Malmköping.

Malmköping är en tätort i Flens kommun i Södermanlands län.
Malmköping är beläget 15 km norr om Flen, är kommunens största turistort och är säte för Sveriges Lokaltrafikmuseum med bland annat spårvagnar från Sveriges 13 spårvägsstäder. Museet drivs ideellt av medlemmar i Svenska Spårvägssällskapet. Andra museer är museet Malmahed och ett så kallat naturum. Boplatslämningar visar att trakten var bebodd redan för 5 000 år sedan. Mest har dock Malmköping präglats av regementet som hade sin övningsplats här.
Orten är ursprungligen uppvuxen kring försvarsmakten som hade verksamhet där mellan åren 1774 och 1921.
1771 blev Gustaf Adolf von Siegroth chef för Södermanlands regemente, samma år valde han ut Malma hed till permanent exercisplats (1774-1921).
Malmköping, som ursprungligen hette Malma by, blev då permanent övningsplats för Södermanlands regemente. Många minnen finns kvar från militärperioden, bland annat excersisfältet Malma hed. Hit strömmade under semestermånaderna meniga, rotesoldater och officerare från alla Södermanlands socknar, och köpingen sjöd av liv under dessa mötesperioder. Fester och danser anordnades, kungliga visitationer förekom, månglare och handelsmän av olika slag kom hit. I anslutningen till excersisfältet ligger Plevnahöjden som numera är ett friluftsområde med skidlift, utsiktsplats, hotell med mera. Namnet Plevna kommer från den bulgariska staden Pleven. Där utkämpades hårda strider år 1877 under det rysk-turkiska kriget på Balkan. Då använde man för första gången skyttegravar, ett system som sedan infördes i Malmköping. Resterna av dessa övningsskyttegravar finns kvar på Plevnahöjden. År 1921 flyttade Södermanlands regemente definitivt till Strängnäs.
Den 18 maj 1876 blev Gustav Adolf Eriksson Hjert avrättad på Villåttinge härads avrättningsplats på Lidamon, Lilla Malma socken, nordväst om Malmköping av skarprättaren Johan Fredrik Hjort. Hjert, och hans kumpan Konrad Petterson Lundqvist Tector, blev de sista som avrättades offentligt i Sverige. Hjert ligger begraven vid Lilla Malma kyrka i Malmköping.
Uppgifterna går isär en del om Malmköpings Tidning, men helt klart är att den funnits i åtminstone tre omgångar. Första gången kom den ut några veckor i december 1880 i boktryckaren F.A. Öhmans regi, men lades ned nästan omedelbart. Under åren 1896-97 gavs den ut som veckoblad, till en början med den blivande statsministern Carl Gustaf Ekman som redaktör. Redaktionen var förlagd på Gården N:o 13 hos gevärshantverkaren F. Jansson. Tidningen kom ut onsdagar och lördagar och lösnummerpriset var 5 öre. Efter en tid ska Ekman ha ersatts A.G. Segersteen, men detta har inte kunnat bekräftas.
Slutligen återkom tidningen den 30:e december 1916, då med det fulla namnet Sörmlands-Pressen Malmköpings Tidning. Redaktör var A. Larsson. Den gavs ut några år innan den lades ned igen 1919.
Under åren 1927-1966 anordnade Södermanlands Gymnastikförbund varje år i Malmköping de kända Malma hedslägren, där 700 barn inkvarterades i de gamla militärbarackerna och fick ägna sig åt gymnastik, idrott, simundervisning och bollekar. Det mesta av verksamheten bedrevs på exercisplatsen Malma hed, ett stort öppet fält mitt i samhället. Orienteringsövningar ägde rum på Plevnahöjden.
1784 ritade Gustaf Adolf von Siegroth en stadsplan med regelbundna kvarter för en tänkt handels- och hantverksstad. Planen godkändes av Gustav III, men orten, Malmköping, fick endast köpingsrättigheter. Köpingsrättigheterna fick Malmköping 1785. Ordet köping betyder handelsplats.
Vid kommunreformen 1971 uppgick Malmköpings köping i Flens kommun.