Laisdalen.

Laisdalens fjällurskog är ett stort reservat - 10 mil långt, beläget på båda sidor om Laisälven. Här möter en vild och storslagen fjällnära skog som sakta klättrar upp mot kalfjällen.
Naturreservatet avsattes av Länsstyrelsen 2000. I reservatet ingår tre tidigare enskilda naturreservat och fyra domänreservat. Laisdalens fjällurskog ingår även i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000. Reservatets yta är 794 kvadratkilometer, varav en tredjedel är barrskog och en tredjedel fjällbjörkskog. Reservatet är till stor del bevuxet med fjällbarrskog. Nedströms Laisvall dominerar granen, uppströms tallen. Stora ytor är riktig urskog, orörd av skogsbruket. Barrskogarna växer till stor del på rik fjällberggrund. Därför hittar vi här frodiga partier med högörter som fjälltorta och nordisk stormhatt. Även fjällbjörkskogen på högre höjd är ofta frodig. I övre Laisdalen och i före detta Veddeks domänreservat finns rika kärrmarker med många kalkkrävande arter. Späd skorpionmossa, långskaftad svanmossa och kalkkällmossa är tre rariteter. Vid de större sjöarna växer jämtlandsmaskros och lappblågull. I reservatet lever de stora rovdjuren björn, järv och lo. Längs älvarna finns en stabil stam av utter. De östra delarna av reservatet ligger på urberg. I höjd med Laisans utlopp möter man de yngre fjällbergarterna kvartsit, skiffer och sandstenar ofta med inslag av kalk. Fjällkanten, glinten, syns på många ställen, exempelvis i Aistops brant, öster om Laisans utlopp. Sedan årtusenden har samer levt i markerna i samspel med renen. 1600- och 1700-talets gruvepok i Nasafjäll förde med sig nya människor och uppodling av mark genom många nybyggen. Mitt i området ligger Delliknäs, ett nybygge anlagt 1892. Här kan man få en inblick i äldre tiders strävsamma nybyggarliv.