Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

torsdag 7 maj 2009

Middelburg.


Middelburg är en kommun och en stad i sydvästra Nederländerna och huvudstad i provinsen Zeeland. Det är beläget på halvön Walcheren. Den har en befolkning på ca 46.600. Staden Middelburg går tillbaka till tidigt 9:e talet eller möjligen slutet 8:e talet. Det första omnämnandet av Middelburg var en av tre befästa städer (dvs. Borgs) uppförts på Walcheren (då en ö) som skydd mot Viking räder. I 844 ett kloster byggdes på platsen, som var i bruk tills Åttio-åriga kriget, då den norra Nederländerna vann sin självständighet från Spanien. Middelburg beviljades staden rättigheter under 1217. Under medeltiden blev det ett viktigt handelscentrum i handeln mellan England och städerna i Flandern. Senare, i den 17: e århundradet (den nederländska guldåldern), det var ett viktigt centrum för den nederländska Ostindiska kompaniet. Mycket av den gamla staden var bombade platta på 17 maj 1940 av tyska Luftwaffe, för att tvinga överlämnandet av den nederländska arméerna i Zeeland. Efter kriget har en stor del av centrum har byggts om så mycket som möjligt längs FÖRKRIGS linjer. Stadens arkiv var dock försvinna från elden. Efter återuppbyggnaden, modern Middelburg har åter vunnit mycket av sin historiska karaktär. Det finns påkostade 17 och 18-talet handelsfartyg hus och lager stående längs kanalerna, av liknande typ som finns i städer som Amsterdam. Den gamla staden moats finns fortfarande kvar, vilket är en av stadens portar, det Koepoort gate. En del av 18th century Moat och försvar fungerar dock var rivas i den 19: e talet för att bana väg för en kanal som passerar Walcheren från Vlissingen att Veere. Den medeltida kloster används idag som ett museum och som säte för länsstyrelsen.

Inga kommentarer: