Kuortane är en kommun i landskapet Södra Österbotten i Västra Finlands län. Kuortane har cirka 4 280 invånare och har en yta på 484,77 km².Kuortane är enspråkigt finskt.
Österbottens vyer skiljer sig ännu från andra finländska vyer på grund av sina stora bondgårdar. Det är intressant att samma typs urskillt rika bondebyggnadskultur hittas speciellt i Hälsingland på svenska sidan. Även i Västerbotten kan man finna en liknande bondebyggnadskultur.
I Österbotten representerar halvannanvånings bostadshusen en aning äldre byggnadstyp. Utifrån känner man igen dessa hus på andra våningens låga fönster. De första tvåvåningsbostadshusen byggdes i Österbotten troligen på 1750-talet. I mitten av 1800-talet kunde man redan se dem överallt i Österbotten. Ännu idag är de en väsentlig del av det österbottniska landskapet. Deras storlek och imponerande utseende för tankarna tilladelsherrgårdarna - hur var detta möjligt?
Nejden var tack vare båtbyggandet, tjärbränningen och myrodlingen specielltrik. Då tjärexporten minskade på 1800-talet kom kyttlandsbränningen istället. Svedjebruket kunde i bästa fall ge upp till 30-40 gånger utsäden då normal grobarhet var 5-7 gånger. En bonde i en österbottnisk sädssocken hade samma förmögenhet som ett ståndsgods i de inre delarna av Finland. Inte ens torpen i Österbotten var anspråkslösa, för torpen i södra Österbotten var inte alls samma sak som torpen i södra Finland. Här grundades torpen inte framför allt för godsens arbetskraft utan det var frågan om s.k. släkttorp som gavs åt gårdarnas yngre söner. Via nyröjning blev torpen snartsjälvständiga vanliga gårdar.Den förmögnaste delen av bönderna från mitten av 1700-talet var på god vägatt stiga över det stela ståndssamhället. Det byggnadskunnande man behövdefanns i de egna leden. I praktiken var det ganska onödigt att bygga denandra våningen på boningshuset. Den användes bara som ett andra klassensförvarsutrymme; som förråd eller sovplats på sommaren - och det hade manegentligen inte behov av eftersom man hade åtskilliga bodar ochuthusbyggnader som omringade huvudbyggnaden. Den andra våningen hade tilluppgift att visa gårdens välstånd och gårdens storhet. Den byggdes framförallt för att se ståtligt ut.
I Österbotten representerar halvannanvånings bostadshusen en aning äldre byggnadstyp. Utifrån känner man igen dessa hus på andra våningens låga fönster. De första tvåvåningsbostadshusen byggdes i Österbotten troligen på 1750-talet. I mitten av 1800-talet kunde man redan se dem överallt i Österbotten. Ännu idag är de en väsentlig del av det österbottniska landskapet. Deras storlek och imponerande utseende för tankarna tilladelsherrgårdarna - hur var detta möjligt?
Nejden var tack vare båtbyggandet, tjärbränningen och myrodlingen specielltrik. Då tjärexporten minskade på 1800-talet kom kyttlandsbränningen istället. Svedjebruket kunde i bästa fall ge upp till 30-40 gånger utsäden då normal grobarhet var 5-7 gånger. En bonde i en österbottnisk sädssocken hade samma förmögenhet som ett ståndsgods i de inre delarna av Finland. Inte ens torpen i Österbotten var anspråkslösa, för torpen i södra Österbotten var inte alls samma sak som torpen i södra Finland. Här grundades torpen inte framför allt för godsens arbetskraft utan det var frågan om s.k. släkttorp som gavs åt gårdarnas yngre söner. Via nyröjning blev torpen snartsjälvständiga vanliga gårdar.Den förmögnaste delen av bönderna från mitten av 1700-talet var på god vägatt stiga över det stela ståndssamhället. Det byggnadskunnande man behövdefanns i de egna leden. I praktiken var det ganska onödigt att bygga denandra våningen på boningshuset. Den användes bara som ett andra klassensförvarsutrymme; som förråd eller sovplats på sommaren - och det hade manegentligen inte behov av eftersom man hade åtskilliga bodar ochuthusbyggnader som omringade huvudbyggnaden. Den andra våningen hade tilluppgift att visa gårdens välstånd och gårdens storhet. Den byggdes framförallt för att se ståtligt ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar