Denna blogg tar upp allt i från det som händer mig just nu.Musik.Lite skoj och om Länder och kommuner i sverige som besöker min sida m.m.
Sidor
tisdag 30 juni 2009
Helvetet.
Hästarsle.
Fuktskadad.
- För det andra var skithuset beläget alldeles för nära vardagsrummet.
- För det tredje var lägenheten alldeles för stor. Sedan blev det dags för glädjeflickan att bemöta Erik,
- Vad gäller fukten i lägenheten så var han väl förberedd då han hade tagit på sig dubbla regnrockar.
- Vad gäller skithusets belägenhet i förhållande till vardagsrummet så kan det knappast spela någon roll för han sprang fram och tillbaka mellan de två rummen titt som tätt.
- Slutligen vad gäller lägenhetens storlek så går det inte att komma med möblemang för en etta när man skall flytta in i en fyra.
Kalmarunionen.
måndag 29 juni 2009
De svensk-danska krigen.
Orädd varg.
söndag 28 juni 2009
Valnötsterrin med torkade hallon & Carte d´Or dulce de leche.
Valnötsterrin.
1 1/2 dl socker.
3/4 dl grädde
125 g mandelmassa
2 msk mjölk
2 dl rostade valnötter.
Torkade hallon.
2 dl hallon
1 msk florsocker
Carte d´Or Dulce de Leche.
Gör så här:
1. Täck en terrinform med plastfilm.
2. Smält (karamellisera) sockret i en kastrull tills det får en mörkbrun färg (160° C). Slå därefter i grädden och dra kastrullen från värmen. Rör i mandelmassa och mjölk till en jämn smet.
3. Vänd i nötterna och häll smeten i terrinformen. Ställ kallt i minst 1 dygn.
4. Lägg upp hallonen på bakplåtspapper och sikta över florsockret. Torka dem sedan i ugnen i 50° C över natten. När hallonen är riktigt torkade så kan de förvaras i burk med lock i stort sett hur länge som helst och kan användas t.ex. i musli. Portionera upp terrinen och lägg Carte d’Or Dulce de Leche ovanpå. Garnera med de torkade hallonen.
Iron Maiden.
Iron Maiden är ett brittiskt heavy metal-band som bildades den 25 december 1975 av basisten Steve Harris. Namnet Iron Maiden är engelska och betyder 'järnjungfru', vilket var ett medeltida tortyrredskap.
Bandet är ett av de mest inflytelserika och framgångsrika någonsin inom musikgenren metal och har sålt över 100 miljoner album utan mainstream- eller radiosupport. Gruppen har givit ut fjorton studioalbum, åtta livealbum, fyra samlingsalbum, fyra samlingsboxar, ett antal DVD med filmade live‑inspelningar samt ett stort antal singlar. Iron Maiden planerar nu även för ett 15:e studioalbum med turné.
Några av deras mest kända låtar är 2 Minutes to Midnight, Run To The Hills, The Trooper, The Evil That Men Do, Wasted Years, Flight Of Icarus, Hallowed Be Thy Name, Fear Of The Dark, Aces High, The Number Of The Beast, Can I Play With Madness , The Clairvoyant , Brave New World, The Wicker Man och Different World'.
En del av Iron Maidens låtar handlar om historiska händelser som utspelat sig i deras hemland England. Andra är baserade på filmer, böcker och folksägner, exempelvis Children Of The Damned, Lord of the Flies, Aces High, The Wicker Man, Man on the Edge, Rime of the Ancient Mariner, Where Eagles Dare och To Tame a Land.
Gruppen har varit huvudattraktion på flera olika stora festivaler runt om i världen, bland andra Ozzfest, Rock in Rio och på festivalerna Download Festival och Monsters of Rock i Donington Park.
Iron Maiden har bytt medlemmar femton gånger. Sina fjorton album har de spelat in med tre olika sångare, fyra olika gitarrister och två olika trummisar. Endast två av medlemmarna har varit med från början, nämligen grundaren och basisten Steve Harris och gitarristen Dave Murray. Samtliga medlemmar som har spelat in musik med bandet har skrivit låtar utom Dennis Stratton, gitarristen som spelade på Iron Maidens självbetitlade debutalbum.
Främmande man i sängen.
Äntligen
lördag 27 juni 2009
Janis Joplin.
Janis Lyn Joplin, född 19 januari 1943 i Port Arthur, Texas, USA, död 4 oktober 1970 i Hollywood, Los Angeles, Kalifornien, USA, amerikansk sångerska.
Janis Joplin var en av 1960-talets största sångerskor. Med sin speciella hesa och känsliga röst kom hon att bli älskad över världen. Hon skrev även en del av sitt material själv.
Joplin började redan som tonåring att sjunga blues och folkmusik. I mitten av 60-talet kom hon i kontakt med rockbandet Big Brother and the Holding Company, som med henne som frontfigur slog igenom på Monterey-festivalen 1967. En av de mest kända låtarna hon spelat in med bandet är Piece of My Heart. Joplin lämnade bandet för en solokarriär 1968, då hon bildade sitt första kompband, The Kozmic Blues Band, vilket kanske mest utmärkte sig för sin blåssektion. Med detta band turnerade hon i Nordamerika och Europa 1969; bland annat uppträdde hon på den legendariska Woodstockfestivalen i augusti samma år. Strax därefter släpptes hennes första soloalbum, I've Got Dem Ol' Kozmic Blues Again Mama!.
Janis Joplin, som en längre tid haft problem med alkohol och droger, lyckades efter detta bli fri från missbruket. Hon bildade ett nytt band, Full Tilt Boogie, där blåssektionen ersatts av en organist. Tillsammans inledde de inspelningarna av Joplins andra soloalbum, Pearl. Hon kunde dock inte hålla sig ifrån drogerna, och den 4 oktober år 1970 dog hon av en överdos heroin på rum 105, Landmark Motor Hotel, Franklin Avenue, Hollywood . På albumet, som släpptes efter hennes död, fanns några av hennes mest kända sånger med, bland andra Mercedes Benz och Me and Bobby McGee.
Janis Joplin är en av de fem största som ingår i vad som brukas kallas 27 Club, med rockstjärnor som dött vid 27 års ålder.
Hennes liv har beskrivits i mändger av böcker, bland annat boken Scars of Sweet Paradise, skriven av Alice Echols. Det senaste året har en bok av Janis syster Laura kommit: Love, Janis.
Filmen The Rose från 1979 med Bette Midler i huvudrollen har också hämtat stor del av handlingen från Joplins liv. Janis Joplin invaldes i Rock and Roll Hall of Fame år 1995.
Malmköping.
Malmköping är beläget 15 km norr om Flen, är kommunens största turistort och är säte för Sveriges Lokaltrafikmuseum med bland annat spårvagnar från Sveriges 13 spårvägsstäder. Museet drivs ideellt av medlemmar i Svenska Spårvägssällskapet. Andra museer är museet Malmahed och ett så kallat naturum. Boplatslämningar visar att trakten var bebodd redan för 5 000 år sedan. Mest har dock Malmköping präglats av regementet som hade sin övningsplats här.
Orten är ursprungligen uppvuxen kring försvarsmakten som hade verksamhet där mellan åren 1774 och 1921.
1771 blev Gustaf Adolf von Siegroth chef för Södermanlands regemente, samma år valde han ut Malma hed till permanent exercisplats (1774-1921).
Malmköping, som ursprungligen hette Malma by, blev då permanent övningsplats för Södermanlands regemente. Många minnen finns kvar från militärperioden, bland annat excersisfältet Malma hed. Hit strömmade under semestermånaderna meniga, rotesoldater och officerare från alla Södermanlands socknar, och köpingen sjöd av liv under dessa mötesperioder. Fester och danser anordnades, kungliga visitationer förekom, månglare och handelsmän av olika slag kom hit. I anslutningen till excersisfältet ligger Plevnahöjden som numera är ett friluftsområde med skidlift, utsiktsplats, hotell med mera. Namnet Plevna kommer från den bulgariska staden Pleven. Där utkämpades hårda strider år 1877 under det rysk-turkiska kriget på Balkan. Då använde man för första gången skyttegravar, ett system som sedan infördes i Malmköping. Resterna av dessa övningsskyttegravar finns kvar på Plevnahöjden. År 1921 flyttade Södermanlands regemente definitivt till Strängnäs.
Den 18 maj 1876 blev Gustav Adolf Eriksson Hjert avrättad på Villåttinge härads avrättningsplats på Lidamon, Lilla Malma socken, nordväst om Malmköping av skarprättaren Johan Fredrik Hjort. Hjert, och hans kumpan Konrad Petterson Lundqvist Tector, blev de sista som avrättades offentligt i Sverige. Hjert ligger begraven vid Lilla Malma kyrka i Malmköping.
Uppgifterna går isär en del om Malmköpings Tidning, men helt klart är att den funnits i åtminstone tre omgångar. Första gången kom den ut några veckor i december 1880 i boktryckaren F.A. Öhmans regi, men lades ned nästan omedelbart. Under åren 1896-97 gavs den ut som veckoblad, till en början med den blivande statsministern Carl Gustaf Ekman som redaktör. Redaktionen var förlagd på Gården N:o 13 hos gevärshantverkaren F. Jansson. Tidningen kom ut onsdagar och lördagar och lösnummerpriset var 5 öre. Efter en tid ska Ekman ha ersatts A.G. Segersteen, men detta har inte kunnat bekräftas.
Slutligen återkom tidningen den 30:e december 1916, då med det fulla namnet Sörmlands-Pressen Malmköpings Tidning. Redaktör var A. Larsson. Den gavs ut några år innan den lades ned igen 1919.
Under åren 1927-1966 anordnade Södermanlands Gymnastikförbund varje år i Malmköping de kända Malma hedslägren, där 700 barn inkvarterades i de gamla militärbarackerna och fick ägna sig åt gymnastik, idrott, simundervisning och bollekar. Det mesta av verksamheten bedrevs på exercisplatsen Malma hed, ett stort öppet fält mitt i samhället. Orienteringsövningar ägde rum på Plevnahöjden.
1784 ritade Gustaf Adolf von Siegroth en stadsplan med regelbundna kvarter för en tänkt handels- och hantverksstad. Planen godkändes av Gustav III, men orten, Malmköping, fick endast köpingsrättigheter. Köpingsrättigheterna fick Malmköping 1785. Ordet köping betyder handelsplats.
Vid kommunreformen 1971 uppgick Malmköpings köping i Flens kommun.
Slaget vid Helsingborg.
Den största begivenheten i Helsingborg under 1700-talets andra hälft var ankomsten av kronprinsgemålet Sofia Magdalena till staden 1766. I oktober det året mottogs hon av kronprins Gustav, den blivande Gustav III, i staden. Samme Gustav III förlade 1773 en skvadron på 60 husarer som skulle ersätta den gamla infanterigarnisonen, inkvarterad i Kärnan. 1777 flyttade man in i ett nybyggt högvaktshus på Stortorgets södra sida. Husarregementet skulle stanna kvar i Helsingborg, under en eller annan form, fram till 1942 då verksamheten flyttades till Hässleholm.
Ingenjören.
fredag 26 juni 2009
Sävast.
Det finns tre teorier om hur Sävast fått sitt namn, den ena mer fantasifull än den andra. Den första teorin är att namnet kom från två vikingar, Une och Säfe, som kom uppseglande längs luleälven under 1000-talet. Dom bosatte sig på varsin sida om älven och uppkallade platserna efter sig själva. Unes plats på södra sidan kom att kallas Unbyn och Säfes på den norra kallades Säfast. En mer språkhistorisk förklaring är att namnet skulle ha kommit från det finska ordet sedvaistö vilket betyder tät vass. Hela Sävastön tros ha varit täckt av vass. En annan teori är att Sävast bondska namn Sefastboin skulle kunna komma från namnet Sigfast. Den äldsta skrivelsen från Luleå socken är ett testamente från 1339 vilket bevittnades av en man som hette Sigfast Björn. Något som talar för den sista teorin är att flertalet byar i området (ex.vis Svartbyn, Unbyn, Sunderbyn, Svartbjörsbyn) har fått sitt namn efter en tidig bosättare. Om hänsyn tas till att Sävastbyn i skrift hela tiden fram till stavningsreformen i början på 1900-talet stavades med bokstaven e i stället för bokstäven ä finns stora likheter mellan den första teorin och den tredje teorin.
Harads.
Utsiktsklippan på gångavstånd från centrum erbjuder en storslagen utsikt över älvdalen.
Kläppgårdens bygdegårds- och hembygdsmuseum har en rik samling föremål från Edeforsbygden. I Kläppgården finns även en gammal skolsal samt en lanthandel från början av förra seklet.
I Harads ligger församlingskyrkan, Edefors kyrka, med snidade takkronor och altartavla. Takmålningarna är utförda av konstnären Kim Larsson, Stockholm. Byn omnämns i skattelängden redan på 1500-talet. Den är centralort för omkringliggande byar.
Vid Edeforsen i Luleälven, 18 kilometer nordväst om Harads, finns lämningar efter kanalbygget från 1865 där Sveriges första arbetaruppror ägde rum. Det var första gången i Sveriges historia som militär måste tillkallas för att slå ned ett arbetaruppror. Vid Edeforsen finns också Laxholmen med stugor och bodar från 1700-talet. På holmen finns även en labyrint som är säregen på grund av sitt läge långt in i landet.
Harads innehar Norrlands värmerekord; 36,9 grader registrerades den 17 juli 1945.
King of Pop död.
Popikonen Michael Jackson förklarades död av läkare på torsdagen sedan han anlänt till sjukhus i Los Angeles i djup koma, uppger lokala myndighetskällor för Los Angeles Times på nätet. Jackson blev 50 år gammal.
Popikonen Michael Jackson förklarades död av läkare på torsdagseftermiddagen sedan han anlänt till sjukhus i Los Angeles i djup koma, uppger lokala myndighetskällor för Los Angeles Times på nätet.
Tidigare hade nöjessajten TMZ rapporterat om Jacksons död. När ambulans kom till popkungens hem i Los Angeles hade han hjärtstillestånd och räddningspersonal lyckades inte återuppliva honom.
Larmet gick vid lunchtid lokal tid och en ambulans skickades till superstjärnans hus i Holmby Hills i Los Angeles.
- När ambulanspersonalen anlände såg de att hjärt-lungräddning redan utfördes av någon i hemmet. (Jackson) andades inte, fördes till UCLA Medical Center och är kvar där, sade en talesman för Los Angeles brandkår till E Online.
En stund senare, framåt midnatt svensk tid, lade kändisnyhetssajten TMZ, som varit först med ambulanslarmet, ut chockbeskedet: "Vi har just fått veta att Michael Jackson har avlidit. Han var 50 år gammal".
Inför Jacksons planerade konsertcomeback nu i sommar har rykten surrat om att han lidit av någon allvarlig sjukdom, kanske hudcancer.
Poplegenden hade planerat att den 13 juli inleda en serie konserter som skulle pågå ända till våren 2010 i London. Biljetterna såldes slut på bara några timmar när de släpptes i mars.
De senaste månaderna har Jackson repeterat i Los Angeles-området för konserterna.
Under sin karriär hade Michael Jackson 13 listettor i USA och stora försäljningsframgångar världen över.
Michael Jackson föddes 1958 och slog igenom redan som barn tillsammans med sina syskon i gruppen Jackson Five. Redan 1972 kom solodebuten och med de Quincy Jones-producerade skivorna Off the wall (1979) och Thriller (1982) fortsatte framgångarna explosionsartat. Thriller är en av de bäst säljande skivorna någonsin.
Jackson lämnar efter sig tre barn: Michael Joseph Jackson Jr, Paris Michael Katherine Jackson och Prince "Blanket" Michael Jackson II.
torsdag 25 juni 2009
Gol. (Norge)
Gols stavkyrka är en stavkyrka från medeltiden. Den står idag på Norsk Folkemuseum i Oslo. En kopia finns i Middelalderparken i Gol.
Den officiella språkformen i Gol kommun är nynorsk. I Gol finnes också ett Hotell som heter Pers som ær vældigt populært før vintersæsongens skidåkare.
Unbyn.
Några företag som finns i Unbyn : Truck och transmission, potatisodlare, blomsterdekoratör, travhästar, jordbrukare och ett dataföretag. Idrottsföreningen UIF som är aktiv med fotboll och skidor och har samarbete med Avan SK i basket och hockey. Fotbollssektionen samarbetar med Sävast IF. Det finns även en aktiv skidsektion som tränar allt ifrån våra yngsta förmågor till glada motionärer. Samlingslokalen "Gymnastiken" anordnar pubar, fester, KM på skidor och många fler aktiviteter.
Bodens historia.
Orten inrättades som municipalsamhälle 1898 och fick stadsrättigheter 1919 med ca 6000 invånare. Flera militära förband lokaliserades till staden, och den utvecklades till en viktig garnisonsort och kom geografiskt att delas i en militär och en civil del. Boden har haft en jämförelsevis stark tillväxt under större delen av 1900-talet. Fornfyndet i Alträsk utanför Boden har tillsammans med andra i Jokkmokk, Vuollerim och Överkalix legat till grund för den nya uppfattningen om den norrländska forntiden. Boplatsvallarna i Alträsk har daterats vara cirka 7 000 år gamla. I området Heden har även fynd från kommunikation (handel med mera) under yngre järnåldern på 1000-talet med södra Sverige återfunnits. I Hedens omnejd var även den första kristna kyrkan upprättad, numera i ruiner. Första skriftliga benämningen på orten Boden, Bondebyn, är från medeltiden (1539) i en riksskattelängd. Notera att Nordisk familjeboks etymologi är Bodarna, det vill säga fäbodarna eller sjöbodarna efter de bodar som upprättats från strömmingsfisket(?). 1543 hade Bondebyn sju bönder och sedan tidigare fanns samer. Överluleå kyrka började byggas 1827 och därmed var centrum flyttad invid Bodträsket från Heden.
Sedan slutet av 1800-talet går både Stambanan genom övre Norrland (Stockholm-Haparanda) och Malmbanan (Luleå-Narvik) genom kommunen.
I början av 1900-talet började fort och garnison, eller den så kallade Bodens fästning, att etableras för att försvara den viktiga ställning som staden besatt. Den största risken ansågs vara anfall österifrån, från Ryssland. Fram till 1990-talet präglades arbetsmarknaden i Boden främst av arbete i garnisonen inklusive garnisonssjukhuset som byggdes i närheten av kasernerna. Under 1990-talet flyttade hela sjukhuset till Södra Sunderbyn i Luleå kommun.
onsdag 24 juni 2009
Koskullskulle.
Orten har namngetts efter Georg Adolf Koskull som var landshövding i Norrbottens län 1816-1821.
Kända personer från Koskullskulle inkluderar backhopparen Jan Boklöv, skådespelaren Göran Forsmark samt extremsportsfilmaren Petter Grimborg.
Nr 1
Gällivare
8 480
2
Malmberget
6 017
3
Koskullskulle
899
4
Hakkas
383
5
Ullatti
230
6
Tjautjas/Čavččas
216
Stockholms historia.
Genom Riksrådets privilegiebrev 1436 fick Stockholm stadsprivilegier och det anses vara den dag då Stockholm kom att fungera som Sveriges huvudstad. Det följande seklet blev dramatiskt, 1520 intogs Stockholms för första och sista gången av en främmande armé, när den danska kungen Kristian II marscherade in i staden, och utropades sig till kung över Sverige. Tre år senare tog historien en ny vändning när Gustav Vasa intog Stockholm och byggandet av den starka svenska centralstaten med makten koncentrerad till Stockholm inleddes.
Under 1600-talet fortsatte Stockholms betydelse att öka, och i och med den svenska stormaktstiden började en ny stad växa fram planerad och byggd för en stormakt. Den första organiserade stadsplaneringen tog fart och staden började att växa på dagens Norrmalm och Södermalm som reglerades av överståthållaren Clas Larsson Fleming. Det gamla Slottet Tre Kronor brann ned 1697, och Stockholms Slott byggdes på samma plats. Under början av 1700-talet bröts Sveriges stormaktsställning efter nederlagen på slagfälten. 1700-talet kom istället att bli borgarnas och upplysningens sekel. I mitten av 1700-talet hade befolkningen ökat till drygt 60 000 invånare och Stockholm var landets ledande industristad. Under Gustav III:s regenttid 1771-1792 upplevde staden ett kulturellt uppsving, bland annat grundades Konstakademien och Kungliga Operan.
Första hälften av 1800-talet innebar en stagnationsperiod för Stockholm, liksom för hela Sverige. Trångboddhet, fattigdom, svält, bristande hygieniska förhållanden och grasserande sjukdomar var stora problem. År 1850 hade Stockholm 93 000 invånare. Industrialiseringen kom igång förhållandevis sent i Sverige - först på 1860- och 1870-talen. Denna period kom dock att bli en av stadens mest expansiva perioder. Nya arbetstillfällen skapades, liksom nytt investeringsvilligt kapital. På 35 år kom befolkningen att öka till 216 000 invånare. En ny stadsplan togs fram under ledning av stadsplaneraren och politikern Albert Lindhagen. Mot slutet av 1800-talet växte staden snabbt ut på malmarna. Östermalm, Norrmalm, Vasastan och Södermalm bebyggdes med en regelbunden stenstad. De första järnvägen, gasverken, vattenverken och elektricitetsverken uppfördes.
Åren kring sekelskiftet var en hektiskt tid för det växande Stockholm som hyste den stora Stockholmsutställningen 1897 och de olympiska spelen 1912. Sverige och Stockholm blev förskonade från de två världskrig som förstörde stora delar av Europa under 1900-talet, men båda krigen medförde en starkt bromsade effekt i utvecklingen med långdragna lågkonjunkturer. När freden efter andra världskriget kom i maj 1945 började ett av stadens och landets största omdanings- och nybyggnadsprojekt, Norrmalmsregleringen, som skulle förvandla nedre Norrmalm till en ny stadsdel och till Stockholms nya city. Längs de nya tunnelbanelinjerna växte nya förorter upp långt utanför tullarna.
Freden i Helsingborg.
De tre skånelandskapen var i svensk ägo fram till 1360 då Valdemar Atterdag lyckades återta dem genom en kombination av vapenmakt och list. Den sista fästningen som föll var Helsingborgs slott efter en lång belägring. Enligt vissa uppgifter föll slottet efter ett svek av Albrekt av Mecklenburg som av Magnus Eriksson utsetts som skiljedomare i konflikten. Albrekt hade lovats 10 000 mark silver och slottet Plaue av Valdemar om han lät Helsingborgs slott, då uppfattat som skånelandskapens lås, övergå i dansk ägo. I och med att slottet gick över i danska händer fick kung Magnus snart uppge försöken att försvara landskapen. Valdemars många konflikter med Hansastäderna, då i synnerhet erövringen av hansastaden Visby 1361, gjorde att dessa i förbund med Magnus Eriksson 1362 gjorde ett misslyckat försök att inta Helsingborg sjövägen. 1368 försökte man igen, denna gång med hjälp från den nye svenske kungen Albrekt av Mecklenburg. Efter en ett år lång belägring drabbade parterna samman utanför staden. Slaget resulterade i en seger för Hansan och efter fredsavtalet i Stralsund 1370 tvingas Valdemar överlämna Helsingborg tillsammans med Malmö, Falsterbo och Skanör till Hansan fram till 1385 då Danmarks nya kung, den 16-årige sonsonen till Valdemar Atterdag, Olof III, och dennes mor och förmyndare, Margareta, åter övertar städerna.
Simrishamn.
Till en början var staden Simrishamn ett litet fiskeläge till det som numera är Östra Tommarp, men utvecklades med tiden till centrum för hela Österlen.
Den förste som anföll Simrishamn hette Sigurd Jorslafare som enligt Heimskringla kom seglade till "Svimraros" (Simris) år 1123 och härifrån göra plundringtåg mot Tommarp.
Från tidig medeltid, nämns för första gången S:t Nicolai kyrka i en urkund år 1161. Murarna är uppmurade av hallasten från närbeläget stenbrott. Tornet reser sig med sina trappgavlar och ter sig mäktig mot de låga husen. Kyrkan har varit ett riktmärke för sjöfararna och det är inte konstigt att kyrkan har fått sitt namn efter havets skyddshelgon S:t Nicolaus.
Staden blev under den danska senmedeltiden en viktig hamn för trafik från Skåne till Bornholm. Närheten till denna ö har betytt många förbindelser i form av båtar och färjor under årens lopp. Den svenska tiden var inledningsvis inte lika positiv; stadens skyddande ekskog fick huggas ned på order av svenska armén som inte ville låta någon motståndsrörelse i stil med snapphanarna få skydd. Stadsborna sörjde över att de mist en försörjning då ollonsvinen bökade där. Dessutom betydde tullar, restriktioner för handeln med Danmark och Bornholm (som åter blev danskt 1660) m.m. att staden somnade in under en lång tid. En av de få saker som hände under 1700-talet var att det triangelformade Stortorgets ena tillfartsväg åt väster byggdes igen när Bergengrenska gården byggdes.
1800-talet påbörjades en ny storhetstid. Skeppstrafiken tilltog och Simrishamn tillsammans med Brantevik blev några av de hamnar som registrerade flest fartyg. Järnvägen Österlenbanan fick sin ena ändstation i Simrishamn. Även fisket, en annan huvudnäring, utvecklades rejält under dessa år. Trots detta dröjde det till sekelskiftet 1900 innan en riktig hamn där fartygen kunde angöra byggdes.
År 1914 fick staden elektrisk gatubelysning. Kraftiga stolpar av vinkel- och plattjärn sattes upp i alla gator och gränder. Alla stadsbor tyckte nog inte om att se det spindelnätet som klädde himlen, men det blev ljust om nätterna. De gamla gatlyktorna försvann. Många har uttryckt saknad över de gamla gaslyktornas försvinnande och vissa menade att det hade varit bättre att elektrifiera gaslyktorna.
Staden utvecklades långsamt i likhet med övriga Österlen. Bortsett från läderfabriken i kvarteret Valfisken (numera stadsbibliotek),hamnen, fisket och diverse lantbruksföretag utvecklades inga andra större industrier. Efter andra världskriget har staden blivit ett centrum för turismen på Österlen och är något av "Österlens huvudstad" vilket borgat för att det skett förhållandevis få rivningar av den äldre bebyggelsen i staden jämfört med många andra svenska städer. Pendlingen till Ystad har blivit alltmer omfattande under senare år.
Spökraketerna.
Den 28 maj ser flera personer något märkligt över Stora Mellösa. Händelsen uppmärksammas av Aftonbladet som några dagar senare har följande notis:
Untran: 23.45; eldklot med svans; riktning NO; observerat av Stadsplanedirektören i Gävle. Gävle: 23.48; eldklot med svans; riktning SO.
24 maj
Västerås: 00.05; eldklot med eldsvans; storlek som en fullmåne; riktning SO; flyghöjd 100–200 m; vinande eller visslande ljud; ett plums hördes vid nedslaget, max 500 m från observatörerna. Karlskrona: 02.20; från norr mot söder; mycket låg flyghöjd; försvann över Hasslölandet. Landskrona: 02.20; riktning sydväst mot Köpenhamn; hastigheten ungefär 400 km/tim; flyghöjd 100 m horisontellt; eldkula med svans; vinglös; cigarrformad; gnistkvastar som varade i 10 sek.
25 maj
Huddinge: Under natten; underligt fenomen på himlen. Hässleholm: 02.10; cigarrformad; oregelbunden eldkvast; rök; flyghöjd 300 m; hastigheten ca 600 km/tim; observationen varade i ca 10 sek. Uppsala: 19.00; droppformad kula av metall; inga vingar.
26 maj
Helsingborg: 23.00; stor eldklot med mycket hög hastighet; liknade V1-bomb.
28 maj
Eskilstuna: 16.30; kropp av aluminium; nedslag. Stora Mellösa: Cigarrformad; storlek som flygplan; kurs mot norr; höjd 300–500 m.
31 maj
Katrineholm: 11.40; cigarrformad; storlek som flygplan; höjd 800–1 000 m.
Glädjehus.
- Jo, sa Kalle dom tre första orkade jag med, men den sista slickade jag bara av!
Finland.Mellanfreden i Moskva.
Sovjet hade försökt erövra Finland med vapenmakt 1939. Avsikten med Vinterkriget var inte enbart att erövra de områden som man ansåg strategiskt viktiga för Leningrads försvar, utan avsikten var att erövra hela landet.
I och med Mellanfreden i Moskva hade Finland lyckats undvika ockupationen. Däremot var relationerna till Sovjet oklara. Då Mellanfreden slöts sändes en kontrollkommission till Helsingfors för att övervaka att villkoren i fredsavtalet följdes. Ledare för denna kontrollkommission var Andrej Zjdanov, en hårdför kommunist och Stalins högra hand.
Zjdanov drev igenom att åtta ledande finländska politiker åtalades för krigsbrott mot Sovjetunionen. Mannerheim utsåg kommunisten Yrjö Leino till inrikesminister. Enligt Yrjö Leinos son försökte Zjdanov förmå kommunisterna att gripa makten i Finland. Leino skall dock ha spelat ett dubbelspel och läckt planerna till polisen och armén.Efter det kommunistiska maktövertagandet i Tjeckoslovakien i februari 1948 började rykten spridas i Finland om en liknande kupp där. Den nye presidenten Paasikivi koncentrerade armén till Helsingfors då det befarades att polisen, som leddes av Leino såsom inrikesminister, skulle delta i kuppen.Det blev dock ingen kupp. Om det berodde på dubbelspel från Leinos sida, på grund av lyckade förebyggande åtgärder från Paasikivi eller om Sovjetunionen helt enkelt tappat intresset vet vi inte idag. Efter andra världskriget hade Paasikivi genomfört en total omläggning av Finlands utrikespolitik, där man dels iakttog neutralitet, dels ville ha Sovjetunionens förtroende; kanske var det denna politik som lyckades. Istället för en kupp träffades ett nytt avtal med Sovjetunionen: VSB-avtalet.VSB-avtalet, ibland kallat VSB-fördraget, var basen för ländernas relationer 1948–1992.
Genom VSB-avtalet kunde Finland få Sovjetunionens hjälp av försvara sig mot ett militärt anfall. Paasikivi-linjen fortsatte under president Kekkonen som tveklöst hade ett gott samarbete med de sovjetiska generalsekreterarna Chrusjtjov och Brezjnev. Denna typ av beroendepolitik i det fördolda har internationellt fått det nedsättande namnet finlandisering.
Från Kekkonen till EU.
Kekkonen var Finlands president ända fram till 1981 och efterträddes av Mauno Koivisto som fortsatte den försiktiga politiken. Utrikeshandeln med Sovjetunionen var av stor vikt för den finländska industrin och när Sovjetunionen stod inför upplösning drabbades Finland av en svår konjunkturnedgång. Finland blev medlem av EU 1995, samtidigt med Sverige och Österrike.
En krona.
- Jag fick den av pojkarna om jag vågade klättra upp i trädet. Då svarade mamman.
- Det förstår du väl, att det är för att de vill titta under kjolen på dina underbyxor. Nästa dag kom flickan hem efterskolan med en ny krona. Då sa mamman,
- Jag sa ju till dig igår att det var för att de ville titta på dina underbyxor. Flickan svarade,
- Jag lurade dem allt, jag tog av underbyxorna innan...
Mjällom.
Mjällom är säkert en av de äldsta byarna i Nordingrå och har kanske mer än andra byar kommit att präglas av fisket och kontakterna med fiskare söderifrån, de så kallade gävlefiskarna. Bland de fastboende återfinns namn på borgare från Gävle såsom Törnsten, Söderström och Nordvall. Mjällomshamnen var dock inte så som de flesta andra hamnar efter norrlandskusten en ”gävlebohamn”, här var det Mjälloms hemmansägare som sommarbodde i ”hamna”. Idag ligger ett 20-tal sjöbodar och båthus vid Mjällomsviken, de flesta på den östra stranden. Idag odlas lax i en anläggning i Mjällomsviken, i övrigt fiskar man bara på fritiden. Mjällom har i stället blivit centrum för en stark och avancerad verkstadsindustri som betyder mycket för utvecklingen av hela bygden. Företagen Gerdins och Cablage Team ger arbete åt många och står bakom en stor del av det som kommit att kallas ”mjällomsandan”.
Mjällom var under ett antal decennier landets skocentrum. Som mest arbetade 300 man i olika fabriker och producerade stora mängder skor för leverans till bland annat Försvaret. Även tunnbrödstillverkning har genom tiderna utgjort ett betydande inslag i samhället. Mjälloms Tunnbrödbageri startades av Ullsten. Bageriet lever fortfarande kvar även om tillverkningen numera sker i Ullånger.
Genom byaföreningen i Mjällom drivs "Kulturfabriken" i Mjällom. Här finns en utförlig utställning som på ett utmärkt sätt beskriver den företagsanda som fanns och fortfarande lever i Mjällom. I Kulturfabriken finns också en hantverks- och konstutställning där lokala hantverkare har försäljning av sina alster. Mjällomslandet, en liten fd fiskarby, ligger en kilometer norr om Mjällom vid Ullångersfjärden. Denna by hade som mest 10 hushåll med sammantaget cirka 30 personer. I dagsläget är antalet åretruntboende litet medan det finns många sommargäster. Från byns stora privatägda brygga. finns båtförbindelse med Ulvön under sommarmånaderna. Mjällomslandet har kvar sin ursprungliga karaktär av fiskeläge där fiskaren oftast även brukade ett torp som komplettering av sin utkomst. Ett sommarparadis mitt i Höga Kusten.
tisdag 23 juni 2009
Skjut mig inte.
- Det är inget som du behöver skämmas för. Sa doktorn.
- Jag har haft många patienter före dig som haft samma problem. Jag brukar säga åt mina patienter att så fort de känner att något är på väg att hända innan det är dags, så ska de göra något som får dem att komma av sig. Eller bli skrämda, kanske man ska säga.Anders tyckte att det lät som ganska fiffigt sätt så på vägen hem stannade han vid en vapenaffär och köpte en startpistol som kunde uppfylla hans önskemål. När han kom hem låg redan frun i sängen utan en tråd på kroppen. Anders tyckte att han lika gärna kunde testa med en gång. Han klädde av sig och kröp ner till kära hustrun och började gosa. Pistolen smög han in under kudden. Efter fem minuter i en 69 kände Anders att nu var det nåt på gång så han tog fram pistolen och brände av ett skott. Nästa dag satt Anders åter i doktorns väntrum. När han väl kom in till doktorn sa han,- Rådet du gav mig var alldeles åt helvete!- Vad hände? Undrade doktorn.
- Jo,visst skrämde jag mig så att det inte gick för tidigt.
- Men det var väl bra?
- Nä för frugan sket mig rakt i ansiktet, bet av mig ollonet och ur garderoben hoppade brevbäraren fram och skrek, "Skjut mig inte! Skjut mig inte!"
Ljusfenomen.
Mitt underlag har varit en stor mängd dokument från Försvarsstabens luftförsvarsavdelning. Dokument som nu är samlade på Krigsarkivet i Stockholm – totalt rör det sig om över två tusen sidor. Det har gjorts intervjuer med personer som sett spökraketer och med personer som deltagit i försvarets undersökningar. Snart är det femtio år sedan spökraketerna flög över Sverige. Antalet personer som fortfarande är i livet och kan berätta om händelserna minskar för varje år. Det var med denna vetskap som jag beslöt mig för att så snart som möjligt börja mina undersökningar. Ett arbete som jag hoppades skulle kunna ge en rimlig förklaring till spökraketerna. En av de första åtgärderna var att mikrofilma dokumenten på Kriksarkivet, handlingar som tidigare varit hemligstämplade och av Försvarsstabens luftförsvarsavdelning kallats Rapporter angående rymdprojektiler. Mikrofilmningen gav mig större möjlighet att i lugn och ro studera observationerna och försvarets försök att hitta förklaringar. Försvarsstabens handlingar har bidragit med största delen av den information boken bygger på. Det mesta arbetet låg i att få en helhetssyn över händelseutvecklingen. Efter ett antal månaders studerande, och då jag började få ett grepp om observationerna, fick jag en känsla av att det var möjligt att förklara en del av spökraketerna – dock inte alla. Ett antal observationer förblir för mig gåtfulla och omöjliga att förklara. Det är tyvärr så att en del dokument från Försvarsstaben saknas, bl a bilagor till protokoll från Försvarsstabens rymdprojektilkommitté. Denna kommitté var den som centralt arbetade med utredningarna av observationerna. Likaså saknas dokument som redogör för information från vad man kallar speciella källor, med andra ord: svenska agenter. Jag tror inte att de saknade dokumenten har en avgörande betydelse för bedömningen av helheten – men kanske intressant information ändå kan ha funnits bland handlingarna. De flesta personerna som satt med i rymdprojektilkommittén är borta. De skulle säkert ha kunnat bidra med ytterligare information om vad som skedde inom kommittén och berättat om saker som inte togs med i sammanträdesprotokollen. Händelserna 1946 visar mycket av samhällets och den enskildes reaktion på ett yttre okänt hot. Spökraketerna uppenbarade sig endast ett år efter andra världskrigets slut och krigets hot levde fortfarande kvar i människors medvetande. Denna medvetenhet bidrog säkert till en hög vaksamhet och en vilja att rapportera iakttagelser. Människor kände naturligtvis en rädsla för att freden inte skulle vara bestående. Man levde i en tid där hela den europeiska kartan hade rörts om, och där starka krafter kämpade för att få ett så stort inflytande som möjligt över de krigshärjade länderna. Man ska inte glömma bort att det – då liksom nu – fanns ett behov från militären att skapa en hotbild mot Sverige – verklig eller overklig. Det var av stor betydelse för försvaret att bibehålla en beredskap. Läget var att ett nytt storkrig såg ut att vara under uppsegling. Denna gång mellan öst och väst – freden var inte någon självklarhet. Som alltid ligger hotbilden till grund för militärens motiveringar för beställningar av krigsmateriel och styrning av teknikutvecklingen. De kanske klaraste exemplen på hur spökraketerna påverkade utbyggnaden av försvaret var den kraftigt ökande övervakning av luftrummet med hjälp av ny radarteknik och Försvarets radioanstalt som startade flygburna signalspaningar mot Östersjöstaterna. Avlyssningar som skedde från specialutrustade flygplan som patrullerade över Östersjön. Signalspaningarna hade sin direkta orsak i misstankar om att projektilerna avfyrades från tidigare tyska raketforskningsanläggningar vid Östersjökusten. Svenska signalspaningsplan kom efter 1946 att rutinmässigt operera i Östersjön. De flygburna radiospaningarna ledde förmodligen till att ett svenskt signalspaningsplan, år 1952, sköts ner över Östersjön. I försvarets dokument om rymdprojektilerna kan man klart se begynnelsen till den svenska flygburna signalspaningen. Försvarets huvudmisstankar om rymdprojektilernas ursprung riktades mot området kring Peenemünde, som ligger vid den tyska Östersjökusten. Ett område där den tyska armén under kriget utvecklade V2- vapnet och flygvapnet provade sin V1. V-vapen kom från andra halvan av 1944 och till första halvan av 1945 att användas mot bl a London. Efter kriget hade försöksområdet i Peenemünde hamnat under rysk kontroll. Det var därför naturligt för det svenska försvaret att misstänka att spökraketerna skulle kunna vara en vidareutveckling av tyska missiler, som avfyrades från Peenemünde. Det svenska försvaret kände inte till att i stort sett all tysk verksamhet i Peenemünde, mot slutet av kriget, flyttats till trakterna i och kring Nordhausen, ett område i centrala Tyskland som intogs av amerikanska trupper i april 1945. Amerikanarna gjorde där ett enormt beslag av tysk raketteknik. De hade bokstavligen gått in i ett område som enligt tidigare överenskommelse tillhörde den ryska sektorn. Detta fantastiska beslag av raketteknik tillsammans med tillfångatagna tyska rakettforskare, bl a Wernher von Braun, var det som kom att ligga till grund för hela den amerikanska rymdsatsningen och den första månfärden. Området i och omkring Nordhausen överlämnades senare till ryssarna och blev östtyskt område. Förmodligen fanns där inte mycket kvar åt ryssarna i form av tysk raketteknik. Detta faktum var 1946 helt okänt för det svenska försvaret. I dag vet vi att den första ryska provskjutningen med en tysk V2-raket gjordes den 18 oktober 1947, och att inga provskjutningar förekom under 1946.
Finland,Tiden mellan krigen.
Under Vinterkriget hade Finland orienterat sig mot Skandinavien. Den 14 mars 1940 berättade president Kyösti Kallio att man föreslagit en försvarspakt med Sverige och Norge. Moskva reagerade snabbt och efter en vecka meddelade Sovjetunionens utrikesminister Vjatjeslav Molotov att den planerade nordiska försvarspakten var emot Moskvafredens villkor. Att Norge invaderades av Tyskland påverkade också projektet, men den var inte helt begraven ens då. I oktober 1940 kom saken fram igen i form av en svensk-finsk union. Sveriges utrikesminister Christian Günther meddelade att en sådan union förutsatte att Finland avstod från alla planer på revansch mot Sovjetunionen och att unionen måste ha både Tysklands och Sovjetunionens godkännande. Det sista kravet kom att stoppa projektet helt, då Tysklands utrikesminister Joachim von Ribbentrop redan i slutet på oktober meddelade sin negativa inställning till projektet, medan Sovjetunionens representant i Sverige, Alexandra Kollontaj, gav Günther en allvarlig varning i början av november med anledning av unionsplanerna. För säkerhets skull betonade även Molotov att en sådan union skulle ogiltigförklara Moskvafreden. Alla dessa händelser gjorde att Finland började vända sig till stormakten i söder, Nazityskland. Då rykten om att relationerna mellan Sovjetunionen och Tyskland under vårvintern 1941 möjligen närmade sig en brytning började man drömma om att ta Karelen tillbaka. Möjligheten för karelarna att återvända hem vägde tungt i Finlands politik och en del kretsar såg möjligheten att också göra östra Karelen till en del av ett Storfinland. I och med samarbetet med tyskarna blev man snart medveten om tyskarnas planerade operation mot Sovjetunionen. Vidare koordinering skedde och bland annat flyttades tyska trupper från Norge till norra Finland i början av sommaren 1941. På natten den 22 juni 1941 påbörjade Tyskland Operation Barbarossa och anföll Sovjetunionen på bred front. Hitler hade i sin anfallsdagorder nämnt att Finland stred vid dess sida, men trots att tyskarnas anfall börjat och vetskapen om Hitlers tal förklarade Finlands regering att den förblev neutral i konflikten.
Den 25 juni 1941 bombades dock ett flertal finländska städer av sovjetiskt flyg och i samband med det förklarade statsministern att Finland befann sig i krig. Fortsättningskriget hade börjat. Det givna målet med det nya kriget var till en början något varierande. Statsminister Johan Wilhelm Rangell meddelade att det var frågan om ett nytt försvarskrig och en strid mot bolsjevismen. Riksdagens olika grupper stödde regeringen, men missnöjda röster hördes både från höger och vänster. De borgerligt sinnade Samlingspartiet och Agrarförbundet samt den radikalt nationalistiska Fosterländska Folkrörelsen talade om Stor-Finland under sina talturer. Den slutliga ståndpunkten blev dock att det var frågan om ett försvarskrig, vars mål var att få tillbaka Karelen med stöd av Tyskland. Dessutom tog man i bruk en tes enligt vilken Finland förde ett eget krig mot Sovjetunionen skilt från de tyska målen. Mot slutet av kriget gjorde Tyskland påtryckningar som skulle ha tvingat Finland att strida vid Tysklands sida till krigsslutet.
Krigslyckan hade vänt och Sovjetunionen hade den 22 juni 1944 krävt att Finland ger upp utan villkor. Ännu var man inte villig att göra det, trots att landet var i desperat behov av mera militär hjälp. Det enda landet som kunde erbjuda sådan hjälp var Tyskland, men tyskarnas villkor var att Finland inte slöt en enskild fred med Sovjetunionen utan tyskarnas godkännande. President Risto Ryti skrev personligen under det så kallade Ribbentrop-avtalet så att man senare enkelt kunde lösgöra sig från dess förpliktelser. Med den materiella hjälpen från Tyskland lyckades man stabilisera fronten. Efter det började man skynda sig med en lösning för att lösgöra Finland från kriget.
Djungeln.
- Du får duscha med mig på ett villkor, att du inte tittar ner. De duschade ett tag, och snart tittade pojken ändå ner.
- Åh, mamma vad är det där, frågade han.
- Det är en djungel svarade mamman. En vecka senare skulle pojken duscha med sin pappa, och pappan gav honom samma villkor. När de hade duschat ett tag tittade pojken ner:
- åh, pappa, vad är det där, frågade han.
- Det är en orm, svarade pappan. Ett par dagar senare gick pojken in och la sig hos sina föräldrar i deras säng. Han somnade fort, men vaknade efter ett tag och lyfte på täcket.
- Hjälp mamma, ormen kryper in i djungeln!!!
Karl XII återvänder till Sverige.
Händelserna 1716-1718.
Angreppet från Själland skulle satts i gång under medverkan av en engelsk eskader men inställdes hösten 1716 på grund av tsarens misstro till sina allierade och även hans respekt för Karl XII:s krigföring. Härefter var sammanhållningen mellan Sveriges fiender slut. Den engelsk-hannoveranske kungens ängslan över att de ryska trupperna skulle stanna kvar i Tyskland gjorde honom till Peters fiende och en gruppering England-Danmark mot Ryssland-Preussen framträder. Ryssland förbinder sig närmare med Preussen genom traktaten i Havelberg 1716. August intar en mera obestämd ställning närmast lutande åt den ryska sidan.
Det är denna situation, som Goertz, Karls förnämste rådgivare i utrikespolitiken, söker utnyttja till att helt spränga alliansen, spela ut den ena gruppen mot den andra och därigenom genom underhandlingar skaffa Sverige en tillfredsställande fred. Goertz hade knutit förbindelser med tsaren och i maj 1718 började i den åländska skärgården underhandlingar som var avsedda att åstadkomma fred och möjligen till och med. förbund mellan Sverige och Ryssland. Dessa förhandlingar ur vilka tidvis framskymtade tanken på en sammanslutning Sverige-Ryssland-Preussen-Frankrike-Spanien följdes med största spänning i hela Europa. I augusti 1718 avvisade Karl ryska fredsförslag som föreföll alltför hårda, men det är möjligt att detta avvisande var avsett att vinna tid till dess det avsedda krigsföretaget, Norges erövring, fullbordats, varefter Danmark skulle varit förlamat och Sverige i ett annat och förmånligare läge. Goertz hade samtidigt hållit hemliga förhandlingar i gång med Georg I av England varigenom utvägar åt olika håll hölls öppna. Karl XII hade under tiden genom nyuppsättning eller utrustning av trupper organiserat en stor armé och inföll i Norge där försvaret var jämförelsevis svagt. Den började nya svenska offensiven avbröts tvärt genom hans död den 30 november 1718.Under de sista krigsåren härjade ryska flottan längs svenska ostkusten. 1719 hade de så kallade rysshärjningarna till mål att plundra och bränna i Stockholms skärgård för att tvinga svenskarna att återuppta fredsförhandlingarna. Under de två följande åren återkom ryssarna och fortsatte nu sina skövlingar längs norrlandskusten. Tidigt på året 1720 brändes åter Umeå som förstörts redan 1714 och på våren 1721 lades städerna Söderhamn, Hudiksvall, Sundsvall, Härnösand och Piteå i aska liksom för tredje gången Umeå och en mängd bruk längs kusten.
Frederna.
De makthavande i Sverige sökte efter kungens död endast att få fred och fullföljde inte med vederbörlig energi och skicklighet de uppslag som getts i Karls sista tid. Sedan Englands kung lyckats få över Preussen på sin sida slöts freden i Stockholm med Hannover 9 november 1719, då Bremen-Verden avträddes mot 1 miljon riksdaler, och freden i Stockholm med Preussen 20 januari 1720, då Pommern söder om Peene samt Usedom och Wollin avträddes mot 2 miljoner riksdaler.
Med England hade Sverige trätt i förbindelse för att av detta land, vars regering ur politisk och merkantil synpunkt hyste fruktan för tsarens makt, få hjälp mot Ryssland. England medlade fred med Danmark och vid freden i Frederiksborg 3 juli 1720 avstod Sverige från förbindelsen med Gottorp, som därefter definitivt miste sin del av Schleswig, avstod friheten från öresundstullen och betalade 600 000 riksdaler.
Förhoppningen att av England få effektiv hjälp mot Ryssland gick inte i uppfyllelse. De försök England gjorde att åstadkomma en stor europeisk sammanslutning mot Ryssland nådde inte till något resultat, särskilt då Preussen inte vågade gå för långt gentemot tsaren. De ryska härjningarna på Sveriges kust framtvingade slutligen fullständigt eftergivande på svensk sida, och i freden i Nystad 30 augusti 1721 måste Sverige avträda Livland, Estland, Ingermanland och Viborgs län, men erhöll 2 miljoner riksdaler.
Kriget hade åstadkommit stor utmattning inte bara i Sverige, utan i hög grad även i Ryssland, Danmark och Polen. Dess följder i stort var bland annat den svenska östersjömaktens fall och bildandet av en rysk maktställning vid Östersjön; den preussiska maktens stadgande genom besittningen av Stettin med Odermynningen, Polens ytterligare försvagande genom att Ryssland i stället för Sverige lyckats göra sig till dess protektor; avslutandet av den gamla striden mellan Sverige och Danmark om Öresunds och Kattegatts stränder och uppgörandet av den därmed sammanhängande gottorpsk-schleswigska frågan.