Kristianstad är en tätort (stad) och centralort i Kristianstads kommun i nordöstra Skåne län i landskapet Skåne. Kristianstad är Sveriges 31:a största tätort, och Skånes fjärde största, med 33 083 invånare (2005).Kristianstad var fram till och med 1996 residensstad i Kristianstads län, som 1997 gick upp i Skåne län. Sedan även landstingen slagits samman till Region Skåne blev staden från 1999 säte för dess administration.
Historia
Kristianstad järnvägsstation
Staden Kristianstad grundades efter Kalmarkriget 1614 av den danske kungen Kristian IV, efter att den närbelägna staden Vä bränts. Kristianstad i Skåne har än i dag Kristian IV:s sigill med ett "C4" i sitt stadsvapen. Vapnet gäller numera för hela kommunen. Kristianstad är möjligen den enda staden i världen med en utländsk kungs sigill som sitt vapen. Detta sigill trycktes även under en tid på lokala sedlar då det var lokala banker som hade rätt att ge ut sådana. De sista sedlarna med Christian IV tryckets kring det förra sekelskiftet. Svenskarna sägs för övrigt ha låtit staden behålla sitt stadsvapen eftersom det passande nog gick i blått och gult.
Anläggningsbrevet utfärdades 1614, men själva stadsprivilegierna först 1622, då staden även fick stapelstadsrätt. För att gynna Kristianstad upphörde både Vä och Åhus att vara städer vid Kristianstads grundande. Staden anlades redan från början som en fästning, med vallar, vallgravar och bastioner. Detta för att skydda den från svenskarna, som härjade i området. Det hjälpte dock inte särskilt länge, då i freden i Roskilde 1658 blev Kristianstad svenskt tillsammans med resten av Skåne. Staden var således endast i dansk ägo under ca 40 år. Danskarna återkom dock under det Skånska kriget 1675-79 under två års tid och även 1710 men då endast för en månads tid.
Kristianstad tjänade vid 1700-talets början som uppehållsort för två olika statschefer i exil. Den ene var Stanslaus Lecynski I av Polen och den andre var Filp Orlik av Ukraina. Båda stöttade Karl XII:s fälttåg mot Ryssland och hamnade därefter i onåd efterhand som kriget vände till Moskvas fördel.
1772 genomfördes Gustav III:s statskupp genom väl förbereda händelser i huvudstaden och två noga utvalda fästningsstäder, nämligen Kristianstad och Sveaborg. Johan Christopher Toll var central för händelseförloppet i Kristianstad.
Norreport, ritad av Carl Hårleman. Till höger syns Norra kasern
Teatern från 1906 i Tivoliparken, ritad av Axel Anderberg
Christianstads Enskilda Bank (grundad 1865) utgav i slutet av 1800-talet sedlar med porträtt av Kristian IV i stället för den svenske kungen (de enskilda bankernas sedelutgivningsrätt upphörde 1898).
1849 togs det efterlängtade beslutet att fästningsvallarna kring staden skulle rivas. Staden hade fram till dess växt sig mycket trång och ett starkt behov förelåg av expansion utanför den gamla stadsrektangeln. Raserandet av vallarna gjorde också att järnvägen kunde dras fram till staden. De sista delarna av vallsystemet revs dock inte förrän omkring 1910 kring nuvarande Norretullskolan.
Heliga Trefaldighetskyrkan
Kristianstad blev snabbt ett viktigt regionalt centrum, och som i ett led att stärka stadens attraktionskraft blev staden residensstad för Kristianstads län (som existerade 1719-1997) när Generalguvernementet Skåne upplöstes 1719. När Hovrätten över Skåne och Blekinge skapades på 1800-talet blev Kristianstad huvudorten, dels eftersom staden låg mittemellan Malmö i sydvästra Skåne och Karlskrona i östra Blekinge, dels eftersom Kristianstad hade en större betydelse för Skåne än vad staden har i dag. Vid denna tid var Malmö och Kristianstad ungefär jämnstora. Efter en lång kampanj ledd av flera företrädande jurister i Malmö och Lund flyttades hovrätten 1917 till Malmö. På 1910-talet kom dock Norra skånska infanteriregementet (I6) och förlades till staden. 1922 kunde regementet flytta in i nya kaserner ute på Näsby.
Kristianstad var länge en viktig garnisonstad med flera regementen samt Milostab Syd förlagda till staden, men under försvarsneddragningarna i början på 1990-talet försvann det mesta utom Pliktverket och Fortifikationsverket. I stället flyttade Högskolan Kristianstad in i pansarregementets Norra skånska regementet, P6 (tidigare I6 och I24) gamla lokaler på Näsby. Och där Wendes artilleriregemente, A3 en gång huserade finns nu bl.a. en gymnasieskola, Artillerimuseum och flera småföretag. Ett antal föreningar med anknytning till det militära Kristianstad är fortfarande aktiva, såsom Wendes Militärhistoriska Förening och Kamratföreningen Norringarna - P6.
När Region Skåne bildades fick Malmö ta hand om större delen av länsstyrelsen medan regionfullmäktige förlades till Kristianstad. Även Länsrätten för Skåne finns lokaliserad till Kristianstad. Skånes länsmuseum, idag under namnet Regionmuseet Kristianstad, är inhyst dels i Christian IV:s gamla tyghus från 1600-talet och dels i det gamla Posthuset vid Stora Torg.
Kristianstad järnvägsstation
Staden Kristianstad grundades efter Kalmarkriget 1614 av den danske kungen Kristian IV, efter att den närbelägna staden Vä bränts. Kristianstad i Skåne har än i dag Kristian IV:s sigill med ett "C4" i sitt stadsvapen. Vapnet gäller numera för hela kommunen. Kristianstad är möjligen den enda staden i världen med en utländsk kungs sigill som sitt vapen. Detta sigill trycktes även under en tid på lokala sedlar då det var lokala banker som hade rätt att ge ut sådana. De sista sedlarna med Christian IV tryckets kring det förra sekelskiftet. Svenskarna sägs för övrigt ha låtit staden behålla sitt stadsvapen eftersom det passande nog gick i blått och gult.
Anläggningsbrevet utfärdades 1614, men själva stadsprivilegierna först 1622, då staden även fick stapelstadsrätt. För att gynna Kristianstad upphörde både Vä och Åhus att vara städer vid Kristianstads grundande. Staden anlades redan från början som en fästning, med vallar, vallgravar och bastioner. Detta för att skydda den från svenskarna, som härjade i området. Det hjälpte dock inte särskilt länge, då i freden i Roskilde 1658 blev Kristianstad svenskt tillsammans med resten av Skåne. Staden var således endast i dansk ägo under ca 40 år. Danskarna återkom dock under det Skånska kriget 1675-79 under två års tid och även 1710 men då endast för en månads tid.
Kristianstad tjänade vid 1700-talets början som uppehållsort för två olika statschefer i exil. Den ene var Stanslaus Lecynski I av Polen och den andre var Filp Orlik av Ukraina. Båda stöttade Karl XII:s fälttåg mot Ryssland och hamnade därefter i onåd efterhand som kriget vände till Moskvas fördel.
1772 genomfördes Gustav III:s statskupp genom väl förbereda händelser i huvudstaden och två noga utvalda fästningsstäder, nämligen Kristianstad och Sveaborg. Johan Christopher Toll var central för händelseförloppet i Kristianstad.
Norreport, ritad av Carl Hårleman. Till höger syns Norra kasern
Teatern från 1906 i Tivoliparken, ritad av Axel Anderberg
Christianstads Enskilda Bank (grundad 1865) utgav i slutet av 1800-talet sedlar med porträtt av Kristian IV i stället för den svenske kungen (de enskilda bankernas sedelutgivningsrätt upphörde 1898).
1849 togs det efterlängtade beslutet att fästningsvallarna kring staden skulle rivas. Staden hade fram till dess växt sig mycket trång och ett starkt behov förelåg av expansion utanför den gamla stadsrektangeln. Raserandet av vallarna gjorde också att järnvägen kunde dras fram till staden. De sista delarna av vallsystemet revs dock inte förrän omkring 1910 kring nuvarande Norretullskolan.
Heliga Trefaldighetskyrkan
Kristianstad blev snabbt ett viktigt regionalt centrum, och som i ett led att stärka stadens attraktionskraft blev staden residensstad för Kristianstads län (som existerade 1719-1997) när Generalguvernementet Skåne upplöstes 1719. När Hovrätten över Skåne och Blekinge skapades på 1800-talet blev Kristianstad huvudorten, dels eftersom staden låg mittemellan Malmö i sydvästra Skåne och Karlskrona i östra Blekinge, dels eftersom Kristianstad hade en större betydelse för Skåne än vad staden har i dag. Vid denna tid var Malmö och Kristianstad ungefär jämnstora. Efter en lång kampanj ledd av flera företrädande jurister i Malmö och Lund flyttades hovrätten 1917 till Malmö. På 1910-talet kom dock Norra skånska infanteriregementet (I6) och förlades till staden. 1922 kunde regementet flytta in i nya kaserner ute på Näsby.
Kristianstad var länge en viktig garnisonstad med flera regementen samt Milostab Syd förlagda till staden, men under försvarsneddragningarna i början på 1990-talet försvann det mesta utom Pliktverket och Fortifikationsverket. I stället flyttade Högskolan Kristianstad in i pansarregementets Norra skånska regementet, P6 (tidigare I6 och I24) gamla lokaler på Näsby. Och där Wendes artilleriregemente, A3 en gång huserade finns nu bl.a. en gymnasieskola, Artillerimuseum och flera småföretag. Ett antal föreningar med anknytning till det militära Kristianstad är fortfarande aktiva, såsom Wendes Militärhistoriska Förening och Kamratföreningen Norringarna - P6.
När Region Skåne bildades fick Malmö ta hand om större delen av länsstyrelsen medan regionfullmäktige förlades till Kristianstad. Även Länsrätten för Skåne finns lokaliserad till Kristianstad. Skånes länsmuseum, idag under namnet Regionmuseet Kristianstad, är inhyst dels i Christian IV:s gamla tyghus från 1600-talet och dels i det gamla Posthuset vid Stora Torg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar