Makedonien.

Makedonien (makedonska: Македонија), formellt Republiken Makedonien (Република Македонија), är en republik på Balkan i sydöstra Europa. Det gränsar i väst till Albanien, i norr till Serbien och den delvis internationellt erkända republiken Kosovo, till Bulgarien i öst och Grekland i söder. Makedoniens huvudstad heter Skopje.
På 300-talet f.Kr. tillhörde de södra delarna av Makedonien Alexander den stores väldiga imperium. Senare blev området en romersk provins och från 400-talet e.Kr. avlöste en rad härskare varandra. Omkring år 600 slår sig slaviska stammar ner i området som kristnades på 800-talet under Boris I av Bulgarien.
På 1300-talet erövrades området av turkarna. Under Osmanska rikets nedgångstid på 1800-talet stred Bulgarien, och Serbien om herraväldet över Makedonien, som efter Balkankrigen (1912 - 1913) delades upp mellan dessa länder. Efter första världskrigets slut införlivades Makedonien med Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike, som 1929 ombildades till Kungariket Jugoslavien, och 1991 utropade landet sin självständighet. Parlamentets 120 ledamöter och statschefen, en president, väljs genom fria, direkta val. Spänningarna mellan grannländerna är fortfarande allvarliga. Makedonien är nämligen också namnet på en grekisk provins och ett kungadöme som fanns under antiken. Namnkonflikten är ännu idag inte löst, och båda länderna ägnar sig åt lobbyverksamhet i frågan. Detta är också anledningen till att man inom internationella organisationer såsom OS/EU/FN betecknar Makedonien som F.Y.R.O.M. ("Den före detta jugoslaviska republiken Makedonien"); se vidare makedonska namnkonflikten.
Svårtillgängliga bergskedjor har bildat naturliga geografiska barriärer mot grannländerna. Bergen sträcker sig mellan Makedonien och Grekland i söder; Korabmassivet i nordväst går längs gränsen mot Serbien. En stor del av landet upptas av högland, som reser sig mer än 2 000 meter över havet. Floden Vardar rinner upp i nordväst, flyter först norrut, genomkorsar sedan landets inre i riktning mot sydöst och rinner i Grekland ut i Egeiska havet.
Ungefär en fjärdedel av arealen används till jordbruksändamål. De viktigaste grödorna är spannmål, frukt, grönsaker och bomull; djurhållningen koncentreras främst kring får och mjölkkor. Jordbruket täcker hemmamarknadens behov av baslivsmedel, och tack vare landets rika kolförekomster är Makedonien oberoende av energiimport. Tillverkningsindustrin har drabbats hårt sedan självständighetsförklaringen, delvis på grund av handelsembargon som Grekland har infört mot landet. Av de tidigare jugoslaviska republikerna är Makedonien för närvarande den minst utvecklade, och den låga levnadsstandarden utgör ett stort bekymmer.
Efter att tidigare ha varit en del av Osmanska riket kom det historiska Makedoniens territorium att efter balkankrigen 1912-1913 delas upp mellan Grekland, Serbien, Bulgarien och Albanien.

Det område som idag utgör Makedonien utgjorde en del av serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike (1918-1929) och därefter kungariket Jugoslavien (1929-1941) då gick det under namnet Vardarbanovina. Under andra världskriget (1941-1945) delades området mellan Bulgarien och det av Italien ockuperade Albanien. I slutet av kriget blev området en autonom region i socialistiska förbundsrepubliken Jugoslavien och fick namnet Folkrepubliken Makedonien för att 1963 döpas om till Socialistiska republiken Makedonien. 1991 utträdde republiken ur den jugoslaviska federationen och har sedan dess varit indragaen i namnkonflikten med Grekland, se nedan.
Under de jugoslaviska krigen i början av 1990-talet lyckades Makedonien hålla sig utanför konflikterna.

Befolkningen består framför allt av makedonier men det finns även en stor minoritetsbefolkning av albaner, vlaher samt en del romer. Mellan den makedoniska och den albanska befolkningen fanns stora etniska spänningar som utmynnade i en väpnad konflikt 2001 sedan albanska rebeller tagit till vapen. Den kunde till slut lösas efter internationell medling och resultatet blev Ohridavtalet, men vissa spänningar mellan grupperna finns fortfarande kvar.

Den 26 februari 2004 omkom landets president Boris Trajkovski i en flygolycka. Den efterföljande utredningen slöt sig till att olyckan orsakades av besättningens misstag under inflygningen till Mostar.

Makedonien ansökte om EU-medlemskap den 22 mars 2004 och fick kandidatstatus den 17 december 2005.

Enligt den officiella uppfattningen i republiken Makedonien består det historiska Makedonien av följande delar: Egeiska Makedonien i Grekland, Vardarmakedonien i nuvarande självständiga Republiken Makedonien (tidigare i Jugoslavien), och mindre delar i Bulgarien (Pirinmakedonien) och Albanien (Mala Prespa).

Makedonien är indelat i olika statistiska regioner. Nordöstra regionen, Pelagonia (region), Polog (region), Skopje (region), Sydvästra regionen, Sydöstra regionen, Östra regionen och Vardar (region). De saknar egentlig märkbar betydelse.