Birsta är en ort och en extern köpstad i Sundsbruk, cirka 8 km norr om centrala Sundsvall och ca 6 km söder om centrala Timrå. Birsta City är Norrlands största köpcentrum och runt om finns en mängd olika affärskedjor.
Under 2006 flyttade IKEA till ett eget nybyggt varuhus på granntomten och lämnade därmed 14 000 m² som förvandlas till andra butiker. Köpcentrumet, som från början hade ett 20-tal butiker, har ca 90 butiker 2008.
Köpcentrumet har ca 5 miljoner besökare per år.
Ortens historia.
.jpg)
En silverskatt daterad till tidigt 800-tal hittades 1835 i Birsta. Skatten innehöll bl.a. arabiska mynt. Johan Bure besöker orten mellan år 1600 och 1601 för att utforska Bureättens rötter. Han får då höra legenden om att Fale hin unge från byn Byrestad (idag Birsta) i Sköns socken ska ha räddat en kungason. Falu hin Unges medeltida adliga gravsten fanns på Sköns kyrkogård vid den här tiden, och finns idag inne i Sköns nya kyrkas vapenhus. Johan Bure väljer att tolka Byrestad till "Bures stad", och user Fale hin unge, som han kallar Fale Bure, till stamfader för Bureätten. Johan Bures version är att Fale Bure räddade den blivande kung Erik Knutsson vid slaget vid Älgarås år 1205 mellan Sverkerska och Erikska ätten. Fale Bure ska sedan ha burit Erik på sina armar till sin gård i Medelpad, varefter han för säkerhets skull förde honom till Norge. Fale lät bygga Byresholms slott, vilket senare ska ha blivit förvandlat till Sköns första kyrka.
Denna spännande släktsaga förkastades emellertid som myt i en artikel av Uppsala universitets överbibliotekarie Leonard Bygdén 1890, och har sedan dess betraktats med skepsis av källkritiska forskare.
En keramikverkstad från 1600-talet, unik för Västernorrland, samt en kvarn och rester av en järn- och kopparsmedja, och sannolikt från 1600-talet, hittade 2008 i byn Ljusta, som i dag kallas östra Birsta.
Birsta tillhörde Sköns köping fram till 1965, då köpingen uppgick i Sundsvalls stad.
Bygränserna för byarna Ljusta (idag Östra Birsta) och Prästbordet (norra delen av Birsta industriområde) går tillbaka till vikingatid, baserat på att ortnamnen slutar på -sta och på placering i förhållande till Ljustabäcken, som då var en havsvik. Det äldsta belägget för namnet Ljusta finns i ”Hjälpskattelängd för Medelpad 1535”, som är den äldsta bevarade skattelängden för Medelpad. Där finns en ”Martthen i Jwsstadz”. Andra stavningar av Ljusta är Jwsstadh år 1535, Givsta 1543 och Giustad 1547 och 1615. En tolkning av namnet Ljusta går tillbaka på ett äldre namn på Ljustabäcken; *geus¯a, med betydelsen ”ån som spottar/ryter”, dvs rytån/spottån eller möjligtvis rytaren/spottaren, dvs rytån/spottån eller möjligtvis rytaren/spottaren. De sista gårdarna i Ljusta brändes ned 2009, för exploatering av området.
Denna spännande släktsaga förkastades emellertid som myt i en artikel av Uppsala universitets överbibliotekarie Leonard Bygdén 1890, och har sedan dess betraktats med skepsis av källkritiska forskare.
En keramikverkstad från 1600-talet, unik för Västernorrland, samt en kvarn och rester av en järn- och kopparsmedja, och sannolikt från 1600-talet, hittade 2008 i byn Ljusta, som i dag kallas östra Birsta.
Birsta tillhörde Sköns köping fram till 1965, då köpingen uppgick i Sundsvalls stad.
Bygränserna för byarna Ljusta (idag Östra Birsta) och Prästbordet (norra delen av Birsta industriområde) går tillbaka till vikingatid, baserat på att ortnamnen slutar på -sta och på placering i förhållande till Ljustabäcken, som då var en havsvik. Det äldsta belägget för namnet Ljusta finns i ”Hjälpskattelängd för Medelpad 1535”, som är den äldsta bevarade skattelängden för Medelpad. Där finns en ”Martthen i Jwsstadz”. Andra stavningar av Ljusta är Jwsstadh år 1535, Givsta 1543 och Giustad 1547 och 1615. En tolkning av namnet Ljusta går tillbaka på ett äldre namn på Ljustabäcken; *geus¯a, med betydelsen ”ån som spottar/ryter”, dvs rytån/spottån eller möjligtvis rytaren/spottaren, dvs rytån/spottån eller möjligtvis rytaren/spottaren. De sista gårdarna i Ljusta brändes ned 2009, för exploatering av området.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar