Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 2 mars 2010

Central District. / Hong kong. (Kina)

Hongkong (香港; pinyin: Xiānggǎng; kantonesiska: Heunggong; engelska: Hong Kong) är en särskild administrativ region (SAR) i södra Kina, söder om provinsen Guangdong. Hongkong har en marknadsekonomi som är uppbyggd kring internationell handel och är idag ett av världens ledande finansiella centra.


Hongkong var en brittisk besittning från 1842 till 1997 och är idag tillsammans med Macao en av två särskilda administrativa regioner i Kina. Under policyn "Ett land, två system" har Hongkong tillåtits behålla sitt eget ekonomiska och politiska system. Återföreningen med Kina har fungerat bra, även om vissa spänningar råder beträffande hur mycket av ett demokratiskt system som ska råda i Hongkong.

Hongkongs ekonomi drabbades hårt av SARS 2003 men har nu återhämtat sig och visar på god tillväxt. Guangdongprovinsen och pärlflodsdeltat utgör en viktig marknad för Hongkongs tjänstebaserade ekonomi. Dominerande sektorer i Hongkongs ekonomi är logistik, finans, turism och handel. Hongkongs regering och näringsliv söker allt närmare ekonomisk integration med södra och västra Kina.

Hongkong indelas vanligen i Hongkongön, Kowloon, Nya territorierna och de utanförliggande öarna. Områdets administrativa centrum ligger på Hongkongöns nordsida, vid Victoriahamnen.
Området har varit bebott under tusentals år, och varit under kinesisk kontroll åtminstone sedan Handynastin. Det har sedan vanligen administrerats från Bao'an i dagens Shenzhen, norr om Hongkong SAR.

I upptakten till första opiumkriget 1839 ockuperade britterna Hongkongön, och Kina tvingades i fredsfördraget 1842 avträda ön. Den blev därefter en brittisk kronkoloni, men handeln i området skedde fortfarande huvudsakligen i Guangzhou. Genom andra opiumkriget (1856-1860) fick britterna kontroll även över Kowloon, en halvö av det kinesiska fastlandet precis norr om Hongkongön. År 1898 arrenderade britterna de så kallade New Territories på 99 år framåt. Den kinesiska befolkningen, som huvudsakligen bodde i Nya territorierna, uppskattas ha varit c:a 6.000 år 1900.

Under andra världskriget var Hongkong ockuperat av Japan, men efter dess kapitulation 1945 återgick området till brittiskt styre. Hongkong blev snabbt ett alternativ för kineser som ville flytta från oroligheter före och efter kommunisternas maktövertagande 1949. Många av dessa migranter och flyktingar kom från Shanghai, även om den stora majoriteten av Hongkongbor har sina rötter i Guangdongprovinsen.

Från 1960- till 1980-talet växte Hongkongs ekonomi starkt, stödd på industri, rederinäring, börshandel och internationell handel med Kina via Hongkong.
När 1997 närmade sig, slutåret för britternas arrende av Nya territorierna, började Kina och Storbritannien att förhandla om Hongkongs framtid, och år 1984 kom man överens om att hela Hongkongområdet skulle överlåtas till Kina 1 juli 1997 som en Särskild administrativ region (SAR). Detta skulle ske under parollen ”Ett land – två system”, enligt vilken Hongkong skulle få ett stort mått av självstyre och rätten att behålla sitt kapitalistiska system, sin samhällsordning och alla medborgerliga fri- och rättigheter i minst 50 år.

De begränsade reformer i riktning mot demokrati som britterna införde efter 1984 har inte utvecklats efter 1997, och i frågor om hur lagar ska tolkas har regeringen i Peking låtit göra klart att man anser sig ha sista ordet, något som flera gånger lett till omfattande protester såväl mot Peking som mot deras handplockade ledare för Hongkong SAR.
Författaren C-J Charpentier har skrivit om återföreningen med Kina i boken Återgång (1997). Charpentier påpekar också att Hongkong, som betyder "den doftande hamnen", officiellt har särskrivits sedan 1926.

Inga kommentarer: