Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

söndag 8 mars 2009

Bjuv.

Bjuv är en tätort och centralort i Bjuvs kommun i Skåne län. Bjuv ligger öster om Helsingborg. Orten blev municipalsamhälle 1891 och köping 1946.
Samhället växte snabbt under sent 1800-tal som en gruvort. Kolgruvan i Bjuv stängdes 1981 och kvar ligger ett museum där det årligen sätts upp en teaterpjäs. Dessutom kan man se spåren efter gruvorna, som underminerar stora delar av Bjuv. Vanligast syns de i husgrunder som spruckit eller i olyckliga fall gruvgångar som rasat in.
Den 21 november 1994 begicks ett mord vid en skola i Bjuv, där en 16-åring och en 17-åring mördade en 15-åring. Mordet fick stor uppmärksamhet i media, och misstänktes av många ha stark koppling till rollspel, och en debatt utlöstes.

Gruvdriften.

Det har funnits sex st. gruvschakt i Bjuv.
Schakt 1, sänkt 1873 och i drift tills 1904. Efter 1904 använt som ventilationsschakt.
Schakt 2, sänkt 1872. Ventilationsschakt tills 1905 och uppfordringsschakt 1905-1930.
Schakt 3, sänkt 1894 och i drift tills 1979. Detta schakt benämndes även Greve Strömfelts schakt.
Schakt Tibbarp, 1931-1942. Enbart personbefordran.
Schakt Olstorp, 1942-1968. Enbart personbefordran.
Schakt Bjuvstorp, 1942-1946. Endast personbefordran.

Upplagd av Bengt kl. söndag, mars 08, 2009

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)