Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 12 oktober 2009

Philadelphia.(östra USA)

Philadelphia är en stad i östra USA. Det är den folkrikaste orten i delstaten Pennsylvania. Antalet invånare var 1 517 550 år 2001. Staden grundades 1682 och hade under ett skede större politisk och kulturell betydelse än Boston och New York. Till de främsta sevärdheterna i staden räknas historiska byggnader och miljöer kopplade till USA:s tillblivelse: bland annat Independence Hall och Liberty Bell. Philadelphias symfoniorkester är världsberömd och staden har utmärkta universitet och högskolor.
Orten kallas populärt för Philly. En del av det sammanhängande storstadsområdet, "Stor-Philadelphia", ligger i delstaten New Jersey, se Camden. Till platsen där dagens Philadelphia ligger anlände svenska, nederländska och brittiska kolonisatörer på 1600-talet. Den första svenska expeditionen till Nordamerika nådde fram till Delawarefloden våren 1638. På den västra flodbanken etablerades en svensk handelsplats och bosättning. Kolonin Nya Sverige omfattade dagens Philadelphia. Det svenska inflytandet bröts på 1650-talet då nederländska kolonister tog kontrollen över området. 1663-1664 erövrades det slutligen av engelsmän.
Ortnamnet är sammansatt av två led, bägge grekiska, dels philos kärlek eller vänskap, dels adelphos bror. Den engelske kväkaren William Penn räknas som Philadelphias grundläggare. Penn kom till området 1682 efter en uppgörelse med kung Karl II. Kronan kompenserade Penn för en penningskuld med landområdet som döptes till Pennsylvania efter efter Penn. Formellt fick Philadelphia stadsrättigheter 1701.
Penn vinnlade sig om goda kontakter med ursprungsbefolkningen. Han slöt avtal med Lenapehövdingen Tammany vid Shackamaxon. Penns avsåg att skapa en småstad efter engelsk modell. Stadens vägar anlades rutmönster. Bostadshus och industrier skulle spridas och mellan dem skulle trädgårdar och fruktodlingar anläggas. Invånarna skulle garanteras möjlighet till fri religionsutövning. Staden växte fort och liksom dess betydelse för handeln.
En viktig person i stadens utveckling var Benjamin Franklin. Denne bosatte sig i Philadelphia 1726. Där startade han ett tryckeri som bland annat tryckte The Pennsylvania Gazette. 1727 grundade han diskussionsklubben "The Junto" sedermera känd under namnet The American Philosophical Society. Franklin startade i Philadelphia såväl Amerikas första offentliga bibliotek som det första offentliga sjukhuset.
1710 hade Philadelphia vuxit till koloniernas största stad. Stadens politiska betydelse ökade under 1700-talet. I Philadelphia församlades den första amerikanska kongressen. Det var i Philadelphia som oavhängighetsförklaringen undertecknades den 4 juli 1776. Under kriget hade Kontinentalkongressen, koloniernas översta politiska instans, säte i staden. Ett antal slag under kriget utkämpades antingen i Philadelphia eller i stadens utkanter. I Philadelphia underskrevs USA:s författning 1787. Staden var under 1780- och 90-talen USA:s huvudstad fram till år 1800.
Under 1800-talet växte stadens industrier. Särskilt betydelsfulla var textilindustrierna. 1876 stod Philadelphia värd för Världsutställningen.

Upplagd av Bengt kl. måndag, oktober 12, 2009

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)