Gabon.

Gabon, formellt Republiken Gabon, är en republik vid ekvatorn i västra Centralafrika. Landet gränsar till Kamerun, Kongo-Brazzaville, Ekvatorialguinea och Atlanten.
Från att ha varit en slavstation för portugiser sedan dessa anlände 1483 kom Gabon efter 1842 att administreras av Frankrike. Den franska flottan slog ned den ännu pågående lokala slavhandeln och befriade tillfångatagna personer vid en plats längs kusten vid namn Libreville. Efter självständighetsförklaringen har Frankrike fortsatt att spela en roll i landets politik och i dess relativt framgångsrika ekonomi, som baseras på oljenäringen.
De ursprungliga i detta regnskogstäta ekvatorialland var troligen pygméerna. Idag är fang den största folkgruppen. Men den 30-åriga regeringsmakten för president Omar Bongo (en batekemedlem som 1973 konverterade till islam under inflytande av Libyen) vilade på en koalition som utformades till att utesluta fang från makten. Det utbredda missnöjet med denna politik ledde 1991 till att ett flerpartisystem introducerades. Sedan dess har landet utvecklats till en stabil ö och sedan 1994 finns det inga invändningar i fråga om de mänskliga rättigheterna.
Geografiskt sett är landet en kustslätt karakteriserad av sandbankar och laguner som avbryts av Ogooués breda flodmynning. Gabon domineras av det skogbeklädda flodbäckenet till denna stora vattenåder, som med sina bifloder genomlöper 60 % av landets yta. Bifloderna flyter ned från den afrikanska centralplatån norrut mot Ekvatorialguinea och Kamerun och från Kongo-Brazzaville mot öster och söder.
Under början av 1970-talet, innan produktionen av olja och mangan hade kommit igång, var virke av hög kvalitet en av de huvudsakliga exportvarorna. Hit räknas gabon, ebenholts och valnöt. Även idag består så mycket som två tredjedelar av Gabons totala yta av orörd regnskog, men färdigställandet av den transgabonska järnvägen från hamnstaden Owendo vid Libreville till centrala Masuku 1986 leder förmodligen till en exploatering av träråvarorna.
Gabon har rikliga mineraltillgångar. Här finns omkring en fjärdedel av världens kända manganreserv, och landet är världens fjärde största producent av mangan. Frankrike importerar de mesta av sitt uran från Gabon. Hälften av dagens bruttonationalprodukt kommer från oljan. Om man ser denna siffra och jämför med Gabons ringa folkmängd får man ett felaktigt intryck av landets av landets BNP (PPP) per capita, som döljer det egentliga faktumet att mer än hälften av landets befolkning fortfarande är självhushållande bönder. En bred social klyfta skiljer landsortsborna från städernas elit, och landet brottas med ekonomiska problem.

Befolkningen i den afrikanska republiken Gabon, som tidigare ingick i Franska Ekvatorialafrika, tjänar i genomsnitt dubbelt så mycket som invånarna i resten av det tidigare franska Afrika. Denna relativt höga levnadsstandard beror på den rika förekomsten av malm, särskilt mangan, som används vid framställning av kvalitetsstål. Det bälte av frodig gräsmark som går genom Gabon har under århundraden varit ett genomgångsstråk för stammar från Västafrika till områden söder om ekvatorn. Några bantutalande folkslag slog sig ner där för gott. Från Kameruns inre kom senare fangfolket, ett krigiskt folk som hade rykte om sig att vara kannibaler. De sålde elfenben till europeiska köpmän, som hade upprättat handelsplatser ute vid kusten, och fick i utbyte skjutvapen och andra varor. Portugiserna var de första som, omkring 1470, slog sig ner vid kusten. Engelsmän, holländare, fransmän, spanjorer följde efter, många av dem för att köpa slavar.
År 1849 upprättade emellertid fransmännen Libreville som en koloni för frigivna slavar efter samma mönster som engelsmännens Freetown i Sierra Leone. Frankrike annekterade formellt Gabon 1885, och tillsammans med tre andra kolonier blev det 1910 medlem av federationen Ekvatorialafrika. Vid sekelskiftet led landet svårt under franska handelskompaniers exploatering, men efter 1910 avskaffades de värsta missförhållandena. Fransmännen började nu utnyttja kolonins rika råvarutillgångar, särskilt ökade man mahognyexporten.