Reykjavik. (Island)

Reykjavik (på isländska Reykjavík) är Islands huvudstad och största stad. Namnet betyder Rökvik eller snarare Rökavik, det vill säga "rökarnas vik". Detta namn fick viken och trakten efter anblicken av gejsrarnas ångpelare, från de varma källor som än idag ligger i närheten.
Reykjavik är världens nordligaste och Europas västligaste belägna huvudstad. Staden ligger på latitud 64°08' N, inte långt från polcirkeln, som ligger på 66°33' N. Under den mörkaste årstiden lyser solen endast fyra timmar per dag, och under sommaren är det dagsljus nästan dygnet runt. Reykjavik ligger på sydvästra Island, på Faxefjordens södra strand. Den har omkring 120 000 invånare och är mittpunkt för Islands ekonomiska aktivitet.
Reykjavik antas vara den första permanenta bosättningen på Island, den ska grundats omkring år 870 av Ingólfur Arnarson. Fram till 1900-talet fanns dock ingen stadsbebyggelse på platsen. Staden i sig grundades 1786 som en officiell handelsstad och växte kraftigt under de närmaste årtiondena, då den utvecklades till ett regionalt centrum för kommers, befolkning och regeringsaktiviteter.
Idag är Reykjavik centrum i Reykjaviks storstadsområde, som med sina 200 000 invånare är Islands enda storstadsområde. Staden tillhör världens modernaste städer i ett av världens mest utvecklade länder, och dess invånare åtnjuter ett välfärds- och infrastruktursystem i världsklass.
Reykjavik är sedan 1845 säte för Alltinget, Islands parlament, som upprättades 930 på Þingvellir. De flesta andra statliga myndigheter ligger även de i staden. Reykjaviks borgmästare heter Ólafur F. Magnússon. Reykjavik ligger i sydvästra Island, och områdets kust karaktäriseras av halvöar, vikar, sund och öar. Under istiden för omkring 10 000 år sedan täckte en stor glaciär stora delar av stadens yta, och sträckte sig så pass långt ut som till Álftanes. Andra delar av staden täcktes av havsvatten. I de varma perioderna mot istidens slut utgjorde vissa kullar öar. Den före detta havsnivån indikeras av sediment som når upp till 43 meter över den nuvarande havsnivån. Kullarna Öskjuhlíð och Skólavörðuholt verkar vara rester av före detta sköldvulkaner som var aktiva under istidens varma perioder. Efter istiden reste sig landet då glaciärerna smälte, och började se ut som det gör idag.
Huvudstadsområdet fortsatte dock att påverkas av jordbävningar och vulkanutbrott, som exempelvis en i bergskedjan Bláfjöll för 4500 år sedan, när lava flödade nerför Elliðaádalen och nådde havet vid bukten Elliðavogur.
Den största floden som rinner genom staden är Elliðaá, som inte är farbar. Floden tillhör landets främsta laxfiskeområden. Berget Esja är det högsta i stadens närhet.
Staden ligger främst på Seltjarnarnes-halvön, men förorterna sträcker sig långt i syd och öst. Staden är utspridd, de största delarna av den består av villaförorter, och i de yttre förorterna är det ofta långt mellan områdena.
Klimatet i Reykjavik är tempererat, staden ligger i den norra gränsen för denna klimatzon. Placeringen vid havet gör dock att staden är vindutsatt. På sommaren är temperaturen normalt mellan 10 och 15°C. Den upplever i genomsnitt 213 dagar per år med mätbar nederbörd.