Vanda (till 1972 Helsinge, på finska Vantaa) är en stad i landskapet Nyland i Södra Finlands län i Finland. Staden har fått sitt namn av Vanda å, som flyter söderut genom staden mot Gammelstadsforsen i Helsingfors.
Vanda gränsar i söder till Helsingfors, och är med sina 187 281 invånare (31 december 2005) den fjärde största staden i Finland. Vanda ingår i huvudstadsregionen. I Vanda finns Helsingfors-Vanda internationella flygplats samt vetenskapscentret Heureka.
Innehåll
Vanda gränsar i söder till Helsingfors, och är med sina 187 281 invånare (31 december 2005) den fjärde största staden i Finland. Vanda ingår i huvudstadsregionen. I Vanda finns Helsingfors-Vanda internationella flygplats samt vetenskapscentret Heureka.
Innehåll
1 Historia
2 Näringsliv
3 Kommunikationer
3.1 Vägar
3.2 Kollektivtrafik
4 Stadsdelar
5 Sport
6 Se även
7 Externa länkar
Historia
Man har hittat tecken på att det funnits mänsklig aktivitet i Vanda för över 5000 år sedan, men en möjlig fast bosattning kan spåras först till 1000-talet e.Kr. På 1100-1200-talen bosatte sig invandrare från Sverige på Vandas område längs med Kervo å. Kungsvägen från Åbo till Viborg gick genom Vanda och byar uppstod längs med vägens sträckning, till exempel Helsinge kyrkoby. Helsinga, nuvarande Vanda å, nämndes för första gången år 1351, när Sveriges kung Magnus Eriksson gav Padise kloster i Estland rätt till laxfiske i Vanda å. Händelsen återspeglas i stadens vapen. Namnet Helsinge nämns för första gången år 1428. Samma århundrade blev S:t Lars stenkyrka i Helsinge kyrkoby klar, närmare bestämt år 1460. Efter Helsingfors grundande år 1550 flyttades regionens tyngdpunkt längre söderut medan Vanda/Helsinges betydelse gradvis minskade, speciellt efter att Helsingfors flyttades längre ut mot havet år 1640.
Under industrialisieringen på 1800-talet utnyttjade man Kervo och Vanda åar, då bland annat Dickursby blev ett industrisamhälle, medan ett bruk fungerade vid Vandaforsen. Än idag säljs målarfärg framgångsrikt under brändet Tikkurila (Dickursby på finska). År 1862 blev Stambanan klar, Finlands först järnväg. Längs med järnvägen uppstod det tätbebyggda samhällen, och Helsinges administration koncentrerades till Malm som numera hör till Helsingfors stad.
År 1946 förlorade Helsinge en tredjedel av sin areal och två tredjedelar av sin befolkning till Helsingfors stad i en inkorporering. Bland annat Malm och Sockenbacka blev stadsdelar i Helsingfors. Vanda fick i stället Korso av Tusby år 1954. År 1966 inkorporerades också Nordsjö med Helsingfors. På 1950-talet blev Dickursby kommunens nya centrum och Helsingfors-Vanda flygplats öppnades i Vanda inför de olympiska sommarspelen 1952 i Helsingfors. Flygplatsen har haft en stor inverkan på Vanda, både på stadsstrukturen, som ekonomiskt. På 1960- och 1970-talen byggdes eller förbättrades flera trafikleder i Vanda: Ring III byggdes för att förena Helsingfors olika utfartsvägar, medan man byggde helt nya stadsdelar i västra Vanda nära Vandaforsbanan, som blev klar år 1975. Utöver dessa byggdes det mängder av höghusförorter runt om i Vanda som ett svar på efterfrågan på bostäder i Helsingforsregionen. Vissa delar av Vanda är fortfarande lantbruksdominerade, men dessa områden nöts ideligen av nybyggen. Kommunen Helsinge blev köpingen Vanda år 1972. Vanda beviljades stadsrättigheter år 1974. Antalet invånare ökade från 15 000 (år 1950) till 176 000 (år 2000). Antalet kommuninvånare med svenska som modersmål har minskat något, från ca 6 600 (år 1980) till ca 5 850; den relativa andelen svenskspråkiga har dock minskat kraftigare, från 5% till 3% under samma tidsperiod.
2 Näringsliv
3 Kommunikationer
3.1 Vägar
3.2 Kollektivtrafik
4 Stadsdelar
5 Sport
6 Se även
7 Externa länkar
Historia
Man har hittat tecken på att det funnits mänsklig aktivitet i Vanda för över 5000 år sedan, men en möjlig fast bosattning kan spåras först till 1000-talet e.Kr. På 1100-1200-talen bosatte sig invandrare från Sverige på Vandas område längs med Kervo å. Kungsvägen från Åbo till Viborg gick genom Vanda och byar uppstod längs med vägens sträckning, till exempel Helsinge kyrkoby. Helsinga, nuvarande Vanda å, nämndes för första gången år 1351, när Sveriges kung Magnus Eriksson gav Padise kloster i Estland rätt till laxfiske i Vanda å. Händelsen återspeglas i stadens vapen. Namnet Helsinge nämns för första gången år 1428. Samma århundrade blev S:t Lars stenkyrka i Helsinge kyrkoby klar, närmare bestämt år 1460. Efter Helsingfors grundande år 1550 flyttades regionens tyngdpunkt längre söderut medan Vanda/Helsinges betydelse gradvis minskade, speciellt efter att Helsingfors flyttades längre ut mot havet år 1640.
Under industrialisieringen på 1800-talet utnyttjade man Kervo och Vanda åar, då bland annat Dickursby blev ett industrisamhälle, medan ett bruk fungerade vid Vandaforsen. Än idag säljs målarfärg framgångsrikt under brändet Tikkurila (Dickursby på finska). År 1862 blev Stambanan klar, Finlands först järnväg. Längs med järnvägen uppstod det tätbebyggda samhällen, och Helsinges administration koncentrerades till Malm som numera hör till Helsingfors stad.
År 1946 förlorade Helsinge en tredjedel av sin areal och två tredjedelar av sin befolkning till Helsingfors stad i en inkorporering. Bland annat Malm och Sockenbacka blev stadsdelar i Helsingfors. Vanda fick i stället Korso av Tusby år 1954. År 1966 inkorporerades också Nordsjö med Helsingfors. På 1950-talet blev Dickursby kommunens nya centrum och Helsingfors-Vanda flygplats öppnades i Vanda inför de olympiska sommarspelen 1952 i Helsingfors. Flygplatsen har haft en stor inverkan på Vanda, både på stadsstrukturen, som ekonomiskt. På 1960- och 1970-talen byggdes eller förbättrades flera trafikleder i Vanda: Ring III byggdes för att förena Helsingfors olika utfartsvägar, medan man byggde helt nya stadsdelar i västra Vanda nära Vandaforsbanan, som blev klar år 1975. Utöver dessa byggdes det mängder av höghusförorter runt om i Vanda som ett svar på efterfrågan på bostäder i Helsingforsregionen. Vissa delar av Vanda är fortfarande lantbruksdominerade, men dessa områden nöts ideligen av nybyggen. Kommunen Helsinge blev köpingen Vanda år 1972. Vanda beviljades stadsrättigheter år 1974. Antalet invånare ökade från 15 000 (år 1950) till 176 000 (år 2000). Antalet kommuninvånare med svenska som modersmål har minskat något, från ca 6 600 (år 1980) till ca 5 850; den relativa andelen svenskspråkiga har dock minskat kraftigare, från 5% till 3% under samma tidsperiod.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar