Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

fredag 15 januari 2010

Utrecht. (Nederländerna)

Utrecht är huvudstad och den största staden i provinsen Utrecht i Nederländerna.


Staden ligger i nordöstra delen av Randstad och är men sina 288 535 invånare den fjärde största staden i landet.

Utrechts kommun har en yta på 99,32 km² (varav 2,97 km² är vatten). Utrecht grundades omkring år 47 e.Kr. av romare som en militärförläggning, Rheno Traiectum (senare Ultra Traiectum, vilket har blivit Utrecht). På medeltiden blev det en episkopat, och det finns fortfarande en biskop av Utrecht.

I staden slöts freden i Utrecht 1713, vilken avslutade spanska tronföljdskriget. Påven Hadrianus VI föddes i Utrecht.
I Utrecht ligger också Nederländernas största universitet, Universiteit Utrecht. Staden är också, tack vare sitt geografiska läge mitt i landet, en knutpunkt för såväl väg- som järnvägstrafik. Utrecht är känt för Utrechts domtorn. Det drygt 122 meter höga tornet tillhörde tidigare domkyrkan men de två byggnaderna separerades genom en kraftig storm år 1674.

Stadsbilden präglas också stadens kanaler. Oudegracht (gamla kanalen) går genom centrum. Stadskärnan har i stor utsträckning fått behålla sin medeltida struktur och karaktär. I början 19th century roll Utrecht som en befäst stad hade blivit föråldrade. Befästningar i Nieuwe Hollandse Waterlinie flyttades öster om Utrecht. Stadens murar kunde nu rivas för att möjliggöra en expansion.

Den vallgravar förblev intakt och utgjorde ett viktigt inslag i Zocher plantsoen, en engelsk stil landskap park som är i stort sett intakt idag. Tillväxten i staden ökade då, 1843, en järnväg som förbinder Utrecht till Amsterdam öppnades. Efter det blev Utrecht småningom den viktigaste navet i det holländska järnvägsnätet.
1853 den nederländska regeringen lät biskop av Utrecht att få återinträda i Rom och Utrecht blev centrum för holländska katolicismen gång.

Med den industriella revolutionen slutligen samla fart i Nederländerna och vallarna tas bort, började Utrecht växa långt utöver den medeltida centrum från 1880-talet och framåt med byggandet av bostadsområden såsom Oudwijk, Wittevrouwen, Vogelenbuurt i öster, och Lombok i väst . Nya medelklassen bostadsområden, såsom Tuindorp och oog i Al, byggdes på 1920 och 1930. Under denna period byggdes flera Jugendstil hus och kontorsbyggnader, följt av Rietveld som byggde Villa Schröder (1924), och Dudok s konstruktion stadsteater (1941).
Under andra världskriget hölls Utrecht av tyskarna om de allmänna tysk kapitulation i Nederländerna den 5 maj 1945. Kanadensiska soldater som omgav staden upp det efter att överlämnande, den 7 maj, 1945.

Sedan andra världskriget har staden vuxit kraftigt när nya områden såsom Overvecht, Kanaleneiland, byggdes Hoogravenand Lunetten. Dessutom området kring centralstationen, och stationen själv har framtagits efter modernistiska idéer från 1960-talet, i en brutalistisk stil. Detta ledde till byggandet av köpcentrum Hoog Catharijne, musikcentrum Vredenburg (Hertzberger, 1979), och omvandling av en del av den gamla kanalens struktur till en motorväg (Catherijnebaan). Protest mot ytterligare modernisering av stadens centrum följde redan innan sista byggnaderna slutfördes. I början av 21: a århundradet hela området byggs om.

Närvarande staden expanderar gång med utvecklingen av Leidsche Rijn bostadsområde.

Upplagd av Bengt kl. fredag, januari 15, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)