Stenhamra.

Stenhamra är en gammal tätort i Ekerö kommun i Stockholms län på västra sidan av ön Färingsö i Mälaren. Mest känd är orten för sitt nedlagda stenbrott från 1800-talet med tillhörande brukssamhälle.
De flesta yrkesverksamma pendlar inom Stockholmsområdet. 1994 hade 64% av de förvärvsarbetande sin arbetsplats i Stockholm. Bussar går mellan Stenhamra och Brommaplan; på vardagar går ca sextio avgångar i vardera riktning (restid 25-35 minuter). Blåbusslinje 176 går mellan Stenhamra och Danderyd via Bromma och Solna.
I Stenhamra med omgivning bor ungefär 3 400 invånare (2001). Det finns två kommunala skolor: Stenhamraskolan (300 elever) och Uppgårdsskolan (400 elever). Vidare finns en båthamn, en dagligvarubutik, ett bibliotek och ett strandbad, Stockbybadet.

I det nedlagda stenbrottet i gamla Stenhamra har en stor del av Stockholms gat- och kantsten brutits. Verksamheten inleddes 1884 och fortgick till 1919 med full styrka. Omkring 130 arbetare sysselsattes året runt. Stenen sprängdes och bröts loss varifrån den transporterades i lastvagnar dragna av ett ånglok. Många arbetare omkom i sprängningsolyckor. Dessutom drabbade reumatism, tuberkulos och stendammslunga arbetarna. Den enda förbindelsen med Stockholm var sjövägen varför den färdighuggna stenen fraktades på pråmar. 1937 lades driften ned efter att billigare sten kunde inköpas från Blekinge och Bohuslän.
De tjänstebostäder som Stockholms stad tillhandahöll för stenhuggarnas familjer finns kvar i välbevarat skick. Stenbrottet, bostäderna, skolan och konsumbutiken ger tillsammans en sällsynt bild av hur en industrimiljö från slutet av 1800-talet kunde se ut och hur arbetsförhållandena var.
I stenbrottet, som numera är delvis vattenfyllt, har många filmscener (exempelvis för Pippi Långstrump, Bröderna Lejonhjärta Love Boogie, Sökarna och "Vägen till Klockrike" (1953)) spelats in pga. den speciella miljön som bildats när berget brutits och blivit synligt som ett stort ärr i landskapet. Enligt uppgifter lär en fornborg funnits på stenbrottets plats. Från det som kallas Högsta Toppen i stenbrottet kan man om vegetationen inte blivit för hög, se Stadshustornet i Stockholm, om sikten tillåter.