Aachen. (Nederländska Aken)

Aachen (franska Aix-la-Chapelle, nederländska Aken, på den lokala dialekten Öcher Platt Oche) är en stad i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen med 259 030 invånare i slutet av 2007. Katedralen i Aachen utmärktes 1978 till första tyska kulturminnesmärke, och upptogs som andra kulturminnesmärke i UNESCOS världsarvslista.
Aachen är den västligaste tyska storstaden, och är känd för sin långa historia, sitt arkitektoniska och kulturella arv sam viktiga händelser som till exempel den årliga utdelningen av priset Karlspreis.
År 1890 översteg befolkningsantalet i Aachen för första gången gränsen på 100 000, och staden blev därigenom en storstad enligt tyska standarder. Aachen ligger på den nordliga randen av Eifel. Större städer som ligger på ett avstånd av en timme med bil är Düsseldorf, Köln, Liège (B), Heerlen (NL), Maastricht (NL), Mönchengladbach, Krefeld och Roermond (NL).
Aachen är hem till RWTH Aachen, en av de största och mest traditionsrika tekniska högskolorna i Europa, som sedan 2007 räknas till de tyska elituniversiteten.
För sin uppkomst har det moderna Aachen att tacka de varma svavelhaltiga hälsokällorna, vilka fortfarande är en av dess största inkomstkällor och årligen besöks av många badgäster. Den hetaste av källorna har en temperatur av 73,9°C. Vattnet används mot reumatism, gikt, neuralgier och hudsjukdomar. Under första århundradet e.Kr. byggde romarna ett militärbad på platsen, där tidigare också kelter hade bott. Den frankiske kungen Pippin den lille uppförde på 700-talet en herrgård i Aachen. Hans son Karl den store ärvde kungariket och herrgården i Aachen och utvidgade den till ett palats, som han valde som sitt residens. Karl den store har också sin grav i domen, som tillhör världsarvet.
1165 lät Fredrik Barbarossa saligförklara Karl den store och året därpå fick staden sina stadsrättigheter och blev också en fri Riksstad. Detta är skälet till att staden har en örn i sitt vapen.
1656 förstördes praktiskt taget hela staden av en våldsam brand. I samband med återuppbyggnaden utvidgades kuranläggningen med diverse nöjesanordningar och staden blev därefter modebadet för Europas prominens.
1794 blev staden i samband med den franska revolutionen fransk, men det varade endast till Wienkongressen 1815 då Aachen tilldelades konungariket Preussen.
1818 möttes representanter för tidens stormakter i Aachen för att konferera. Under konferensen debatterades bland annat den interkontinentala slavhandeln.
Omkring 1890 översteg invånarantalet 100 000, vilket gjorde Aachen till en storstad.
En stor del av staden förstördes under andra världskriget och den var den första större tyska stad som sedan intogs av amerikanska trupper.