Aarhus-Århus. (Danmark)

Århus (fram till 1948Aarhus) är Danmarks näst största stad och ligger på mellersta Jyllands östkust, vid Århusviken av Kattegatt.

Tätorten hade 237 551 invånare i början av 2008, vilket från och med årsskiftet 2007/2008 även omfattar orterna Jegstrup och Tranbjerg, som tidigare räknades som självständiga tätorter.

I Århus kommun bor 298 538 invånare (1 januari 2008). Århus är Danmarks näst äldsta stad och grundades på 700-talet. Utgrävningar i centrala Århus har visat att här har det bott människor åtminstone sedan tiden omkring år 770.

Enligt legenden byggdes den första kyrkan av den danske sagokungen Frode. Kung Harald Blåtand gjorde Århus till ett biskopssäte år 948. Enligt legenden möttes Sven Estridsson och Magnus den gode i ett sjöslag utanför Århus 1043. Under kung Hardeknuts tid präglades mynt i Århus.

Under 900-talet anlades en vall runt staden som försvar. Staden låg då på norra sidan av ån mellan åmynningen och vadstället. Denna vall har efterhand befästs tills den varit upp till 20 meter hög. Denna vall grävdes bort så småningom för att ge plats när staden växte och idag vet man inte riktigt var den gick.
Under 1600-talet blev staden ockuperad flera gånger av tyskar och svenskar. Staden kunde dock hämta sig tack vare exporten av korn till Norge, Lübeck, Nederländerna och England. Under 1700-talet skedde en nedgång och handeln minskade. År 1800 var Århus Jyllands tredje största stad men 1840 gick den om Randers och 1850 Ålborg.

Efter slaget vid Kolding 1849 ockuperades Jylland upp till Århus av preussiska trupper. 1853 drabbades staden av kolera och 213 invånare dog.
1862 öppnades järnvägen mellan Århus och Randers. Senare tillkom sträckningar till Langå, Struer och Fredericia. Århus blev en viktig knutpunkt för järnvägstrafiken på Jylland vilket också gynnades av att hamnen hade byggts ut. I Valdemar II:s jordebok från 1231 skrivs staden Arus medan det i isländska källor skrivs Aros eller plural Arósar (officiellt det nuvarande isländska namnet på staden). I Kristofer av Bayerns privilegiebrev från 1441 används formen Aarss. 1406 används formen Arhus vilket blir den allmänna under 1500-talet. Att Aarss har blivit Århus kan bero på tyskt inflytande. Under 1300-talet finns formen Ar(e)husen (1340) i ett tyskt brev och 1432 skrevs formen Aarhus i ett tyskt brev. Namnet består av ar, en genitivform av å (vattendraget) samt os, mynning, vilket ju också motsvarar stadens geografiska belägenhet där Århusån mynnar ut i Århus bugt (bukten utanför).

Den 9 september 1948 beslutade byrådet att stadens namn ska skrivas Århus, ej Aarhus.