Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

torsdag 27 oktober 2011

Hemlig orden spionerade på frimurarna.

Svenska språkforskare har knäckt en riktig da Vinci-kod.


Chiffret i en 250 år gammal bok avslöjar helt nya fakta om frimurarna.

– Det kändes som rena Dan Brown-romanen, säger språkteknologen Beáta Megyesi.


Copiale Cipher ser ut som ett riktigt konstverk i sin grön- och guldfärgade brokad.
Boken påträffades i Östberlin efter kalla krigets slut.
Dess innehåll - 105 sidor av grekiska och romerska tecken, blandade med symboler – har länge varit en hemlighet.

Men i våras knäcktes koden.

Den amerikanske språkteknologen Kevin Knight tillsammans med Uppsalaforskarna Beáta Megyesi och Christiane Schaefer lyckades med hjälp av sina kunskaper i datavetenskap, språk och språkhistoria att lösa gåtan.

Och det man fann väckte stort intresse bland forskarna.

– Det var väldigt spännande när de första sidorna dök upp. Det framgick att boken skrevs av ett hemligt sällskap och om deras initieringsritual, säger Beáta Megyesi.

Ritualiserade ögonoperationer.

Den tyska Okulist-orden ägnade sig åt ritualiserade ögonoperationer som en slags symbol för den inre upplysningen.
Dessutom spionerade de på frimurarna och redogjorde noggrant för det hemliga sällskapets ritualer.

– Vi har skrattat ganska mycket åt vissa riter som de hittat på som är ganska barnsliga. Men den är mycket värdefull för idéhistoriker, religionsvetare, och historiker. Även om det till själva dechiffreringen bara behövdes 16 sidor bestämde vi oss för att avkoda hela boken, digitalisera den och tillgängliggöra för alla, säger Beáta Megyesi.

En analys av papper och bindning daterar boken till 1760-80-talet. Men Andreas Önnerfors, frimurarexpert och forskare vid Lunds universitet, tror den kan vara äldre än så.

– Jag har föreslagit 1740-talet. Det är en helt unik handskrift. Vi har mycket lite skriftligt material om orden från den tiden, förklarar Andreas Önnerfors, frimurarexpert och forskare vid Lunds universitet.

Unika uppgifter om frimurarna.
Boken är uppdelad i tre delar.
Den första beskriver ockulisternas egna ritualer, den andra ger en bild av frimurarordens verksamhet och ritualer under 1700-talet, och den tredje ger en helt ny inblick i hittills okända former av frimureri.
– De beskriver både en esoterisk form av frimureri och en mycket politisk form som låter förvånansvärt radikal. Man talar om naturliga rättigheter som inte får trampas på och som måste försvaras. Det är unika uppgifter, säger Andreas Önnerfors.

Varken ockulisterna eller frimurarna var särskilt unika för sin tid. Tvärtom var de hemliga sällskapen utbredda under 1700-talet.
Copiale Cipher kan kasta nytt ljus över några av dem.
– Vi har inte riktigt hunnit smälta det som står. Många gamla teorier måste omprövas på grund av detta.

onsdag 26 oktober 2011

Cumnock. (Skottland)

Cumnock ( Cumnag på gaeliska) är en stad i East Ayrshire , Skottland . Staden ligger vid sammanflödet av Glaisnock Vatten och Lugar vatten .


Det finns tre intilliggande bostadsprojekt som ligger strax utanför staden gränser, Netherthird , Craigens och Logan , med fd järnbruk avveckling av Lugar också strax utanför staden, vilket bidrar till en befolkning på cirka 13 tusen i omedelbar locale.

Ett nytt bostadsområde, Knockroon , beviljades bygglov den 9 Dec, 2009 av East Ayrshire rådet .

Cumnock inrymt många gruvarbetare, och även tjänstgjorde som köping för de andra, mindre städer i området, som Auchinleck , Ochiltree , Lugar, Muirkirk och New Cumnock (den ursprungliga Cumnock / Comenagh / Comno / etc)
Staden har en stark socialistisk arv på grund av sin roll som gruvstad.

Far till Labour Party , James Keir Hardie , bodde i staden under en stor del av hans liv, och en staty till honom sitter utanför stadshuset. En liten bostäder system i staden (Keir Hardie Hill) är uppkallad efter honom. Den populära vänsterpolitiker Emrys Hughes var lokala MP för en tid i mitten av 20th-talet och bodde också i staden.

William Wallace spenderade påstås 3 månader i sätet för Patrick Dunbar ((Ny) Cumnock eller Cumno i 1296), enligt boken, The Wallace , med Blind Harry . Cumnock är också i hjärtat av Robert Burns land och poeten sägs ha spenderat tid där.

Cumnock har också en av Skottlands största Junior fotbollslag, Cumnock Juniors . Även locka stor uppslutning och spendera stora summor pengar i jakten på framgång, har de överskuggats av resultaten av lokala rivaler Auchinleck Talbot , från den intilliggande staden.

Under många år fanns det två högstadieskolor, Cumnock Akademin och Saint Conval högstadium - som senare annekterades med St Josefs Academy i Kilmarnock och blev känd som S: t Josefs Cumnock Campus. År 2004 däremot St Josefs Cumnock Campus stängdes på grund av sjunkande publiksiffrorna, och stadens katolska barn nu går den ursprungliga St Joseph akademi i Kilmarnock.

fredag 14 oktober 2011

Hilliard, Ohio. (USA)

Hilliard är en stad i Franklin County , Ohio , USA . Befolkningen var 28.435 på 2010 folkräkningen .

År 1852 köpte John Reed Hilliard 10 tunnland (40.000 m 2 ) av jordbruksmark i västra Franklin County, Ohio från Hoseah Hög och Abraham Wendell. Geografiskt är det Hilliard området mellan Stora Darby Creek på i väster och Scioto River i öster.


Ursprungligen kallades Hilliard s Station, växte staden runt järnvägen sträckningen av Piqua och Indiana Railroad stationen, som genomskärs tidigare Hilliard jordbruksmark . Hilliard är Station fungerat som en idealisk sjöfart punkt för jordbruksprodukter kommer att marknaden och för de som kommer till bönder i området. Den ursprungliga Hilliard området platted av John Hilliard den 1 september 1853.

Fram till mitten av 20th century, var järnvägsstationen och Main Street centrum. År 1854 var ett postkontor inrättades i Hilliard s Station och ordet station tappades från staden namnet. Byn av Hilliard blev införlivat den 13 juli, 1869 med en befolkning på 280 invånare. I 1886 den första järnvägsstationen var belägen på norra sidan av spåren, väster om Main Street, och förblev där till 1962 då alla järnvägen tjänster upphört. Den ursprungliga tågstationen har restaurerats och är fortfarande i Hilliard historiska Weaver Park . Den ursprungliga platted området innehöll en blandning av bostäder och företag av varierande ålder och arkitektur.

Byggandet av tre stora bostadshus underavdelningar på 1950-talet förde explosiva tillväxt Hilliard. Anslutningen till Columbus regionala avlopp och vattensystem under 1960-talet öppnade upp området till utveckling. Byn av Hilliard fick stadsrättigheter officiellt från Ohio statssekreterare , genom att nå en befolkning på 5633 den 12 december 1960.

Med avslutningen av I-270 outerbelt på 1980-talet, kom en andra våg av explosiv tillväxt i området. Markanvändning i Hilliard fortsätta att vara en blandning av bostäder och kommersiella utveckling. Ett rikt arv av bostäder strukturer och arkitektoniska stilar finns i det historiska distriktet längs Norwich Street.

onsdag 12 oktober 2011

Oneonta. (USA)

Oneonta är en stad i södra Otsego län , New York , USA. Som av 2010 US Census , hade en befolkning på 13.901.


Dess smeknamn är "City of the Hills". Medan ordet "Oneonta" är av obestämt ursprung, det är populärt tros betyda "platsen öppna stenar" i Iroquois språket. Detta hänvisar till en framstående geologisk formation som kallas "Tablerocks" i den västra delen av staden.

Staden omges av staden av Oneonta , en separat kommunal och politisk jurisdiktion. Oneonta är hem till State University of New York Oneonta och Hartwick College .

Oneonta Municipal Airport (N66) ligger norr om staden.

Prehistorically, bebodda Algonquin och Iroquois indianer marken kring det som idag är staden Oneonta. The Iroquois fick exklusiv kontroll under tidig historisk tid.

Områdets tidiga pionjärerna kom runt 1775 och bestod huvudsakligen av Palatinen tyskar och holländska nybyggare flyttar ut i Hudson Valley. Armén som leddes av general James Clinton gått igenom området för att gå med i Sullivan expedition år 1779.

Den första byn dök upp runt 1800 och blev senare känd som "Milfordville." År 1830 var staden Oneonta bildas från delar av två andra städer i länet. Milfordville bytte namn till Oneonta år 1832, och 1848, ingår som en by i staden.
När Delaware och Hudson järnväg nådde Oneonta började byn en tillväxt spurt på grund av sin roll som järnvägen centrum och dess växande industri. Oneonta var en gång hem till den största lok lokstallarna i världen.

Byn inkorporerades som en stad i 1908.

Arkitekturen i Oneonta är mest vanligt radhus och låga kommersiella byggnader. Oneonta har mycket få industriella komplex. Grund av sitt läge, tjänar Oneonta inte som främsta industristad.

Det finns flera historiska byggnader som ursprungligen var hemma hos framstående personer. Den Fairchild Mansion placerades på National Register of Historic Places 1974 och var tidigare hem av George Winthrop Fairchild, en av de ursprungliga partnerna med Thomas Watson. Fairchild och Watson var grundare av det som så småningom blev IBM.

Dessutom är George I. Wilber House en historisk bostad i staden. Det byggdes i två etapper, 1875 och cirka 1890. Det är en tre berättelse träram struktur på en stengrund i slutet av den viktorianska stilen. Den har en tre berättelse, runda hörn torn, kors gavelförsedda tak, och en stor, mycket dekorativa omlott veranda med en porte-cochere.

År 1997 blev det hem till Övre Catskill gemenskapen råd Arts. Det var noterat på National Register of Historic Places 2000.

Den högsta byggnaden i Oneonta är Nader Towers. Stående 14-våningar högt, är byggnaden ägs av staden Oneonta Housing Authority och drivs som en pensionär är bostäder bostad.

tisdag 11 oktober 2011

Drancy. (Frankrike)

Drancy är en stad i Frankrike cirka 10 km norr om Paris. Drancy tillhör departementet Seine-Saint-Denis i regionen Île-de-France.


Drancy hade 2008 omkring 66 000 invånare.

I Drancy låg mellan 1940 och 1944 Frankrikes största interneringsläger från vilket tusentals judar, romer och politiska fångar fördes vidare till koncentrationsläger i Tyskland.

Cité de la Muette ritades av arkitekterna Marcel Lods och Eugène Beaudouin i början av 1930-talet som ett modernistiskt socialt bostadsprojekt baserat på Le Corbusiers idéer. Det var det mest ambitiösa av franska statens bostadsprojekt vid denna tid. Modern pre-fab-teknik skulle ge bostäder med låga hyror och utformningen skapa en ”självförsörjande” förort. Komplexet bestod av fem höghus, några lägre byggnader och ett u-format fyravåningshus som skapade en skyddande gård; det skulle innehålla allt från skolor till affärer.

Depressionen försenade bygget och innan Cité de la Muette var helt färdigbyggt utbröt kriget och höghusen blev hem för franska poliser och deras familjer. Den u-formade byggnaden, ännu utan både golvbeläggning och fönsterglas, blev interneringsläger för utlänningar och politiska fångar, senare även transitläger för judar. Efter kriget blev Cité de la Muette vad det ursprungligen var tänkt som – ett bostadsområde för låginkomsttagare. 1947 började de nya hyresgästerna flytta in.

Före Frankrikes kapitulation 1940 använde fransmännen Drancy som interneringsläger för utlänningar (bl.a. flyktingar från Francos Spanien och judar från norra Europa), politiska fångar och krigsfångar. Efter stilleståndsavtalet med Nazityskland fungerade det under ett år som tyskt läger för franska och brittiska krigsfångar. 1941 tog tyskarna och Vichyregimen beslutet att använda Drancy som ett transitläger för judar för vidare transport till Tyska Riket. Majoriteten av de judar som arresterades i det icke-ockuperade Frankrike, Vichyfrankrike, fördes till Drancy. Drancy var det största franska lägret för uppsamling av judar; 57 av de 69 tågkonvojer med judar som lämnade Frankrike avgick från Drancy.

Fram till 1943 sköttes lägret av fransmännens gendarmerie under ledning av Préfecture de Police (franska polismyndigheten), men under SS:s kontroll. I augusti 1941 hade SS-Hauptsturmführer Theodor Dannecker förelagt riktlinjerna för lägret i ett dokument som undertecknades av franske polisprefekten Françoise Bard och kommendanten för gendarmeriet General Guilbert. Frånsett dessa polisiära åtaganden var ingen fransk myndighet villig att ta fullt ansvar för lägret och de leveranser av mat, sängar och andra förnödenheter som måste administreras.

Följden blev att förhållandena i Drancy blev så miserabla att dysenteri utbröt och hundratals fångar dog. Detta orsakade skandal; en utredning tillsattes och ett mindre antal fångar frigavs för att förbättra situationen. I en fransk rapport kan man läsa: “De som inte med sina egna ögon har sett några av de frigivna från Drancy kan bara ha en svag aning om det eländiga tillstånd i vilket internerna i detta läger, som är unikt i historien, befann sig. Man säger att det ökända lägret Dachau inte är någonting i jämförelse med Drancy”

När tyskarna tog över administrationen för lägret 1943 ändrades förhållandena; matransonerna blev något större och lägret hölls renare och förbättrades materiellt. Men brutaliteten, cynismen och utpressningarna ökade.
Det var fransmännen som valde ut vilka judar som skulle arresteras och deporteras. I första hand valde man utländska judar, de som var på flykt och de som immigrerat tidigare. För att fylla de kvoter av judar som tyskarna önskade arresterades 1942 under den s.k. ”Vélodrome d’hiver-räden” tusentals kvinnor, barn och åldringar som fördes till Drancy. På den sista tågkonvojen från Drancy den 31 juli 1944 befann sig 300 barn.

Sammanlagt deporterades över 100 000 personer - judar, romer, kommunister och andra - från Drancy till Auschwitz, Sobibor och Buchenwald. Mer än 67 000 av de omkring 76 000 judar som tvingades lämna landet deporterades från Drancy. En tredjedel av dessa judar var fransmän, de övriga var immigranter som kommit till Frankrike under 1920- och 1930-talen, framför allt från Polen, Tyskland och Österrike.

Den 17 augusti 1944 kom de allierade till lägret i Drancy. De fann 1 500[3] fångar som genom svensken Raoul Nordlings förmedling omhändertogs av Röda Korset.
Efter krigsslutet blev Drancy under en tid interneringsläger för kollaboratörer och anhängare till Vichyregimen.

SS-Obersturmbannführer Alois Brunner som fick kommandot över Drancy 1943 dömdes 2001 i sin frånvaro till livstids fängelse för brott mot mänskligheten av en en fransk domstol.

måndag 10 oktober 2011

South Carolina. (USA)

South Carolina är en stat i den djupa södern i USA som gränsar Georgien i söder, North Carolina i norr och Atlanten i öster.


Ursprungligen del av provinsen Carolina , den provinsen South Carolina var en av de 13 kolonier som förklarade sig självständigt från den brittiska kronan under den amerikanska revolutionen .

Kolonin hette ursprungligen av kung Charles II av England för att hedra sin far Karl I , som Carolus är latin för Charles . South Carolina var den första staten att rösta för att utträda ur unionen och var grundandet tillståndet för Amerikas konfedererade stater . Enligt 2010 USA: s folkräkning , är staten rankas 24:e bland de amerikanska delstater med befolkningen på 4.625.384 personer. South Carolina innehåller 46 län och dess huvudstad är Columbia .

Geografi:
South Carolina gränsar i norr av North Carolina , i söder och väster av Georgien , som ligger tvärs över Savannah River , och i öster av Atlanten.
South Carolina består av fyra geografiska områden, eller geomorfologiska provinser , vars gränser ungefär parallellt Atlantkusten. I den sydöstra delen av staten är kust-slätten , som kan delas in i de yttre och inre kustnära slätten. Från norr till söder kusten är uppdelad i tre olika områden, Grand Strand , den Santee River Delta och Sea Islands . Längre in i landet är Sandhills , gamla sanddyner från vad som brukade vara South Carolina kust miljoner år sedan. Den Fall Line , som markerar gränsen för farbara floder, löper längs gränsen till Sandhills och Piemonte , som böljande kullar och jordar lera. I nordvästra hörnet av staten är Blue Ridge Mountains , den minsta geografiska område i staten.

Statens kusten innehåller många salta våtmarker och flodmynningar , samt naturliga hamnar som Georgetown och Charleston . Ett ovanligt inslag i den kustnära slätten är ett stort antal Carolina vikar , vars ursprung är osäkert. Ett framträdande, men felaktig, teori säger att de har inrättats genom ett meteorregn. I vikarna tenderar att vara ovala, kö i nordväst till sydost orientering. Terrängen är platt och marken består helt av nya sediment som sand, silt och lera. Områden med bättre dränering gör utmärkta jordbruksmark, även om vissa mark sumpig. Den naturliga delar av kust-slätten är en del av mellersta Atlanten kustnära skogar ekoregion .

Strax väster om kust-slätten är Sandhills regionen. Den Sandhills är rester av kustnära sanddyner från en tid när landet var nedsänkta eller världshaven var högre.
Piemonte (Upstate) region innehåller rötterna av en gammal, eroderad bergskedja. Det är allmänt kuperad, med tunna, stenig lerjord, och innehåller få områden som lämpar sig för jordbruk. Mycket av Piemonte en gång var odlad, med liten framgång. Det är nu återplanteras. Dessa skogar är en del av sydöstra blandskog ekoregion.

Vid sydöstra kanten av Piemonte är fallinjen , där floderna sjunka till kust-slätten. Nedgången linjen var en viktig tidig källa av vattenkraft. Mills byggd för att utnyttja denna resurs uppmuntrat framväxten av flera städer, inklusive huvudstaden Columbia . De större floderna är farbara upp till hösten linjen, vilket ger en handelsväg för Mill städer.
Den nordvästra delen av Piemonte är också känd som foten. Den Cherokee Parkway är en naturskön kör väg genom området. Det är där Table Rock State Park ligger.

Högsta i höjd är Blue Ridge regionen, som innehåller en brant av Blue Ridge Mountains , som fortsätter in i North Carolina och Georgia , som en del av den södra Appalachian kedjan. Sassafras Mountain , South Carolina högsta punkt på 3560 fot (1090 m) ligger på detta område. Som också finns i detta område är Caesars Head State Park . Miljön här är den i Appalachian-Blue Ridge skogar ekoregion . Den Chattooga River , som ligger på gränsen mellan South Carolina och Georgia, är en favorit forsränning destination.

Jordbävningar förekommer i South Carolina. Den största frekvensen är längs den centrala kusten av staten, i Charleston-området. South Carolina genomsnitt 10-15 jordbävningar ett år nedan magnitud 3 (FEMA). Den Charleston jordbävningen 1886 var den största skalvet som någonsin drabbat sydöstra USA. Denna 7,2 magnitud jordbävning dödade 60 människor och förstörde mycket av staden.

Fel i denna region är svåra att studera på ytan på grund av tjock sedimentering ovanpå dem. Många av de gamla felen inom tallrikar istället för längs plattan gränser.

Historia:
Kolonin av Carolina avgjordes av engelska nybyggare, främst från Barbados . Kung Karl gav åtta aristokrater ett kungligt privilegiebrev att bosätta Carolina (Carolina är latin för "Charles land") eftersom tidigare att de hade hjälpt honom att återfå sin tron. Delar av Carolina (oftast kustområden) koloniserades tidigare av Spanien (se Fort Caroline ), men strider mellan den spanska och den infödda amerikaner orsakat det spanska folket att dra sig tillbaka till Florida, Kuba, Mexiko och Central-och Sydamerika. Carolina avgjordes att göra vinst från handel och även genom att sälja mark. John Locke , en engelsk filosof skrev en konstitution för kolonin, som täckte ämnen som mark klyftor och sociala ranking. Under de första åren, köpte inte många mark där, så ägarna sänkt priset på vissa delar.

Carolina utvecklades inte som planerat. Det delas upp i norra och södra Carolina, som skapar två olika kolonier. Det separerade på grund av politiska skäl som nybyggarna ville ha politisk makt. År 1719 bosättare i södra Carolina tog kontroll från sina ägare. Då, i 1729, blev Carolina två kungliga kolonierna, North Carolina och South Carolina. Bönder från inlandet Virginia bosatte norra Carolina. De växte tobak och sålde timmer och tjära, båda kategorierna av skeppsfurnering behövs av England. Den norra Carolina kusten saknade en bra hamn, så många av de lantbrukare som används Virginia hamnar för att bedriva sin handel.

Södra Carolina blomstrade från fertilitet för Low Country och hamnarna, som är i Charles Town (senare Charleston). Bosättningar spridning, och handel med skinn, frodades timmer, och nötkött. Rice odlingen har utvecklats i stor skala med hjälp av färdigheter och tekniker för slavar som importerats från ris växande regionerna i Afrika. De skapade den stora markarbeten av dammar och kanaler som krävs för att bevattna risfälten. Dessutom blev indigo en handelsvara gröda, som också utvecklats med den kompetens av afrikanska slavar.

Odling och förädling av indigo , en blå blomma, utvecklades här av en ung engelsk kvinna, Eliza Lucas , en planter dotter som hade kommit med sin far, också en officer från Karibien. Hon tog över förvaltningen av plantagen när han var tilldelad någon annanstans. Indigo blev en viktig handelsvara gröda för de döende av textilier. Slavarbete var viktig att göra odling av ris och indigo lönsamma som handelsvara grödor. I South Carolina, översteg antalet slavar de anglo-europeiska kolonisatörerna vid tiden för revolutionen, en egenskap hos staten genom inbördeskriget .

20th century och därefter
I början av 20-talet utvecklade South Carolina en blomstrande textilindustri. Staten konverterade också sin jordbrukspolitik bas från bomull till mer lönsamma grödor, lockade stora militärbaser, och skapade turism.
Av utökade kontroverser har varit statens visning av flaggor för Amerikas konfedererade stater , som togs upp på State Capitol 1962. Delstatens huvudstad ligger direkt intill University of South Carolina campus, ett drag ses som en protest mot den domstol beordrade segregering av skolorna.

En rättegång kräver att flaggan ska tas bort lämnades in år 1994 . Den 1 juli 2000 blev South Carolina den sista staten att ta bort Förbundsmedlemmen flaggan, placerad där 1962, under Democatic guvernör Fritz Hollings mandatperiod, från över dess folkrepresentationshus. Staten senaten hade godkänt ett lagförslag att de tas bort den 12 april 2000, med en marginal på mellan 36 och 7, propositionen hade specificerat att en förbundsmedlem flagga flygas framför Capitol intill ett monument hedra fallna sydstatssoldaterna. Debatten var mer uppvärmd i delstaten representanthuset, som gick propositionen den 18 maj 2000, med en marginal på endast 66 till 43 efter bland annat ett mått är att se till att förbundsmedlemmen flaggan av monumentet vara 30 fot (9,1 m) hög .

Flaggan av monumentet fortsätter att bränsle en orsak till kontroverser, av NAACP. Den NAACP upprätthåller en ekonomisk bojkott av staten South Carolina. Den NCAA vägrar att låta South Carolina att vara värd NCAA idrotts händelser vars lägen bestäms i förväg. Den 6 juli 2009, Atlantkusten konferensen meddelade ett beslut om att flytta tre kommande baseball turneringar av South Carolina, med hänvisning till farhågor av NAACP över den fortsatta statsunderstödda visning av förbundsmedlemmen flaggan.

lördag 8 oktober 2011

Mevo Modi`im. (Israel)

Mevo Modi'im är en religiös gemensam uppgörelse i centrala Israel . Ligger nordväst om Modi'in på Highway 443 , faller det under jurisdiktion Hevel Modi'in regionala rådet . År 2006 hade en befolkning på 148.


Byn grundades som ett Moshav shitufi 1976 av Rabbi Shlomo Carlebach , som bodde där i de senare åren av hans liv. Många invånare kom till uppgörelsen som en grupp från USA , efter riktning Carlebach. Många kom från eller genom de tidigare "House of Love och bön" som först bildades i San Francisco, och senare i Jerusalem. Gruppen är en märklig samling av eklektiska individer, inklusive musiker, artister, ekologiska jordbrukare, beslutsfattare vin, perfumers och specialister inom många områden. Många är bland de bästa inom sitt område i hela Israel.

Den Moshav har ett vackert handmålade och ornately dekorerade största synagoga målad av Yitzchak Ben Yehudah i mitten. Mevo Modi'im har en mängd olika matställen däribland Lucianos, HaChatzer, Moshe Cohen Falafel och Chai gård.

Tour regissören Judy Avraham Chai driver ett natur / historia turné samt en organisk get gård med roliga pedagogiska händerna på verksamheten.
Moshav invånarna byggde en ny paviljong nära ruinerna på Moshav till minne av Esh Kodesh Gilmore som dödades i en terrorist attack mot 30 okt 2000. Den unge mannen namngavs för Sefer Aish Kodesh skriven av Kalonymus Kalman Shapira (eller Klonimus Kalmish Szapira) (1889-1943), som var den stora rabbinen i Piaseczno, Polen, som skrivit ett antal verk och mördades av nazisterna under Förintelsen Kalonymus Kalman Shapira .

fredag 7 oktober 2011

Nancy. (Frankrike)


Nancy är en stad i nordöstra Frankrike, préfecture (regionhuvudstad) i départementet Meurthe-et-Moselle i Lorraine. Antalet invånare var 105 468 år 2006.


Place Stanislas, Place de la Carrière och Place d'Alliance finns med på världsarvslistan sedan 1983.

söndag 2 oktober 2011

Maldegem. (Belgien)

Maldegem är en kommun som ligger i belgiska provinsen Västflandern . Kommunen består av byarna Maldegem, Adegem och Middelburg .


Kleit och Donk har alltid varit separata byar för Maldegem.

Den 1 januari 2006 Maldegem hade en total befolkning på 22.289. Den totala ytan är 94,64 km ², vilket ger en befolkningstäthet på 236 invånare per km ².

Tidigare invånare Maldegem hänvisar ofta till "ringen". Detta är något slags fördrag med hänvisning till respekten man har för sin hemstad.
Den Stoomcentrum Maldegem ligger vid gamla NMBS järnvägsstationen i Maldegem.

lördag 1 oktober 2011

Naustdal. (Norge)

Naustdal är en kommun i länet i Sogn og Fjordane , Norge . Det ligger i den traditionella distriktet i Sunnfjord .


Den administrativa centrum är byn Naustdal, som har 1072 invånare (2006). Andra byar i Naustdal inkluderar Vevring och Helle .

Turister kommer från hela världen att fiska lax i nausta floden. Den Førde flygplats i Bringeland, Gaular är den närmaste regional flygplats, och ligger 27 kilometer (17 km) från Naustdal.

Naustdal ligger mellan Førde och Flora , och är ett bondesamhälle med en mångfald och kulturella aktiviteter som sträcker sig från den årliga konstutställningar på Vevring till mässor, musik och dans. Flera kända konstnärer och författare kommer från Naustdal. Några av de lokala bönderna föder upp hästar, och visar hästen hålls vartannat år. Idrottare från Naustdal göra mycket bra både i nationella och internationella mästerskap, speciellt i volleyboll och tyngdlyftning .

Naustdal erbjuder rika möjligheter till friluftsliv som fiske på fjorden från hyrda båtar. Den berömda lax älven, nausta , är en av länets största vildmarksområden med berg, vattendrag, sjöar och gårdar berg. Ett rekreationsområde och Marina har nyligen lagts ut nära centrum av Naustdal.