Jyväskylä. (Finland)

Jyväskylä är en stad och kommun i landskapet Mellersta Finland i Västra Finlands län.

Jyväskylä ligger i norra ändan av sjön Päijänne och gränsar mot kommunerna Petäjävesi i väster, Urais och Laukas i norr, Toivakka i öster samt Joutsa, Luhango och Jämsä i söder.

Staden har cirka 128 000 invånare. Ungefär 260 är svenskspråkiga och antalet utländska medborgare är cirka 2 700 (2007-12-31). Jyväskylä ekonomiska region omfattas förutom av själva staden även av kommunerna Hankasalmi, Laukas, Muurame, Petäjävesi, Toivakka och Urais.

Regionens areal är cirka 4 456 km² (inkl. vattenområden) och antalet invånare är cirka 170 100, varav cirka 310 är svenskspråkiga (2007-12-31).
I staden finns Jyväskylä universitet med sju fakulteter. Jyväskylä har hela tiden varit en viktig trafikknutpunkt. Närmsta större städer är Tammerfors (149 km), Kuopio (144 km) och S:t Michel (113 km). Till huvudstaden Helsingfors är det 272 km via landsväg och 342 km medelst järnväg.

Staden ligger vid sjön Päijännes norra ända, men gammal delen av staden ligger mellan sjöar Jyväsjärvi och Tuomiojärvi. Mellan Päijänne och Jyväsjärvi ligger Kuokkala, en ny del av staden.
Jyväskylä ligger i ett kulligt landskap. Högsta höjden i omgivningarna är den 249 meter höga Pirttimäki. Laajavuori är dock kändare, eftersom Matti Nykänens hoppbacke finns där. Jyväskylä fick marknadsrättigheter 1801 och stadsrättigheter den 22 mars 1837.

Samma år gjorde Carl Ludvig Engel upp en rutplan för staden och år 1838 hade staden 189 invånare. Finlands första finskspråkiga läroverk inrättades i Jyväskylä 1858. Självständig församling blev Jyväskylä år 1875 och stadskyrkan stod färdig 1880, ritad av Ludvig Isak Lindqvist. År 1897 nåddes Jyväskylä av järnvägen från Haapamäki, vilken ersatte ångbåtstrafiken över Päijänne till Lahtis som stadens viktigaste förbindelse. Jyväskyläs centrum är tätt bebyggt, i alla fall jämfört med andra finska städer.

Staden har ett enhetligt rutformat gatnät. Större delen av stadens byggnader är byggda efter andra världskriget, stilen är ofta ganska "östeuropeisk".