Sundsvall Västernorrland

Sundsvall var ursprungligen en fiskarby och stadsprivilegiet innebar att en stad skulle byggas där en av de ursprungliga tre gårdarna Köpstaden, Åkersvik och Sund låg. Platsen som valdes var gården Sunds vall, därav Sundsvall. [1624] hade byn vuxit till en liten stad med 300 invånare och var den stad i Sverige som växte snabbast näst efter [Göteborg]. I slutet av [1640-talet] beslutade [drottning Kristina] att staden skulle flyttas. [Nicodemus Tessin d.ä.] ritade en ny stadsplan enligt klassiskt rutmönster, varvid stan tydligare markerades österut mot nuvarande läge. År [1721] kom ryssarna åt staden och plundrade och brände ner den och kvar blev endast ruiner. En svensk försvarsstyrka på omring 300 man kavalleri, allmoge och borgare från Jämtland och Sundsvallstrakten, besegrades av över 7000 ryssar i [slaget vid Selånger], vilket blir [det stora nordiska kriget] sista strid.
Staden byggdes upp igen på samma plats, drabbades av en ny stadsbrand 1803, men växte till kraftigt under [1800-talet] med [sågverk] sindustrin. Sundsvallsområdet var i slutet på 1800-talet världens sågverkstätaste område. I Sundsvall stod [Elias Sehlstedt] år [1852] och blickade ut över [Alnön] och sade: "Såg vid såg jag såg varhelst jag såg!". Sundsvall var vid den tiden en av landets rikaste städer.
När dåvarande [televerket] byggde upp det svenska [stamnätstamnätet] för [telefoni], blev Sundsvall en av huvudorterna tillsammans med [Stockholm], [Göteborg] och [Malmö].
2007 varumärkesskyddades Sundsvall som ”Norrlands huvudstad”.

Sundsvallsstrejken:
Sundsvalls hamn på 1870-talet.
Huvudartikel: Sundsvallsstrejken
I maj 1879 utbröt den stora Sundsvallsstrejken vid stadens sågverk. Sundsvall hade då 9000 invånare och industrin hade växt i snabb takt. En depression gjorde att industrins vinster minskade och därför sänktes arbetarnas löner vilket ledde till konflikten. Strejken avbröts efter åtta dagar trots att arbetarnas löner inte höjts.
Sundsvalls centrum:

Huvudartikel: Stenstaden
1888 brann stora delar av staden ner (Sundsvallsbranden) och efter branden fördes långa diskussioner om hur stadsnätet skulle byggas upp igen. Beslutet togs att endast stenhus fick byggas i stadens centrum, därför kallas Sundsvalls stadskärna för Stenstaden.
Fornminnen:

Ett av de intressantaste fornlämningarna i Sundsvall är gravplatserna i Högom, ca 2km väster om centrum. Där har man funnit den så kallade "Hövdingen i Högom". Fynden är från vikingatiden och finns dokumenterade och utställda på Sundsvalls Museum i Kulturmagasinet.