaysia, Nederländerna, Nya Zeeland, Pakistan, Peru, Filippinerna, Puerto Rico, Singapore, Slovakien, Sydafrika, St. Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Surinam, Schweiz, Taiwan, Tjeckien, Trinidad och Tobago, Turkiet, Tyskland, Ukraina, USA, Uruguay, Venezuela, Zimbabwe, Österrike,
15 maj Paraguay
26 maj Polen
27 maj Bolivia
Sista söndagen i maj
Algeriet, Dominikanska Republiken, Frankrike (förutom om det sammanfaller med pingstdagen, då Mors dag istället firas första söndagen i juni), Haiti, Mauritius, Marocko, Sverige, Tunisien.
30 maj Nicaragua
1 juni Mongoliet (Mors och barnens dag. Mongoliet är det enda landet som firar Mors dag två gånger per år.)
Andra söndagen i juni
Luxemburg
Sista söndagen i juni
Kenya
12 augusti Thailand (drottning Sirikits födelsedag)
15 augusti (Jungfru Marie himmelsfärd)
Antwerpen (Belgien), Costa Rica
Andra söndagen i oktober
Malawi
14 oktober Vitryssland
tredje söndagen i oktober
Argentina (Día de la Madre)
Sista söndagen i november
Ryssland
8 december Panama
16 december, iranska kalendern: 25 Azar (Mother And Child Foundation)
Iran (Detta datum är nästan helt övergivet i Iran till förmån för födelsedagen för Fatima, dottern till profeten Muhammed)
22 december Indonesien

Hallonsalsa med hasselnötter.

Tid: 5 min
Ingredienser
Antal portioner 4
4,0 dl Hallon (färska)
2,0 msk Rödlök (hackad)
2,0 msk Balsamvinäger
1,0 dl Hasselnötter
1,0 krm Salt
Tillagning
Skala och hacka rödlök.
Rosta (stek i torr panna) hasselnötter, samt grovhacka dem.
Blanda alla ingredienser försiktigt.

Selena Quintanilla.

Selena Quintanilla, artistnamn Selena, född 16 april 1971 i Lake Jackson, Texas, död 31 mars 1995 i Corpus Christi, Texas, var en amerikansk sångerska av mexikansk börd. Hon sköts till döds 1995 av ett av sina egna fans, Yolanda Saldivar.
Några av hennes största hits är I Could Fall In Love, Dreaming Of You, Amor Prohibido, Como La Flor och I'm Getting Used To You. Under sina mest framgångsrika år var hon stor inom den så kallade tejanomusiken, även kallad tex-mex-musiken. År 1997 kom filmen Selena, baserad på hennes liv. Selena spelas där av Jennifer Lopez. Yolanda Saldivar, född 1960, var ett av Selenas mest hängivna fans. Hon tog hand om två av hennes fanclub-butiker. Sångerskans far började dock misstänka att Saldivar lade en del av vinsten i egen ficka. I mars 1995 stämde Selena möte med Yolanda Saldivar på ett hotellrum. Det finns delade meningar om vad som skedde där, men det är fastställt att Saldivar sköt ihjäl Selena Quintanilla-Perez med ett skott i ryggen. Selena sprang så fort hon kunde medan hon blödde kraftigt av skottet som träffade en blodkärl i högra axeln. Sångerskan hann dock, innan hon sjönk ihop och dog, springa ut till receptionen och säga att det var Saldivar som hade utfört brottet. Det sägs att Yolanda hann ikapp Selena och sköt henne en gång till efter att ha kallat henne namn. Yolanda Saldivar dömdes till 30 års fängelse som straff för brottet. Hon avtjänar livstid på ett fängelse i Texas och kommer inte att få möjlighet till villkorlig frigivning förrän 2025.

Vargens spår.

Parmakyckling med hallonsalsa.

Ingredienser
Antal portioner 4
4,0 styck Kycklingfilé
Oregano (torkad)
Salt & peppar
Olivolja till stekning
4,0 skivor Parmaskinka (rökt)
2,0 dl Vispgrädde
2,0 msk Balsamvinäger
1,0 msk Kycklingfond (konc)
2,0 klyftor Vitlök

Salsa:
4,0 dl Hallon (färska)
2,0 msk Rödlök (hackad)
2,0 msk Balsamvinäger
1,0 dl Hasselnötter
1,0 krm Salt
800,0 gram Potatis (färsk)

Tillagning
Förbered: Sätt ugnen på 225°C.Skala vitlök. Skala och hacka rödlök.Rosta (stek i torr panna) hasselnötter, samt grovhacka dem. Rengör potatis.
Kyckling: Krydda filéerna med salt, peppar och oregano. Hetta upp matfett i panna och bryn filéerna hastigt runt om till fin färg.
Linda parmaskinka runt filéerna. Lägg över i ugnssäker form med hög kant.
Rör ihop grädde, balsamvinäger, fond och tillsätt pressad vitlök. Häll det i formen.Sätt in i ugnen i 15 minuter.
Potatis: Koka (färsk-)potatis.
Salsa: Blanda alla ingredienser försiktigt.
Tid: 45 min

Kirgizistan.

Kirgizistan (kirgiziska: Кыргызстан, Kyrgyzstan; ryska: Киргизия, Kirgizija och Кыргызстан, Kyrgyzstan), officiellt Republiken Kirgizistan, är ett land i Centralasien. Det kustlösa och kuperade landet gränsar till Kazakstan, Kina, Tadzjikistan och Uzbekistan. Huvudstad är Bisjkek.
Området införlivades med Tsarryssland 1867 och kom sedan innan självständigheten 1991 att vara en delrepublik i Sovjetunionen. Under 1990-talet var landet relativt demokratiskt och stabilt, men tilltagande korruption ledde till den oblodiga Tulpanrevolutionen 2005. Sedan dess har den demokratiska situationen i landet försämrats och oppositionen förtrycks. Sedan den världsomspännande finanskrisen 2008 har mycket av de pengar som skickades hem av kirgiser som arbetat i Ryssland sinat och fattigdomen brett ut sig.
Under 2010 har oroligheterna i Kirgizistan intensifierats och vem som de facto styr landet är osäkert sedan presidenten Kurmanbek Bakijev flytt huvudstaden. Oppositionsledarna hävdar att de bildat en tillfällig regering ledd av Roza Otunbajeva och att premiärminister Danijar Usenov har lämnat in sin avskedsansökan. Kirgizerna, ett traditionellt nomadiskt turkfolk som antas vara av blandat kiptjakiskt och mongoliskt ursprung, är kända åtminstone sedan det att de på 800-talet e.Kr. erövrade det uiguriska riket i nuvarande Mongoliet. De torde då ha levt vid Jenisej från 500-talet till 700-talet. Genom slaget vid Talas 751 hindrade lokalbefolkning och missionerande araber kinesisk expansion västerut och hemligheten med papperstillverkning anses ha spritts. Under 900-talet slog kirgizerna sig ner i vad som idag är Tuva i södra ryska Sibirien och förblev där fram till mongolernas expansion på 1200-talet, då de migrerade söderut. Under 1100-talet kom islam att bli den dominerande religionen i regionen, och de flesta kirgizer är idag sunnimuslimer av den hanafitiska rättsskolan.
Under 1400- och 1500-talen slog sig kirgizerna ner i det som idag är Kirgizistan och enades då tillfälligt i ett rike. Sedermera styrdes de av flera folk, däribland mongoler och kazaker, fram till 1685, då de kom under kalmuckerna. Den södra delen av Kirgizistan kom i början av 1800-talet under khanen av Kokand, men denne blev senare underställd det ryska imperiet. På 1860-talet blev mycket det som nu är Kirgizistan ryskt och införlivades i ett turkestanskt guvernement 1867. År 1876 annekterades formellt hela Kokandkhanatet. Det ryska övertagande förde med sig otaliga uppror mot tsarens auktoritet och många kirgizer valde att flytta till Pamirbergen i Afghanistan. Beslutet att införa rysk värnplikt i samband med första världskriget utlöste ett uppror 1916; detta slogs ner, vilket fick fler än 150 000 kirgizer att fly till Kina, i den huvudstupa flykten (ürkün).
Kirgizerna gjorde uppror mot ryssarna i samband med ryska revolutionen 1917 och gjorde motstånd fram till 1921, även om sovjetiskt styre etablerades i regionen redan 1918 och området kom under Turkestanska ASSR. Mellan 1921 och 1922 dog mer än en halv miljon civila i svält. År 1924 etablerades det karakirgisiska autonoma området inom Ryska SFSR (begreppet karakirgiser användes om kirgizerna fram till mitten av 1920-talet för att skilja dem från kazakerna, som kallades kirgiser). År 1926 ombildades området till Kirgiziska ASSR (autonoma socialistiska sovjetrepubliken), fortfarande inom Ryska SFSR. Den 5 december 1936 ombildades området till en egen sovjetrepublik, Kirgiziska SSR (alternativt Kirgisien). Sovjettiden innebar stora sociala reformer för den i stort nomadiska befolkningen, men Kirgizistan förblev dock ett av Sovjetunionens minst utvecklade områden.
Frånvaron av större etniska minoriteter annat än inflyttade ryssar bidrog till att Kirgizistan vid Sovjetunionens fall i början av 1990-talet inte upplevde de etniska konflikter som präglade vissa andra sovjetrepubliker. Den 19 augusti 1991 gjordes ett kuppförsök mot president Askar Akajev. Efter att kuppförsöket misslyckats utträdde Akajev och vicepresidenten German Kusnetsov ur kommunistpartiet veckan därpå, varpå politbyrån och sekretariatet drog sig tillbaka. Detta följdes av en omröstning i den högsta sovjeten i republiken som förklarade republiken oavhängig Sovjetunionen den 31 augusti 1991. Kirgiziska utsågs som det enda statliga språket i september samma år (genom ett tillägg i grundlagen fick ryskan i december 2001 officiell status). I oktober hölls val, där Akajev som ende kandidat valdes till president då han ska ha fått 95 procent av rösterna.
Hösten 1999 tog islamiströrelsen Uzbekistans islamiska rörelse (IMU) kontroll över en del av provinsen Osj nära gränsen till Uzbekistan. De tog gisslan och krävde ett frigivande av fångar i Uzbekistan. Våldsamma strider utbröt mellan IMU och den kirgiziska armén och flera personer dödades. Kirgizistan höll ett krismöte med grannländerna och gemensamma militärövningar inleddes. Stridigheter fortsatte något år innan Bisjkek återtog kontrollen. Ett år senare blossade nya, och hårdare, strider upp mellan armén och islamister, denna gång från Afghanistan via Tadzjikistan. De officiella siffrorna talade om 120 döda rebeller, 34 soldater och två islamister som dömdes till döden för delaktighet i dåden. 2002 inträffade en rad sprängattentat, främst i städerna Bisjkek och Osj, som IMU ansågs ligga bakom.
Under 1990-talet drevs en relativt socialliberal politik i landet, med öppenhet för medier och sociala reformer. Europa och USA var mycket aktiva med utbildning, rådgivning och utvecklingshjälp. 2001 etablerade USA en militär flygbas i landet, den första på postsovjetisk mark. Strax därpå satte Ryssland upp en egen bara några kilometer bort.
Efter att fem människor som i mars 2002 protesterade i det sydliga distriktet Aksy mot arresteringen av en oppositionspolitiker sköts till döds av polisen, vilket utlöste protester i hela landet, satte president Akajev igång en process med grundlagsreformer som inledningsvis inkluderade deltagandet av en bred, sammansatt grupp av statsmakt, civila och sociala representanter i en öppen dialog. Detta ledde till en folkomröstning i februari 2003 som dock hemsöktes av oegentligheter. Grundlagstilläggen som godkändes av folkomröstningen resulterade i starkare presidentmakt och ett betydligt svagare parlament och grundlagsdomstol.
Efter att OSSE förklarat att parlamentsvalet 2005, som hölls 27 februari och 13 mars för det nya enkammarparlamentet, inte uppföljt kraven för att kallas fritt och demokratiskt inleddes en folklig resning mot regimen, kallad Tulpanrevolutionen. Sporadiska protester som först bröt ut i de sydliga provinserna mot det som uppfattades som manipulering och valfusk ledde till vitt utbredda krav att presidenten och hans regim i Bisjkek skulle avgå; den 24 mars samlades 15 000 oppositionella demonstranter. Polisen rapporterade om skador och utbredd plundring. Demonstranterna intog presidentens administrationsbyggnad varpå premiärminister Nikolaj Tanajev avgick och president Akajev flydde landet, först till grannlandet Kazakstan och sedan vidare till Moskva i Ryssland, där han fick politisk asyl. Samma dag annullerades valet och den oppositionelle ledaren Isjenbaj Kadyrbekov tog makten som interimspresident för en kort tid innan överhuset i det kirgiziska parlamentet den 25 mars valde en annan oppositionell ledare, Kurmanbek Bakijev, till president och premiärminister. Akajev avfärdade till en början händelserna som en kupp, men lämnade den 3 april in sin avskedsansökan till den kirgiziska ambassaden i Moskva och avgick från ämbetet den 4 april till förmån för Kurmanbek Bakijev.
Efter Tulpanrevolutionen bibehölls tvåkammarparlamentet med samma ledamöter som innan parlamentsvalet 2005, och den nya regeringen var i färd med att utveckla ett nytt styrelsesätt för landet. Den 10 juli 2005 vann den sittande presidenten Bakijev presidentvalet med överväldigande majoritet, 88,9% av rösterna, och insvors den 14 augusti i Bisjkek, men efter hand sjönk det inledande allmänna stödet till den nya administrationen som ett resultat av dess oförmåga eller ovilja att lösa korruptionsproblemen som plågat landet seden oavhängigheten från Sovjetunionen, tillsammans med morden på tre parlamentariker.
Den 2 november 2006 inleddes omfattande protester från oppositionen mot Bakijevs regering, vilken kritiserades för att inte ha stävat korruptionen och den ökande brottsligheten, samt att den konstitutionella reform som utlovats då Bakijev valdes i juli 2005 uteblivit. Den 7 november utbröt våldsamma sammandrabbningar mellan polis och demonstranter i Bisjkek. Parlamentet godtog den 8 november en ny konstitution, som godkändes av presidenten dagen därpå. Den nya grundlagen överförde makt från presidenten till parlamentet.
Den 19 december avgick premiärministern Feliks Kulov från sin post, men återinsattes omedelbart av presidenten som tillförordnad premiärminister; då landets parlament den 26 januari avslagit president Bakijevs omnominering av Kulov att återigen bli premiärminister ersattes denne på posten av den tidigare jordbruksministern Azim Isabekov den 29 januari.
21 oktober 2007 antogs en ny konstitution som kallats auktoritär och fått skarp kritik från EU. Den 24 oktober 2007 mördades den ledande kritiske journalisten Alisjer Sajpov. 16 december 2007 hölls parlamentsval som av lokala och internationella observatörer dömdes ut som förfalskade. Det nya, presidenttrogna partiet Ak-Dzjol ("Den lysande vägen") segrade stort, även om också socialdemokraterna SDPK och kommunister kom in i den lagstiftande församlingen.
Under 2008 tilltog övergrepp mot oppositionspolitiker, fria medier, ickestatliga organisationer och i några uppmärksammade incidenter dussintals vanliga medborgare. I oktober 2008 hindrade myndigheterna i staden Nookat, nära Osj, Ramadanfestligheter, vilket ledde till upplopp och hundratals gripna. 31 personer dömdes till långa fängelsestraff, och oberoende rapporter konstaterade utbredd tortyr och korruption under processerna, som anses syfta till att kuva frihetliga tendenser hos befolkningen.
I mars 2009 mördas chefen för presidentadministrationen. I april utbröt etniska spänningar i byn Petrovka nära huvudstaden, efter att polisen låtit en man misstänkt för våldtäkt mot en minderårig gå fri. Tre oppositionella politiker och samhällsaktiva som lär ha rest dit för att medla greps av säkerhetstjänsten och fängslades. Även här finns vittnesmål om misshandel och utpressning. Samma månad misshandlades journalisten Almaz Tasjijev till döds i en by utanför Osj. Flera politiker och journalister flyr landet.
Den 23 juli hölls presidentsval och Kurmanbek Bakijev segrade igen under omfattande rapporter om valfusk.

Herzliya.

Herzliya (hebreiska: הֶרְצְלִיָּה‎, Hertzliya) är en stad med 84 200 invånare, belägen i Tel Aviv-distriktet i Israel. Staden är uppkallad efter Theodor Herzl, grundaren till den moderna sionismen.
Enligt Israels statistiska centralbyrå, HaLishka HaMerkazit LiStatistika (hebr. הלשכה המרכזית לסטטיסטיקה‎), hör Herzliyas invånare till de mest välbärgade i Israel.
Israels största television- och filmstudio, Herzliya Studios (Ulpanei Herzliya), är belägen i Herzliya. Staden har en mindre flygplats (HRZ), tre shoppingcenter, filmteatrar, museer, kulturcenter och en stadion.
Sedan 2000 hålls varje år en konferens i Herzliya, ett årligt toppmöte mellan de mest inflytelserika israeliska och internationella ledarna. Konferensen besöks av ministrar, medlemmar av Knesset, högre tjänstemän i försvaret, ledare inom det israeliska näringslivet, ledande akademiker, mediarepresentanter från Israel och andra länder, delegater från världens judiska organisationer, utländska dignitärer och israeliska diplomater.
Fotbollsklubbarna Maccabi Herzliya och Hapoel Herzliya kommer från staden.

Matig sommarsallad.

Ingredienser till 4 portioner

125 gram Salami,

70 gram Rucolasallat,

70 gram Mangold (röd),

0,5 styck Purjolök,

0,5 styck Gurka,

2 styck Tomater,

200 gram Cheddarost,

2 styck Avokado,

0,5 styck Citron,

4 styck Ägg,

1 kruka Persilja,

Vinägrett:

1 msk Vitvinsvinäger,

2 msk Honungsdijon,

3 msk Olivolja,

Tillbehör:

6 skivor Matbröd

Tillagning
Hårdkoka ägg, cirka 8 minuter. Skala och klyfta ägg.Tärna cheddar. Skiva gurka. Strimla salami. Strimla purjolök. Klyfta tomat. Skala, kärna ur och tärna avokado. Pressa citron över avokadon så att den inte blir brun.Blanda all ingredienser till salladen utom persilja. Garnera med persilja.Rör ihop vinäger, honungsdijon, salt och peppar. Tillsätt olivolja och rör om.

Ecuador.

Ecuador, formellt Republiken Ecuador, är en stat i nordvästra Sydamerika, vid ekvatorn.

Landet gränsar till Colombia och Peru. Republiken vid ekvatorn var ett av tre länder som uppstod då Gran Colombia föll samman 1830. De andra var Colombia, Venezuela och Panama.

Mellan 1904 och 1942 förlorade Ecuador områden i flera konflikter med grannländerna. Ett gränskrig mot Peru flammade upp 1995, men löstes 1999.

Ecuador var en del i Inkariket och Quito var huvudstad för riket då. När spanjorerna erövrade Inkariket drabbades indianerna i Ecuador hårt. Det förekommer ofta jordbävningar, jordskred och vulkaniska aktiviteter. I Ecuador ligger den kända vulkanen Cotopaxi, ofta felaktigt omnämnd som världens högsta aktiva vulkan. Ecuadors högsta vulkan är Chimborazo som ligger mycket nära ekvatorn. Chimborazos topp är den punkt på jorden som befinner sig längst ifrån jordens medelpunkt. Till Ecuador hör också ögruppen Galapagosöarna, som är kända för förekomsten av jättesköldpaddor, och för att ha ett rikt fågelliv med 58 olika arter. Över hälften av dem går heller inte att hitta någon annanstans i världen.

Naturtillgångar: petroleum, fisk, timmer, vattenkraft. Klimatet i Ecuador är synnerligen varierande. På låglandet vid Stillahavskusten och i Amazonasbäckenet är klimatet tropiskt. På höglandet är det tempererat. Temperaturen i huvudstaden Quito (2.800 m.ö.h.) rör sig, året runt, mellan 10 grader på natten och 21-22 grader som mest, på dagen. Vid kusten är klimatet fuktigt i norr, mot colombianska gränsen, och blir sedan torrare dess längre söderut man rör sig, på väg mot den peruanska öknen.

Bland Ecuadors miljöproblem kan nämnas att avverkning av skog orsakar jorderosion, att vattnet är förorenat och att föroreningar från oljeindustrin hotar ekologiskt känsliga områden i Amazonasregionen. Galapagosöarna lider också av olika sorters miljöproblem, på grund av växande lokal befolkning (invandring från fastlandet, Jakob Lindvall och trycket från turismen.

Burma.

Burma (officiellt Unionen Myanmar [ˌmjanˈmaːr] eller [mjəmà]; Myanmar är en beteckning som införts av den sittande militärregimen; oppositionen använder namnet Burma) är det till ytan största landet på det sydostasiatiska fastlandet. Det gränsar i norr till Kina i väst till Bangladesh, till Indien i nordväst, i öst till Laos och i sydost till Thailand. Burmas sydkust sträcker sig längs Andamansjön och i sydväst finns Bengaliska viken. Rangoon var fram till 2005 landets huvudstad; den nuvarande är Naypyidaw. Burma blev självständigt från Storbritannien 1948 och blev en förbundsrepublik. Sedan en militärkupp 1962 har landets styre bestått av en rad militärjuntor som har fört en medveten isolationsstrategi, och Burma räknas idag till ett av världens minst utvecklade länder. Ett omfattande problem är landets stora produktion av heroin samt spridningen av HIV/aids. Landets kultur är i huvudsak baserat på theravada-riktningen av buddhismen. Landets namn vållar ibland bekymmer. Det officiella namnet Myanmar antogs 1989 av den sittande militärregimen, varvid oppositionen motsatte sig namnbytet, då de inte ansåg att diktaturen har mandat att byta landets namn, och ville att omvärlden skulle förkasta förändringen. Olika namn används därför i olika sammanhang. FN använder det officiella namnet, i EU-sammanhang används "Burma/Myanmar" och officiella myndigheter i till exempel Sverige, USA, Storbritannien och Irland fortsätter att kalla landet "Burma". Kompromisser som ofta används är "Myanmar, tidigare känt som Burma" eller "Burma, också kallat Myanmar.

Kazachstan. (Centralasien)

Kazakstan, formellt Republiken Kazakstan, (även stavat Kazachstan; på kazakiska Қазақстан eller Qazaqstan, uttalat /qɑzɑqˈstɑn/; på ryska Казахстан, uttalat /kɐzəxˈstɐn/), är ett land i Centralasien med en liten del i östra Europa.

Det gränsar till Turkmenistan, Uzbekistan och Kirgizistan i syd, Kina i öst och Ryssland i norr. De största städerna är Almaty (Alma-Ata), Astana (Aqmola), Atyraw, Bajkonur, Qaraghandy (Karaganda), Semej och Zjeskasgan.

Kazakstans nationaldag är republikens dag den 25 oktober. Kazakerna är ett sedan 900-talet muslimskt turkfolk som år 1456 etablerade ett självständigt khanat, Kazakkhanatet, i nuvarande Kazakstan, vilket bestod fram till 1731. Då ställdes det som protektorat under Ryssland efter att den kazakiske khanen bett den ryske tsaren om stöd mot fientliga folk. Ryssarna koloniserade området under 1800-talet som ett steg i Stora spelet mot Storbritannien.

Livegenskapen i Ryssland avskaffades 1861 och då flyttade många ryska och ukrainska bönder in på land i Kazakstan som tilldelats dem av centralregeringen. Kazakstan förklarades 1868 som del av det ryska riket. Kazakerna revolterade mot den ryska dominansen flera gånger, däribland 1916 då uppemot 150 000 människor dödades, men då man sedermera lyckades hålla stånd mot Röda armén till 1920, då landet blev en del av Sovjetunionen.

Kirgiziska ASSR (autonoma socialistiska sovjetrepubliken) upprättades inom Ryska SFSR 1920, men bytte namn till Kazakiska ASSR 1925 då kazakerna officiellt skiljts från kirgizerna, och det område som tidigare hetat Karakirgisiska autonoma området år 1924 döpts om till Kirgiziska ASSR. Områdets huvudstad sedan 1920, Orenburg, blev med omnejd avträtt av republiken och bildade ett ryskt oblast; ny huvudstad blev Alma-Ata, en avlägsen provinsstad i sydöst. En svår svält drabbade landet 1931-1933 och decimerade befolkningen (antalet kazaker minskade från drygt 4 miljoner till omkring 2,5 miljoner).

Kazakstan blev en sovjetrepublik, Kazakiska SSR, den 5 december 1936. Kazakstan blev målet för flera sovjetiska deportationer: speciellt efter andra världskriget tvångsflyttades krimtatarer, polacker, tjetjener, volgatyskar och andra till landet. Dessutom deporterades flera stalintrogna politiker dit efter diktatorns död 1953, däribland hans efterträdare Georgij Malenkov. Under sovjettiden bedrevs mycket rymdforskning i landet, speciellt i den hemliga staden Leninsk (nuvarande Bajkonur); i Semipalatinsk fanns omfattande laboratorier och testområden for atomforskning.

Kazakstan förklarade självstyre den 25 oktober 1990. Efter Sovjetunionens kollaps förklarade landet sig självständigt den 16 december 1991, och blev detta, som den sista delrepubliken, den 25:e samma månad. Landet upptogs i FN den 2 mars 1992. De första åren efter självständigheten karaktäriserades av märkbar emigration av icke-kazaker. Den ekonomiska situationen stabiliserades dock undan för undan, med en stark tillväxt på grund av olje- och gastillgångar, och migrationsbalansen börjar återigen bli positiv.

Presidenten Nursultan Nazarbajev, som suttit vid makten sedan 1990, har genomfört liberaliseringar av ekonomin, men någon fungerande demokrati har inte införts. Den 30 augusti 1995 infördes en ny konstitution och i december samma år bildades ett nytt parlament med två kamrar, och parlamentsval hölls. Presidenten drog år 1997 igång ett gigantiskt projekt för att flytta huvudstaden från Almaty i landets sydöstra del till Astana (som byggdes upp nästan från grunden), belägen på stäppen i norr närmare landets geografiska centrum. Nazarbajev omvaldes år 2005 för ytterligare sju år som president. Den 8 januari 2006 avgick stora delar av regeringen, anledningen är okänd.

Kazakstan är i huvudsak beläget i Centralasien, men den nordvästligaste delen, väster om Uralfloden, räknas till Europa. Med en yta på 2,7 miljoner kvadratkilometer är Kazakstan världens nionde största land. Det har en 6 846 kilometer lång gräns mot Ryssland i norr, i söder 2 203 kilometer mot Uzbekistan, 1 051 kilometer mot Kirgizistan och 379 kilometer mot Turkmenistan, samt i öst 1 533 kilometer mot Kina.

Landet sträcker sig från Kaspiska havet i väst till Altajbergen i öst och från Västsibiriska låglandet i norr till den centralasiatiska öknen Kyzylkum i syd och Tian Shan-bergen i sydöst. Landet är i stort sett plant, undantaget bergen i öst och sydöst, samt Karataubergen i söder, med stora områden under havsnivå. Den lägsta punkten är depressionen Kaundy på 132 meter under havsnivån; den högsta punkten är berget Khan Tengri (Chan Tangiri Sjyngy) i sydväst, på 6 995 meter. Största delen av landet består av mycket glest befolkad stäpp, samt öken och halvöken (i norr når landet tajgan); den kazakiska stäppen täcker en tredjedel av landet och utgör världens största torra stäppregion.

Stäppen karakteriseras av stora gräsmarker och sandområden. I sydväst gränsar Kazakstan till Aralsjön; bland andra sjöar märks Balchasjsjön och Zajsan. Bland floder märks Ural, Irtysj, Isjim och Ili.
Landet har ett kontinentalt klimat med varma somrar och kalla vintrar. Medeltemperaturen är i januari mellan −19 och −4 °C; i juli från 19 till 26 °C. Nederbördsnivån varierar från torra till halvtorra förhållanden.
Bland större städer märks Almaty (Alma-Ata; tidigare huvudstad), Astana (huvudstad sedan december 1997), Qaraghandy (Karaganda), Sjymkent (Tjimkent), Semej (Semipalatinsk), Pavlodar, Öskemen (Ust-Kamenogorsk), Aqtöbe, Petropavl och Qyzylorda.

Kazakstans nordligaste punkt ligger på cirka 55°06' nordlig bredd (Smygehuk i Sverige ligger på ca 55°20' nordlig bredd, det vill säga endast ca 26 km längre norrut).

Sverige ute ur schlager-EM.

Det blir ingen final för Anna Bergendahl. För första gången har Sverige slagits ut ur schlager-EM i en deltävling.

Georgien, Ukraina, Turkiet, Israel, Irland, Cypern, Azerbajdzjan, Rumänien, Armenien och Danmark. Där har ni de tio sista finalisterna i årets schlager-EM. Det innebär att Sverige för första gången någonsin missar finalen i ett schlager-EM som landet ställt upp i.

Anna Bergendahl gjorde ett felfritt framträdande med sin "This is my life", men det räckte ändå inte för att bidraget skulle kvala in till finalen.
Till skillnad från de senaste åren har reaktionerna på det svenska bidraget i år varit svala. Kritikerna har menat att numret var för tråkigt och låten för stillsam. Och med facit i hand kan man konstatera att Anna Bergendahls lugna nummer försvann lite bland de övriga bidragens glittriga och eldsprutande shower.

Tufft startfält.
Den andra semifinalen har på förhand beskrivits som "dödsheatet", eftersom startfältet innehöll nästan alla förhandsfavoriter. Och favoriterna, med Azerbajdzjans Safura och Armeniens Eva Rivas i spetsen, pallade för trycket. Så även Israels Harel Skaat, även om han märkbart tagen av stundens allvar sjöng betydligt svajigare än han gjort under repetitionerna.

Förutom att deltävlingen innehöll många favoriter innehöll den många ballader. Många dramatiska och innerliga ballader dessutom, som Georgiens "Shine" och Irlands "It's for you", som båda tog sig vidare. Kanske kan det ha varit tufft för Anna Bergendahl att hävda sig i den konkurrensen.
Svenskar i final.

Finalen blir inte utan svenskar, även om Sverige inte är med. Robert Wells sitter vid flygeln i Vitrysslands finalklara nummer. Låtskrivaren Fredrik Kempe har varit med och skrivit värdlandet Norges bidrag, som är direktkvalificerat.
Och i torsdagens semifinal tillkom ytterligare ett gäng svenskar. Danmarks "In a moment like this" är komponerat av Thomas G:son, Henrik Sethsson och Erik Bernholm. Makarna Mårten och Lina Eriksson har tillsammans med Jonas Gladnikoff och irländaren Niall Mooney knåpat ihop Irlands "It's for you". Svenske Harry Sommerdahl är en av tre låtskrivare bakom Georgiens ballad "Shine". Och svensktrion Anders Bagge, Stefan Örn och Sandra Bjurman ligger bakom Azerbajdzjans "Drip drop".

Ummagumma - parts one and two.

Ceviche med räkor.

Ingredienser 4 personer

0,5 kilo oskalade räkor
1 st blodgrape eller grape rosé
2 st klyftor vitlök
2 st bananer
Marinad:
olivolja
0,5 knippe finhackad dill
salt och peppar
lite strimlad sallad
Tillagning
1. Filéa grapefrukten genom att först skära av det yttre skalet. Skär sedan ut filéerna med en vass kniv mellan hinnorna. Skiva löken tunt. Blanda räkor, grape och vitlök. Låt dra i kylen i en timme.

2. Häll av vätskan, tillsätt olivoljan. Blanda med dill och bananer skurna i slantar. Smaka av med salt och peppar. Lägg lite grönsallad i botten av ett glas och lägg sedan i cevichen.

Servera med rostat bröd.

Kiribati.

Kiribati (kiribatiska: Ribaberikin Kiribati, uttalas "Kiribass") , officiellt Republiken Kiribati, är en östat beläget i det centrala tropiska Stilla havet. Öarna i de tre ingående ögrupperna – Gilbertöarna, Phoenixöarna och Line Islands – är alla låga korallöar. Kiribati är beläget på båda sidor av ekvatorn och gränsar till internationella datumlinjen i öster. Namnet Kiribati är ett lokalt uttal av "Gilberts", som kommer från huvudögruppen, Gilbertöarna. Gilbertöarna beboddes av mikronesier långt innan de upptäcktes av européer. Butaritari upptäcktes av spanjoren Pedro Fernández de Quirós redan i december 1605. Brittiske Thomas Gilbert och John Marshall seglade genom området 1788. År 1820 namngav estnisk/ryske Adam Johann von Krusenstern öarna îles Gilbert och Gilbertöarna blev tillsammans med Elliceöarna slutligen ett brittiskt protektorat 1892. I januari 1916 införlivades Gilbert och Elliceöarna i det Brittiska Västra Stillahavsterritoriet.
Under andra världskriget ockuperades öarna åren 1941 till 1944 av Japan. USA erövrade området i november 1944 under Slaget om Tarawa ("Operation Galvanic"). Efter kriget återgick öarna under brittisk överhöget. 1971 erhåller öarna autonomi och den 12 juli 1979 självständighet under namnet Kiribati. Samma år avstod USA ögrupperna Phoenixöarna och Lineöarna till Kiribati. 1995 deklarerade Kiribati att hela dess territorium har samma datum som Gilbertöarna, även Phoenix- och Lineöarna som då låg på andra sidan den internationella datumgränsen, vilket gjorde att denna gräns flyttades till att gå runt Kiribati.

Carinas bullar med nöthack.

Ingredienser
Bullar 25
50,0 gram Jäst (färsk)
5,0 dl Mjölk
125,0 gram Smör
2,0 krm Salt
1,0 msk Kardemumma (krossad)
2,0 dl Strösocker
14,0 dl Vetemjöl
Fyllning:
200,0 gram Smör (rumsvarmt)
0,5 dl Kanel
0,2 dl Strösocker
Garnering:
1,0 styck Ägg
Nötter
Tillagning
Smula jäst i en bunke.
Smält smör. Tillsätt mjölk och låt bli fingervarmt, 37°C. Häll mjölkblandningen över jästen och rör om tills jästen löst sig.
Tillsätt salt, kardemumma och socker. Tillsätt lite mjöl i taget. Arbeta för hand eller i maskin till en smidig deg.
Låt jäsa till dubbel storlek under bakduk, cirka 60 minuter.
Blanda ingredienserna till fyllningen.
Stjälp upp degen på mjölat bakbord. Arbeta den lätt. Knåda inte för mycket.
Kavla ut degen i en rektangel cirka 0,5 cm tjock. Bred fyllningen över.
Rulla ihop degen från långsidan. Dela rullen i 20-25 skivor.
Lägg bullarna på en plåt med bakplåtspapper. Låt jäsa till dubbel storlek, 45-60 minuter under bakduk.
Sätt ugnen på 200°C.
Grovhacka nötter. Pensla bullarna med ägg och strö över nötter. Grädda i cirka 10 minuter tills de får en gyllenbrun färg.
Tid: 2 tim 30 min

Yemen.

Jemen, alternativt Yemen (arabiska:اليَمَن, al-Yaman), formellt Republiken Jemen, är en stat på södra Arabiska halvön i sydvästra Asien. Jemen betyder Landet till höger (om Mekka) och är det område i Sydarabien som antikens grekiska och romerska geografer kallade Arabia Felix (Det lyckliga Arabien).
Motorfordon från Jemen bär nationalitetsbeteckningen YE, som också är landskod. Jemens historia är sedan 8:e århundradet f.Kr. framför allt kännetecknat av handeln med rökelse och de därpå grundade kungarikena. Det mest betydande av dessa var Saba med sin huvudstad Marib. Så småningom började en långsam nedgång för de antika rikena utmed "rökelsevägen". Visserligen lyckades himyariterna på 200-talet än en gång ena landet men blev 525 erövrat av Aksum. 628 anslöt sig Jemen till profeten Muhammeds lära och folket anammade fort islam. Inom Kalifatet blev Jemen dock en randstat. Detta gynnade uppkomsten av flera regerande dynastier på 800-talet varav den mest betydelsefulla var zayditerna vilka skulle härska i Nordjemen ända till 1962. När tyngdpunkten av handelsvägen mellan Medelhavet och Indien på 800-talet försköts från Irak till Egypten började också i Jemen det ekonomiska uppsvinget. Sin glanstid upplevde landet under rasuliderna ända in på 1400-talet.
Med portugisernas upptäckt av sjövägen till Indien förlorade Jemen i betydelse för världshandeln. Landet blev på 1500-talet erövrat av Osmanska riket. Genom öppnandet av Suezkanalen på 1800-talet hamnar Jemen åter i stormakternas blickpunkt. Medan Storbritannien besatte Aden och Sydjemen kunde Nordjemen under zayditerna hävda sin oavhängighet gentemot det Osmanska riket, men de styrande imamerna lyckades inte modernisera landet. Deras konservativa regim ledde till störtandet av zayditerna 1962 och till utropandet av en republik. Efter detta inleddes visserligen en modernisering av landet, men de ekonomiska problemen kunde i själva verket inte lösas på grund av den snabba befolkningstillväxten. Genom anslutning av Sydjemen lyckades man 1990 förena länderna till ett rike. Landet gränsar till Röda havet i väst, Adenviken och Arabiska haveti söder, Oman i öst och Saudiarabieni norr. På andra sidan av Bab el Mandeb, sundet mellan Adenviken och Röda havet, ligger Djibouti och Eritrea på endast några få kilometers avstånd. Detta sund är en av de mest trafikerade farlederna i världen.
Innanför den smala kustremsan Tihama utmed Röda havet stiger terrängen brant till en ökenplatå på omkring 2500 m höjd ö h genomskuren av bergskedjor med bergstoppar på nära 4000 m. Platån sluttar sakta mot det inre av arabiska halvön. På sommaren förekommer sand- och dammstormar.

Klimatet är mycket varmt och fuktigt längs kusterna; tempererat i de västra bergstrakterna med monsunregn; extremt varmt och torrt ökenklimat i det inre av landet. Här förekommer betydande temperaturskillnader särskilt mellan natt och dag. På sommaren kan dagstemperaturen gå upp till 40 grader, under vintern kan temperaturen på nätterna nå under fryspunkten.

Parmalindad fläskfilé.

Ingredienser
Antal portioner 4
600,0 gram Fläskfilé
120,0 gram Parmaskinka (rökt)
0,5 dl Olivolja
500,0 gram Grön sparris (färsk)
Salt & peppar
Tillbehör:
3,0 dl Ris (luftigt, långkornigt)
Tillagning
Sätt ugnen på 175°C.
Putsa fläskfilén fri från hinnor. Putsa sparris, skär bort torra ändstumpar.
Gnid in fläskfilén med matolja. Salta och peppra. Linda parmaskinka runt filén.
Häll lite olja i en ugnssäker form. Lägg i fläskfilén. Stick in stektermometer. Sätt in i ugnen i cirka 30 minuter.
Ta ut formen efter 15 minuter och lägg på sparrisen. Ringla över lite olivolja. Sätt in igen tills filén fått innertemperatur 65°C. Ta ut och lägg upp.