Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 11 augusti 2009

Växjö.

Växjö är centralort i Växjö kommun, residensstad för Kronobergs län och stiftsstad för Växjö stift. Växjö, som fick stadsrättigheter 1342, är Sveriges 20:e största tätort med 55 600 invånare.
Växjö ligger där riksvägarna 23, 25, 27, 29, 30 och 37 möts. Tidigare hade Växjö devisen "Staden där vägarna möts". Staden är Smålands näst största tätort efter Jönköping. Växjö har stor sysselsättning inom den offentliga sektorn.
Växjö är nästan helt omgivet av sjöar. Norr om staden ligger den stora Helgasjön, nordost om staden ligger Toftasjön, i sydväst ligger Norra Bergundasjön och Södra Bergundasjön och mer centralt finns Växjösjön och Trummen.
Växjö har av BBC och andra internationella medier utropats till Europas grönaste stad. Sedan 1993 har kommuninnevånarna minskat sina koldioxidutsläpp med 30%.I södra Växjö, i stadsdelen Teleborg, finns Växjö universitet och dess campus. Utmed den centrala Växjösjön ligger Växjös sjukhus, Centrallasarettet. Strax nordost om lasarettet ligger Växjö domkyrka, en av stadens kända byggnader. Väster om domkyrkan ligger Växjös stadskärna uppbyggt med rutbebyggelse. Fyra torg finns i stadskärnan, dessa är Stortorget, Teatertorget, Båtsmanstorget och Oxtorget. Samtliga av stadens torg utom Båtsmanstorget fungerar till största del som parkeringsplatser i staden. I området finns även flera affärer, restauranger, caféer, teater, bio, hotell och annan service.
Växjö är en del av sydosttriangeln.
I västra Växjö ligger köpcentren Samarkand, Västerport och I11 och nordost om centrum ligger Norremark.

Växjö har vuxit fram ur marknadsplatsen i det gamla "smålandet" Värend vid sjön där vägarna strålade samman (vägsjö). Enligt Sigfridslegenden kom den engelske missionären Sigfrid som den förste kristne budbäraren till Sverige och byggde den allra första biskopskyrkan i Sverige i Växjö. Denna legend bidrog till att Växjö år 1170 blev biskopssäte och att staden drog till sig stora pilgrimsskaror. Staden fick sina stadsrättigheter 13 februari 1342 av konung Magnus Eriksson. Redan på 1000-talet vet man att en "stad" fanns på platsen. Stad i denna betydelsen var dock förmodligen inte stad enligt senare tids juridiska och administrativa betydelse utan betydde förmodligen bara att det var en plats där det bodde folk. "Stad" betyder plats (jämför danska sted och ord som stadfästa, eldstad m.m.). Medeltidens Växjö var i likhet med de flesta svenska städerna vid den här tiden troligtvis ingen särskilt stor stad, utan mer en samling handfull gårdar vilka låg i ett lättförsvarat läge omgivet av höjder som Östrabo och Staglabacken. Befolkningen som bodde där året om var troligtvis inte fler än något hundratal, undantaget på vintern vid Seffresmäss (Sigfridsmarknaden) då sjöarna frös till så att bönderna kunde åka in med sina varor och göra affärer.
Under 1400-talet byggdes Kronobergs slott strax utanför staden som en befästning åt biskopen i Växjö stift. Genom stadens läge vid handelslederna och insjöarna som skapade en riklig frakt på Helgasjön samt gränsläget, fick Kronobergs slott en viktig försvarsfunktion för att försvara staden från norr. Slottet gav senare namn åt Kronobergs län, som Växjö alltsedan länet instiftades varit residensstad för. Sydväst om staden byggdes Bergkvara slott som då var ett försvarsfort riktade mot anfallsstyrkor från Danmark.
På grund av sitt utsatta läge vid den gamla gränsen till Danmark har Växjö ofta blivit utsatt för härjningar, bl.a. 1276, 1570 och 1612. Men läget har också givit staden en viktig roll när det gäller gränshandeln. Staden har brunnit upprepade gånger, 1799, 1838 och 1843. Stadsplanen är av 1600-talets rutnätssnitt. Efter den senaste branden 1843 växte en av Nordens mest helgjutna stadsmiljöer i empirestil fram, som dock till större delen utplånades under 1960- och 1970-talens rivningar.
Staden förblev länge en ganska liten stad under den inledande industrialismen på 1800-talet och stadsgränserna höll sig inom rutnätsplanen. Staden blev 1865 anknutet till järnvägen mot Alvesta, men drabbades hårt av det sena 1800-talets nödår som satte fart på utvandringen. Medan Jönköping växte fram som en ledande industristad där folkrörelserna kom att få stor betydelse, ansågs Växjö under en riksdagsdebatt på 1890-talet andligt vara en del av "det mörkaste Småland".
Det var under senare 1900-talet som Växjös utveckling skulle ta fart. År 1967 beslöts det att Växjö skulle bli en filialort till Lunds universitet. Utvecklingen mot en fullskalig universitetsort tog fart och år 1999 blev Växjö universitet invigt.

Inga kommentarer: