Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

söndag 8 mars 2009

Kista.


Kista är en stadsdel belägen i Västerort inom Stockholms kommun. Kista ingår i stadsdelsområdet Rinkeby-Kista och gränsar till Akalla, Husby och Rinkeby i samma stadsdelsområde samt Sollentuna och Sundbybergs kommuner. Kista ligger i Kista församling och hade 10 477 invånare år 2007. I Kista ingår även bostadsområdet Ärvinge i södra delen av stadsdelen.
Den gård som Kista har fått sitt namn efter hette tidigare Norgården och tillhörde byn Ärvinge. Gården började kallas Kista i början av 1700-talet på grund av gemensamma ägoförhållanden med Kista i Sollentuna socken. På 1950-talet låg det en gård med jordbruk här och den fastigheten finns kvar i den östra delen. På den tiden låg ägorna på avlyst militärmark.
Ortnamnet Kista är alltså inte ursprungligen knutet till denna plats utan övertaget från Kista i Sollentuna och sammansatt av de fornsvenska orden kvi = "kreatursfålla" och sta(d), som betyder plats eller ställe.
Det moderna Kista växte fram i mitten av 1970-talet; 1975 började man uppföra bostadshusen, Kista centrum invigdes 1977, och 1980 stod bostadsområdet i västra Kista färdigt. Arbetsplatsområdena i östra Kista började uppföras i mitten av 1970-talet, men den stora utbyggnaden skedde under 1980-talet. Samtliga gator i Kista bär namn efter platser i Danmark och på Färöarna, Island och Grönland.
Kista är sedan 1980-talet känt som Sveriges största IT-centrum och här finns huvudkontoret för Ericsson samt Sverige-kontoren för bland andra IBM och Nokia. Här finns även filialer till Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet. Kistas skyline dominerades tidigare av Ericssonskrapan, vilken nu helt står i skuggan av det trehörniga Kista Science Tower, 32 våningar högt. Tornet stod helt färdigt 2002. Ungefär samtidigt genomfördes en mycket ambitiös utbyggnad av Kista Galleria. Den är idag en av de största och modernaste galleriorna i Stockholmsområdet, med en mängd affärer och matserveringar. Anläggningen innefattar ett källarplan med parkeringshus och ett biokomplex (Filmstaden) med 14 biografsalonger.

Inga kommentarer: