Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 16 mars 2009

Kongsberg.


Kongsberg är en stad och kommun i Buskerud. Gränserna i norr till Flesberg, i öster till Övre Eiker och Hof, i söder från Skien, Siljan och Lardal, och i väster till Notodden och Sauherad kommuner. Stan är en gammal bergstad som är botten av Numedal. Numedalslågen går genom staden. Kongsberg från 1 januari 2007 18 136 invånare. Nabobyene er Rjukan , Notodden , Hokksund og Drammen . De omgivande städerna är Rjukan, Notodden, Hokksund och Drammen.


Kongsberg grundades av kung Christian IV under 1624 efter att det hade funnits silver där året innan. Det faktum att det var två unga herde barn Jacob Grosvold och Helga Værp som upptäckte silver en sommardag i 1623. Bergstaden Konningsberg och kungligt silver verk byggdes påföljande år.
Kongsberg silvergruvor förvärvade kungen tyskarna från silvergruvor i Sachsen och Harz. Dessutom tyskarna från andra gruvor i Norge. Före 1623 det område där staden nu ligger i avlägsna områden för jordbruk Sandsvær.
Fyra år efter grundandet av Silver var de flesta av de 150 arbetare och tjänstemän fortfarande tyskar. Nordmenn senare inträde i arbetslivet, och var anställd som arbeidsledere (Stigeren). Under 1636 arbetar 137 tyskar och 160 nordmenn i arbetet, i 1648 fanns det 150 tyskar och 240 nordmenn. Mot slutet av 1600-talet har antalet anställda ökat kraftigt och många norrmän från andra delar av landet kom till stan. Ändå har de flesta officiella positioner under en lång tid ockuperat av tyskarna. Kongsberg var därför lite Tyskland i Norge. Alla gruvor hade tyska namn, gudstjänst först endast på tyska, senare i tyska och engelska, för Kongsberg rättat sig efter den tyska brytning rätt ordning, fri sjukvård, pensioner, sjukdom och arbetstagarnas lørdagsfri. Det innebar status att vara icke-norska. Silvermines första norska direktör (Oberberghauptmann) ledde arbetet i sin härlighet. Han var ursprungligen ett norskt namn. Sedan gick han på som en ung utländsk resa till den tyska brytning, han förändrade hans riktiga namn Mikkel Hellesen till Michael Heltzen. Äganderätt till gruvorna varierat under åren. I slutet av 1600-talet drev exempelvis hertigdömet Kurland i dagens Lettland gruvor vid Kongsberg och Eidsvoll.
Kongsberg var Folketellingen 1769 Norges näst största stad Bergen och 1770 anställda 4000 Silvermines mannen. I 1802 staden var full staden rättigheter.
Down och upphov gånger i Silvermines lett till motsvarande variationer i befolkningen under åren.1760 års och 1770-år, de var riktigt bra år för Silvermines. Den vackra Kongsberg kyrka, invigd i 1761, vittnar om välstånd och framtid som präglas staden under dessa år. Dess storlek, uppbyggnad och rika dekorationer visar att den är konstruerad för en framväxande storstad. Början av 1800 var särskilt svårt för Kongsberg. Under 1805 operationen sattes i gruvorna, och 1810 lät en stor brand en hel del byggnader i aska. Detta skapade stor nöd, befolkningen minskade drastiskt. I 1814 i Kongsberg vapen Factory skapades för att råda bot på arbetslösheten. I Under 1816 brytning återupptogs, innan det slutligen avskaffades 1957. I dag är det fortfarande silver i bergen runt Kongsberg. Men silver priset på världsmarknaden, liksom den norska kostnad, inte inlåning av kommersiella.
Januari 1964 var Kongsberg kommun, Övre och Yttre Sandsvær Herreds kommuner tillsammans med några andra områden slås samman till en kommun. I mitten av 1980-talet kom det 100 procent statligt ägda Kongsberg vapen Factory, den dominerande arbetsgivaren i Kongsberg, i en dramatisk ekonomisk kris och i tekniskt avseende, i konkurs. Samtidigt har de anklagade för brott mot COCOM regler om försäljning av känslig teknik till östblocket. 1987, fabriken som en följd delas upp och delvis säljs till privata investerare, dels omorganiserades under statligt ägande. Idag bor stora delar av verksamheten vidare, och utgör en viktig högteknologiska industriella kluster i Norge. Kongsberg Gruppen och Kongsberg Automotive's publika bolag.

Inga kommentarer: