Vara.

Vara är en tätort i Västergötland och centralort i Vara kommun, Västra Götalands län. Tätorten ligger vid Europaväg 20. Vara fick som många andra tätorter ett rejält uppsving till följd av att järnvägen drogs förbi orten under 1890-talet. Orten utvecklades snabbt till en viktig handelsplats för jordbruket. Innan 1800-talet så hade åkrarna varit uppdelade på samma sätt ända sedan medeltiden, det vill säga i små tegar och ibland kunde varje bonde ha uppemot femtio sådana tegar uppdelade på olika ställen. I början av 1800-talet började den skånske godsägaren Rutger Macklean att använda sig av en metod kallad skifte. Detta innebär att man samlar åkrarna på ett par ställen istället för att ha dem utspridda.
I Vara by genomfördes storskiftet åren 1786-1789, skiftet innebar att alla byns bönder som hade haft sina åkrar utspridda på kanske ett tjugotal olika platser fick åkrarna mer samlade men fortfarande på kanske 3-4 olika ställen. Laga skiftet ägde rum 1843-1850, detta skifte innebar att byn splittrades, för under laga skiftet så flyttades de flesta gårdarna ut från byn.
Efter skiftet blev det en väldig fart på odlingarna och man odlade upp ängsmark för den passade bra till havreodling. Efter skiftet så började man även med växelbruk i Vara. Med växelbruk menas att man odlade olika saker varje år i stället för att odla samma saker år efter år. Innan växelbruket så hade de flesta bönderna i Vara använt tvåsädesbruk, vilket betyder att man odlar halva åkern och halva ligger i träda.
Den kraftiga folkökningen på 1800-talet var särskilt stor i området runt omkring Vara. År 1810 hade Sverige 2,4 miljoner invånare men 1870 så hade det ökat till hela 4 miljoner, vilket är en ökning med så mycket som 60 %. Runt Vara så var dock ökningen hela 80 %.
Under 1800-talet utvecklades redskapen och arbetet med åkrarna väldigt mycket, vilket gjorde att spannmålsskörden fyrdubblades så att man nu kunde börja exportera istället för att importera spannmål. Särskilt stor och lönsam var exporten av havre till Storbritannien, och Vara hade förutom att ha goda möjligheter att producera detta dessutom ett geografiskt bra läge för export. Havre från Vara såldes och exporterades främst av William Thorburns exportfirma i Uddevalla. 1846 infördes en lag i England som sa att man fick handla fritt med alla länder utan att staten lade sig i det, så kallad frihandel. Detta gjorde att England ville importera mer och Sverige mötte snabbt behovet och kunde exportera havre trots folkökningen.