Finland.

Finland officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta) är en republik i norra Europa. Finland gränsar till Norge, Sverige, Estland och Ryssland. Det svenskspråkiga Åland utgör ett självstyrande landskap inom landet. Finland är officiellt tvåspråkigt. Finska och svenska har därför enligt lag samma status.
Finland är medlem i Europeiska unionen sedan 1995 och införde euro som sin valuta 2002.

På finska heter Finland Suomi och varianter av detta namn används på de östersjöfinska språken, såsom estniska, samt på samiska, lettiska och litauiska. Namnets ursprung är okänt. Suo betyder kärr eller mosse på finska. Namnet kan också vara ett lånord, kanske från den baltiska stammen *zemē eller från ett indoeuropeiskt stamord med betydelsen "människa" (jämför latinets homo).
Finlands officiella namn på svenska är Republiken Finland. Landet heter Finland (eller någon variant därav) på de flesta andra av världens språk. Detta namns ursprung är inte heller helt fastslaget. Den romerska historikern Tacitus nämner Fenni-folket cirka 100 e.Kr., men folkslaget han beskrev var med största sannolikhet samerna, eftersom han beskriver ett jägar- och samlarfolk som inte idkar jordbruk, och östersjöfinnarna var jordbrukare. Under 1100-talet användes dock benämningen finnar för första gången om just invånare i Finland, detta i bullan Gravis admodum.
Termen Finland användes officiellt första gången år 1419 som beteckning på hela den östra delen av den svenska rikshalvan. På 1440-talet slog termen igenom även i lagstiftningen.
Motorfordon från Finland bär nationalitetsbeteckningen FIN. Tidigare var den SF, för "Suomi-Finland".

På 1100- och 1200-talen syftade ordet Finland på trakten kring Åbo, landskapet som sedan fick heta Egentliga Finland, medan övriga delar av landet kallades Tavastland och Karelen, men ibland kunde sammanfattas som österlanden, eller Österland (jämför Norrland). (Medeltidens politik handlade dock inte så mycket om geografiska gränsdragningar som om folken finnar, tavaster och kareler.)
Under 1400-talet blev Finland en vanlig benämning på hela landet öster om Bottenhavet, möjligen till och med inklusive Åland, då ögruppen placerats under Åbo biskopsdöme. Vad ordet syftar på i samtida källor kan dock variera, också med tanke på att gränserna österut och norrut var oklara. Ett slags etablering av Finland som en enhet för sig kom då Johan III utropade sitt tidigare hertigdöme till "Storfurstendömet Finland" (cirka 1580), som en strategi att möta ryske tsarens maktanspråk. Begreppet blev en del av svenske kungens titulatur men fick ingen praktisk betydelse. År 1637 utnämnde drottning Kristina Per Brahe d.y. till generalguvernör av Finland, Åland och Österbotten.
Den moderna definitionen av Finland kom egentligen inte till förrän efter att riket Sverige-Finland "sprängts itu". Det som överlämnades i freden 1809 var inte ett "Finland", utan sex län, Åland och en bit av Västerbotten. Gränsen mellan det nya storfurstendömet Finland och Sverige (Restsverige) kunde ha dragits vid Kemi älv, som då var gräns mellan landskapen Västerbotten och Österbotten – vilket svenskarna föreslog i fredsförhandlingarna – eller vid Kalixälven, därmed inkluderande den finskspråkiga befolkningen i Tornedalen – ryssarnas förslag. Gränsen, som följde Torneälven och Muonioälven till de höga bergen Saana och Halde fjäll i nordväst, var en kompromiss, som därefter blev vad begreppet Finland kom att stå för – åtminstone sedan tsar Alexander I tillåtit att de delar av Finland öster om Kymmene älv som Ryssland erövrat redan 1721 och 1743, det så kallade "Gamla Finland", administrativt införlivades med "Nya Finland" 1812.