Ytterby.

Ytterby är ett stationssamhälle och del av Kungälv i Bohuslän, Västra Götalands län. Den tidigare egna tätorten Ytterby är enligt SCB en del av Kungälvs tätort, eftersom de båda tätorterna alltmer har växt ihop.
Ytterby ingår idag (2008) i Kungälvs kommun, men var tidigare en egen kommun inom Ytterby församlings gränser med en mycket gammal historia. Inom Ytterby församlings gränser låg den gamla staden Kongahälla, som omtalas redan i de gamla isländska sagorna. Här ligger Bohusläns näst största gravfält, med gravar från exempelvis vikingatiden, men även tidigare. Vidare finns hällristningar från bronsåldern samt Bohusläns och möjligen det forntida Norges första kyrka. Kongahällas ursprung hittas med stor sannolikhet i Ytterby, utifrån den kungsgård som har legat i anslutning till gårdsgravfältet vid hällen Västra Porten - Stora Smällen som dominerar landskapet vid Nordre älv. För det arkeologiska materialet i det medeltida Kongahälla är inte äldre än från decennierna före 1100, medan de senaste årens arkeologiska utgrävningar omkring gravfältet uppvisar en stadigvarande bosättning alltsedan bronsåldern. Man antar att den norske konungen Olof Kyrre anlägger staden Kongahälla omkring 1080, några kilometer öster om kungsgården, på andra sidan åsen. Att det är en anlagd stad bevisas av att den äldsta bebyggelsen består av reglerade tomter kring en lång gata vid älven. Staden kom att överta kungsgårdens namn, medan kungsgården i Ytterby med tiden kom att heta Lilla Kongahälla eller Yttre Kongahälla, sedermera Ytterby. Liknande exempel hittar vi i det medeltida Sverige, där Gamla Uppsala, Forn-Sigtuna och Vadstena, ursprungligen namn på kungsgårdar, blev namn på köpstäder. Arkeologen Kristina Bengtsson har under 2000-talet lett forskningsutgrävningar av boplatslämningar intill gravfältet i Ytterby och vilka kommer att fortsätta flera år framöver. Utgrävningarna går under namnet Kungahällaprojektet vars huvudmål är att hitta den vikingatida kungsgården, som enligt medeltida källor bör ha legat i området och som beboddes tidvis av Olav Tryggvasson, Olav den helige, Harald Hårdråde med flera. År 2008 gräver Institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Göteborgs universitet på två ställen, där den svarta jorden ställvis är cirka 1,5 meter djup och fyndförande från marknivån ned till den sterila sanden.
Kungsgården har troligtvis föregåtts av en stormannagård som har existerat århundradena före, innan den övertogs av den norska konungamakten med nyvunna maktanspråk på det sydligaste av Bohuslän, då större delen av det som idag går under namnet Göteborgs kommun var danskt fram till 1200-talets mitt. Norska kungamaktens fysiska närvaro i treriksgränsområdet var betydelsefull, då även Sverige som låg öster om Göta älv under denna tid hade maktintressen därstädes.
Med tiden kom kungsgårdens ägor övergå till Augustinerklostret i Kongahälla, själva klosterkyrkan uppbyggd under senare delen av 1100-talet på marker som Sigurd Jorsalafar i början av samma sekel hade förstärkt staden med ett kastell med vallgrav. Medan staden hade fått kungsgårdens ursprungliga namn kom den gamla kungsgården att bli tillhörigt kastellets domäner såsom Kastell ladugård och då kungamakten donerade detta till Augustinerorden, vars kloster fick namnet Kastala kloster och var beläget i staden Kongahälla, fick dess ladugård namnet Kastellegården. Ladugården var skattinsamlingsplats för alla grödor och andra naturaprodukter som klostrets alla egendomar á 275 mantal inbringade. Nuvarande Kastellegården vid ruinerna av Kongahälla uppkom inte förrän först på 1620-talet, tillhörigt Bohus fästning i samband med att staden flyttades till dagens Kungälv. Efter reformationen åter till kronan tillhöriga ladugården flyttades från Ytterby till den medeltida stadens plats. I samband med att Bohuslän tillföll Sverige 1658 blev gården först kungsgård åt guvernören över Bohuslän, vid namn Harald Stake. Mellan åren 1693-1821 användes gården såsom översteboställe och är numera en statlig arrendegård. Dock har idag ett flertal fastigheter i Ytterby namnet Kastellegården med vidhängande nummer.