Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 13 april 2009

Njurunda församling.

Njurunda församling, kustförsamling inom Svenska kyrkan i Sundsvall-Timrå kontrakt av Härnösands stift i Sundsvalls kommun, sydöstra Medelpad. Församlingen utgör eget pastorat, Njurunda pastorat. Njurunda församling är Medelpads sydligaste kustsocken, belägen kring Ljungans mynning i Svartviksfjärden av Sundsvallsbukten i Bottenhavet. Administrativt centrum med bland annat skolor och annan samhällsservice är Kvissleby. Nivrenaskolan som är en stor högstadieskola ligger i Kvissleby. Övriga centralorter: Nolby samt Njurundabommen.
Ett mindre affärscentrum ligger vid Njurundabommen i direkt anslutning till E4 passagen över Ljungan.
Församlingskyrkan heter Njurunda kyrka. Den är belägen cirka 1 km söder om Njurundabommen. Europaväg 4 passerar, på en sträcka av ca 23 km, genom församlingen i nord-sydlig riktning från Bredsand i norr till Armsjön på gränsen mot Hälsingland i söder.
Församlingen har ett kuperat och bergigt skogslandskap med jordbruksbebyggelse i dalarna samt utmed sjöarna. Vid kusten finns många betydande industrisamhällen, särskilt i norr där en betydande del av Sundsvallstraktens träindustriområde har haft sina historiska rötter.
I församlingens östra del ligger Björköns halvö samt längst ute i havet Brämön.
Inom församlingen finns bl.a. följande större industrisamhällen och lastageplatser: Stockvik, Svartvik, Nolby, Essvik samt Nyhamn. Klampenborg var historisk en lastageplats, men är numera naturreservat. Längst i norr, på gränsen mot Skönsmons församling ligger Bredsand.
Vid kusten ligger Galtströms bruk, som numera är musealt, med anor från 1600-talet. Fiskelägen som Lörudden och Junibodsand fungerar numer mest som sommarbostadsområden. Vid Ljungans utlopp i Bottenhavet var i slutet av 1800-talet och ett sekel framåt centrum för massa och sågverksindustri med Svartvik, Essvik och Nyhamn som stora anläggningar. En större kemisk industri, Akzo Nobel, finns också inom Njurundas hank och stör.
I anslutning till Kvissleby ligger Nolbykullen med skidbacke som drivs av Nolby Alpina SK. Här genomförs årligen tävlingar på internationell nivå. Församlingen tillhörde förr Medelpads östra domsagas tingslag (tidigare Njurunda , Sköns och Ljustorps tingslag). Fram till kommunsammanslagning 1974, var Njurunda en egen kommun.


De fornlämningar som finns inom Njurunda församling är bl.a. ca 135 rösegravar. De ligger främst vid bronsålderns strandlinjer. Vidare finns det ungefär 500 gravhögar från järnåldern. Från samma epok härstammar även 40 s.k. husgrundsterrasser. Från vikingatiden finns två runstenar. En av järnåldershögarna är den största i Norrland och har diametern 40 meter och höjden 6 meter. Inom församlingen finns även två kyrkoruiner från medeltiden. Från tiden efter medeltiden finns bruksruiner och labyrinter. En labyrint ligger vid Lörudden,, som är en fiskehamn längst ut mot havet och Brämösundet i öster.
Vid kusten finns även andra gamla fiskelägen samt en vårdkase.

Upplagd av Bengt kl. måndag, april 13, 2009

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)