Kristinehamn.

Kristinehamn är en tätort (stad) i Värmland och centralort i Kristinehamns kommun, Värmlands län. Orten är belägen vid Vänern. Kristinehamn är den näst största tätorten i Värmlands län och ligger längs Europaväg 18 (Stockholm-Oslo) och riksväg 26. Kristinehamn är Sveriges nordöstligaste vänerhamn. Mellanriksvägen mellan Oslo och Stockholm går genom Kristinehamn. Inlandsbanan börjar också i Kristinehamn.
Kristinehamn är belägen där åarna Varnan och Lötälven möts och sitt gemensamma utlopp har de i Varnumsviken, som är en del av Vänern, Europas tredje största insjö. Stadens ursprung var den hamn- och marknadsplats som uppstod kring den bro över Varnan där riksvägen mellan Sverige och Norge passerade. Kristinehamn har tidigare hetat Bro (Broo) och Varnums socken långt före de första stadsprivilegierna. Kristinehamn blev stad 1582 under namnet Bro (Broo), men förlorade stadsprivilegierna 1584, då hertig Karl, som hade utfärdat stadsprivilegierna, hade tänkt sig att Bro skulle bli Värmlands centralort, men detta år ångrade sig och gav denna status åt Karlstad istället. År 1642 fick Kristinehamn åter sina stadsprivilegier av drottning Kristina under namnet Christinehamn (uppkallad efter henne). Stadsvapnet symboliseras av båttypen bojort, eftersom tackjärn fraktades till Kristinehamn med häst och järnväg från Bergslagen, och därmed till Vänern för vidare transport till järnbruk med bojortsbåt och häst, där det smeds om till stångjärn.
Tackjärnet kom till Sjöändan, varifrån det drogs på vagnar en mil till Kristinehamn. Omsider blev det järnvägslinje på sträckan. En av de ungdomar som deltog i transporten på 1850-talet av vagnarna var Axel Broström. Genom honom och några andra redare förvandlades Kristinehamns segelflotta under 1870-talet till en modern ångbåtsflotta.