Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 10 mars 2009

Tingstäde.

Tingstäde är en tätort i Gotlands kommun i Gotlands län. Orten ligger vid Tingstäde träsk ca 20 km nordöst om Visby.

Tingstäde kyrka.
Huvudartikel: Tingstäde kyrka
Tingstäde kyrka är en kalkstenskyrka vars äldsta delar är daterade till början av 1200-talet.

Tingstäde träsk.
Huvudartikel: Tingstäde träsk
Tingstäde träsk är med sina ca 5 kvadratkilometer Gotlands näst största sjö. Sjön är rik på fisk och växtlighet och har en populär badplats. Vid Tingstäde träsk finns även ett vattenverk som producerar rent vatten till hushåll i norra Visby.

Bulverket.
Huvudartikel: Bulverket
På botten av Tingstäde träsk ligger resterna av en träfästning, Bulverket, som uppfördes under 1120-talet. Konstruktionen mätte 170x170 meter med hus placerade i en kvadrat runt en öppen vattenyta i mitten, och var omgivet av pålar i försvarssyfte. Ingenting syns längre ovanför vattenytan, men resterna kan ses med båt eller vid synis på vintern. Bulverket är unikt i sitt slag, och det är ännu okänt av vem och varför den byggdes.


Tingstäde fästning.
Tingstäde fästning började byggas 1903 men försenades och blev inte färdig förrän under första världskriget. Syftet var att den skulle kunna stå emot en eventuell rysk invasion. De första planerna för fästningen var mer omfattande, men när riksdagen 1899 tog beslutet att bygga den hade Bodens fästning fått högre prioritet. Fästningen består av fem skansar i en cirkel 4,5 km i omkrets och hade plats för 5000 man. Den användes även under andra världskriget, och militär aktivitet upphörde först på 1970-talet. Den största skansen, Skans 1, ligger nära kyrkan, mittemot badplatsen. Tingstäde hembygdsförening håller någon dag om året Skans 1 öppen och man kan då gå runt i de underjordiska gångarna och se de fyra 8-centimeters kanonerna.

Upplagd av Bengt kl. tisdag, mars 10, 2009

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)