Sidor

tisdag 18 maj 2010

Zimbabwe.

Zimbabwe, officiellt Republiken Zimbabwe (engelska: Republic of Zimbabwe), tidigare Sydrhodesia, är en kustlös stat i södra Afrika som gränsar till Botswana, Moçambique, Sydafrika och Zambia.
Namnet Zimbabwe är härlett från dzimba dzemabwe, vilket på språket shona betyder "stenhus". Detta landsnamn, som använts sedan 1980, är en hyllning till stenstaden Stora Zimbabwe, där Monomotaparikets huvudstad var belägen. Vid gränsen mot Zambia finns Victoriafallen, världens största vattenfall, i Zambezifloden. Omkring år 1 började järnåldern i nuvarande Zimbabwe. Vid 800-talet hade mineralutvinningen lett till en omfattande handel med grannländer, i synnerhet handel med guld. Kuststäder som Sofala i öst kan tyda på att landet ingick som ett led i en betydande fjärrhandel. Från denna tid är hövdingarna begravda med praktfulla smycken och klasskillnader börjar bli märkbara.
Runt 1100-talet restes hörnstenen till staten Stora Zimbabwe, som på 1400-talet skulle utvecklas till Monomotapariket. Fynd från utgrävningar antyder att samhället skilde mellan dem som brukade mineraler och de styrande. De styrande i Monopata var ett shonafolk, karanga, av Rozwiklanen. Kung Mutota och hans son kung Matope utökade sitt rike omkring 1425 så att det sträckte sig långt över det guldrika landet, ut mot östkusten, och större delen av södra Afrika. Riket kallades Wilayat’ul mu’anamutapah efter kungens titel mwanamutapa, "herren över de plundrade länderna". När portugiserna kom till området kallade de landet monomotapa och trodde att det var prästkonungen Johannes land. När Matope dog 1480 delades landet, och Changa blev kung över nuvarande landsområdet, och kallade sitt land Urozwi, "landet som härskas av Rozwiklanen"; den andra landsdelen fortfor att heta Monopatariket. Till skillnad från Monopata undkom Urozwi Portugals härjningar under 1500-talet. Under 1600-talet tillkom de flesta byggnaderna i Stora Zimbabwe, som antingen var en borg eller en helig plats. Efter flera sekel av trygghet föll karangifolket offer för ngonifolket på 1830-talet. Storbritannien annekterade dåvarande Sydrhodesia från The South Africa Company 1923. Under åren 1953-1963 ingick Sydrhodesia i Centralafrikanska federationen tillsammans med kolonierna Nyasaland (Malawi) och Nordrhodesia (Zambia).
Sydrhodesiens konstitution från år 1961 angav en inkomstgraderad rösträtt, som i praktiken innebar ett fortsatt vitt minoritetsstyre. Sydrhodesien började visa intresse för självständighet under 1950-talet. Storbritannien krävde dock svart majoritetsstyre som villkor för självständighet, vilket inte kunde accepteras av den vita minoriteten i Sydrhodesien.
År 1964 blev Nordrhodesia självständigt som Zambia. År 1965 deklarerade Sydrhodesiens regering ensidigt sin självständighet under namnet Rhodesia. Varken själständighetsförklaringen eller namnbytet accepterades dock av Storbritannien, som fortsatte att betrakta landet som en brittisk koloni under namnet Sydrhodesia.

Klimat och miljö:
Zimbabwes klimat är tropiskt, men mildras av landets höjd över havet. Centrala delarna av Zimbabwe är en högplatå som ligger omkring tusen meter över havet. Regntiden varar från november till mars. Ibland förekommer längre torrperioder.
Några av Zimbabwes stora miljöproblem är jorderosion, luft- och vattenföroreningar samt giftigt avfall och tungmetaller från gruvindustrin. En hungrande lokalbefolkning har börjat ägna sig åt jakt i landets nationalparker under 2000-talet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar