Lahti. (Södra Finland)

Lahtis (tidigare Lachtis, finska Lahti) är en stad i landskapet Päijänne-Tavastland i Södra Finlands län. Staden har omkring 99 236 invånare (2007), vilket gör den till Finlands sjunde största och det femte största stadsområdet. Ytan är 154,51 kvadratkilometer, varav 19,56 kvadratkilometer vatten. Lahtis är enspråkigt finskt.
Lahtis ligger vid Salpausselkä-åsen, vid södra stranden av sjön Vesijärvi (180 kvadratkilometer). Staden gränsar i norr och väster mot Hollola, i öst mot Nastola och mot Orimattila i söder.
Enligt utgrävningar gjorda i Lahtisområdet var platsen bebodd redan för 9 000 år sedan, vilket gör Lahtis till en av de äldsta bebodda platserna i Finland. Namnet nämns för första gången år 1445. Lahtis var trots det en vanlig liten by i Hollola socken ända till att Riihimäki-St. Petersburgsbanan öppnades för trafik 1870 då byn blev en livlig trafikknutpunkt.
Lahtis fick köpingsrättigheter 1878 av Finlands storfurste Alexander I av Ryssland, trots att man i Lahtis ville ha fulla stadsrättigheter. Som köping hörde Lahtis till Hollola kommun. Tsar Nikolaj I av Ryssland beviljade Lahtis fulla stadsrättigheter 1 mars 1905, men på grund av oroligheter i Ryssland kom budet fram först 16 mars, vilket anses vara dagen då Lahtis grundades. Lahtis köping stadsplanerades 1878 och stadens nuvarande centrum följer ännu samma planeringsprinciper. Sedan Lahtis blev stad har områden anslutits till staden från Hollola åren 1916, 1923, 1933 och 1956.
År 1918 samlades tillfångatagna rödgardister på Fellmans åkrar och de flesta avrättades på Hennala kasernområde. År 1981 restes ett monument i Fellmans park (finska Fellmanin puisto) över de avrättade.
Asko Avonius grundade möbelfabriken Asko i Lahtis 1918. Staden blev känd som snickarnas och möbelfabrikörernas stad med de andra stora möbelhusen Isku och Sotka. Metallindustrin representerades av Upo som tillverkade spisar och Raute som tillverkade maskiner för träförädlingsindustrin. Också Mallasjuomas bryggeri blev känt med ölprodukter som Lahden Erikoinen och Lahden Sininen.
Lahtis växte snabbt efter andra världskriget då evakuerade från de ockuperade Karelen – främst från Viborg – flyttade i stora mängder till Lahtis. Staden fortsatte växa snabbt under flykten från landet på 1960- och 1970-talen. De nya invånarna flyttade in främst från Karelen och Savolax. Tillväxten avstannade i och med den recession som följde den första oljekrisen 1975–76. De stora arbetsgivarna började effektivera sin verksamhet och efterfrågan på arbetskraft drev inte längre på flyttningsrörelsen till Lahtis.
Lahtis blev sedan mera känd för sina vintersportevenemang. År 1978 arrangerades Världsmästerskapen i nordisk skidsport, för vilka man byggde en idrottsby i Riihelä. 1989 arrangerades åter världsmästerskapen i skidåkning och en ny idrottsby byggdes i Asemantausta. 2001 var det igen tur för Lahtis att ordna VM i skidåkning och dessa tävlingar kom att domineras av det finländska lagets dopningsskandal.
På 1980-talet saknade Lahtis tomter för småindustri och Nikula gård köptes upp längs riksväg 4. Staden ordnade också en marknadsföringskampanj med sloganen ”Lahti the Business City” och tillväxten inom industrin som främst kommit Hollola till goda tillföll också Lahtis. Också stadsorkestern döptes om till Business City Orchestra, men det ansågs vara olämpligt varför den numera heter Sinfonia Lahti. År 2001 blev konserthallen Sibeliushuset klart vid stranden av Vesijärvi.