Irak. formellt Republiken Irak, är en republik i Mellanöstern i sydvästra Asien.Landet gränsar till Saudiarabien och Kuwait i söder, Turkiet i norr, Syrien i nordväst, Jordanien i väst och mot Iran i öst. Landet har en kort kustremsa i Persiska viken.
Området kallades för Mesopotamien under antiken, och betraktas allmänt som en av de första civilisationerna. Namnet Irak betyder "två ådror", vilket syftar på floderna Eufrat och Tigris. Det tillhörde länge Persien (under de akemenidiska, parthiska och sassanidiska dynastierna) och blev med upprepade mellanrum mål för romerska anfall.
Området kallades för Mesopotamien under antiken, och betraktas allmänt som en av de första civilisationerna. Namnet Irak betyder "två ådror", vilket syftar på floderna Eufrat och Tigris. Det tillhörde länge Persien (under de akemenidiska, parthiska och sassanidiska dynastierna) och blev med upprepade mellanrum mål för romerska anfall.
På 600-talet ockuperades Irak av araberna, som skövlade den sassanidiska huvudstaden Ktesifon och lät anlägga den nuvarande huvudstaden Bagdad införa det nu helt dominanta islam i landet. Under 1200-talet skövlades det av mongoliska styrkor under Djingis khan och dennes ättlingar, under vilket miljontals människor kan ha mist livet. Bagdad jämnades med marken 1258 och den rådande kalifen avrättades. Det mongolisk-turkiska inflytandet hävdes under 1400-talet och landet erövrades under tidigt 1500-tal av den osmanske sultanen Süleyman.
Området ockuperades stegvis av brittiska styrkor under första världskriget och förblev under brittiskt inflytande fram till 1958, då den brittiske lydhärskaren kung Faisal II dödades i en militärkupp ledd av militära officerare. 1963 förde ännu en militärkupp sovjetorienterade officerare till makten, och 1968 gjordes det genom ännu en till en enpartidiktatur under Baathpartiet och Ahmed Hassan al-Bakr.
1979 grep al-Bakrs kusin Saddam Hussein makten i det rådande revolutionsrådet och lät utse sig till president. Under hans styre var landet en hård diktatur. Efter ett förödande krig mot grannlandet Iran 1980-1988 hamnade landet i en ekonomisk kris, vilket ledde till att president Hussein lät ockupera grannlandet Kuwait 1990. Följande år anfölls Irak av en koalition ledd av USA, som drev de irakiska styrkorna ut ur Kuwait. Efter att under 1990-talet upprepade gånger ha anklagats för innehav av massförstörelsevapen, och efter 11 september-attacken 2001 att stödja islamistisk terrorism och al-Qaida anfölls landet på nytt, denna gång av huvudsakligen amerikanska och brittiska styrkor, i mars 2003 (se Irakkriget).
Området ockuperades stegvis av brittiska styrkor under första världskriget och förblev under brittiskt inflytande fram till 1958, då den brittiske lydhärskaren kung Faisal II dödades i en militärkupp ledd av militära officerare. 1963 förde ännu en militärkupp sovjetorienterade officerare till makten, och 1968 gjordes det genom ännu en till en enpartidiktatur under Baathpartiet och Ahmed Hassan al-Bakr.
1979 grep al-Bakrs kusin Saddam Hussein makten i det rådande revolutionsrådet och lät utse sig till president. Under hans styre var landet en hård diktatur. Efter ett förödande krig mot grannlandet Iran 1980-1988 hamnade landet i en ekonomisk kris, vilket ledde till att president Hussein lät ockupera grannlandet Kuwait 1990. Följande år anfölls Irak av en koalition ledd av USA, som drev de irakiska styrkorna ut ur Kuwait. Efter att under 1990-talet upprepade gånger ha anklagats för innehav av massförstörelsevapen, och efter 11 september-attacken 2001 att stödja islamistisk terrorism och al-Qaida anfölls landet på nytt, denna gång av huvudsakligen amerikanska och brittiska styrkor, i mars 2003 (se Irakkriget).
Irak hamnade därefter i ett kaotiskt tillstånd där väpnade grupper bekämpar ockupationsstyrkorna och representanter för den nya politiska ledningen. En demokratiskt vald irakisk regering tillträdde den 20 mars 2006 för att ersätta den interimsregering som tillsatts av den amerikanska ockupationsmakten. De Nato-ledda styrkorna har kvarblivit i landet.
Det bördiga landet mellan floderna Eufrat och Tigris var födelseplatsen för den Mesopotamiska kulturen, formad av folk som sumererna, babylonierna, assyrierna och kaldéerna. Det var i slutet av den så kallade Uruk-perioden (det vill säga omkring 3200 f.Kr.) som Mesopotamien, genom utvecklandet av kilskrift, trädde in i den historiska tidseran. Från och med denna tid kan den historiska utvecklingen följas genom skriftliga källor. Under större delen av 2000-talet f.Kr. dominerade sumererna landet språkligt, politiskt och kulturellt, men sedan kom babylonierna och assyrierna att styra utvecklingen i Mesopotamien.
Det bördiga landet mellan floderna Eufrat och Tigris var födelseplatsen för den Mesopotamiska kulturen, formad av folk som sumererna, babylonierna, assyrierna och kaldéerna. Det var i slutet av den så kallade Uruk-perioden (det vill säga omkring 3200 f.Kr.) som Mesopotamien, genom utvecklandet av kilskrift, trädde in i den historiska tidseran. Från och med denna tid kan den historiska utvecklingen följas genom skriftliga källor. Under större delen av 2000-talet f.Kr. dominerade sumererna landet språkligt, politiskt och kulturellt, men sedan kom babylonierna och assyrierna att styra utvecklingen i Mesopotamien.
År 539 f.Kr. blev Mesopotamien en provins till Persien, sedan en del av det kortvariga Alexandrinska väldet. År 312 f.Kr. kom området att hamna under det seleukidiska imperiet. Efter en period under vilken Parthien dominerade kom området att blomstra under sassaniderna som gjorde Ktesifon till rikets huvudtad. Ktesifon var på 500-talet världens största stad och berömd för sina palats och bibliotek.
656 tog araberna det sassanidiska riket i besittning, och 762 flyttades kalifatet till den nya staden Bagdad (nära forntida Babylon). Denna stad förblev, undantaget den period som följde på dess förstörelse av mongolerna, den arabiska världens centrum tills det att den införlivades i Osmanska riket år 1534.
Det nuvarande Irak var fram till 1918 formellt en del av Osmanska riket och bestod av de tre osmanska vilâyeten (provinserna) Bagdad, Basra och Mosul. Eftersom det osmanska riket deltog i första världskriget på centralmakternas sida kom det under kriget att stegvis ockuperas av britterna. Vid fredskonferensen i Paris 1919 beslöts det att Irak skulle bli ett brittiskt mandat enligt artikel 22 i Nationernas förbunds stadgar. Detta beslut fastställdes sedan vid konferensen i San Remo 1920. Namnet Irak kom från Irak Arabi eller Irak el-Arabi ("arabiska Irak"), vilket var namnet på det osmanska landskap som omfattade vilajetet Basra och södra delen av vilajetet Bagdad.
Kungariket Irak bildades 1921 men mandatförhållandet kvarstod till 1932 då landet erkändes som självständigt och en allians ingicks med Storbritannien som varade till 1958. Då störtades monarkin och ersattes med en republik, vilket också ledde till att landets kung Faisal II mördades samtidigt som landet slet sig loss från de brittiska kopplingarna.
Baathpartiet fick 1968 kontroll över landet och inledde en Sovjet-vänlig politik, riktad mot Israel och Västmakterna. Saddam Husseins maktövertagande 1979 stöddes av USA och efter detta utvecklades en diktatur präglad av övergrepp gentemot all opposition, inte minst den kurdiska peshmerga-milisen. År 1980 gick Irak till attack på grannlandet Iran vilket ledde till det blodiga Iran-Irak-kriget fram till 1988, där Irak även använde stridsgaser mot iranska soldater och civila.
Efter kriget hade Irak stora skulder och Saddam Hussein beordrade 1989 ockupation av det rika grannlandet Kuwait 1990, vilket utlöste Kuwaitkriget. Motiven till kriget var dels en konflikt om en oljekälla dels att Kuwait hade styckats bort från Irak efter kolonialtiden. Därefter var Irak isolerat och utsatt för hårda internationella sanktioner till våren 2003, då USA och Storbritannien, i strid mot gällande folkrätt och FN-beslut, invaderade Irak militärt (se Irakkriget). Den 13 december 2003 greps Saddam Hussein.
Efter att ha haft regeringsmakten i landet från den 21 april 2003 (med Iraks styrande råd som rådgivande från den 13 juli) överlämnade USA-alliansen den formella makten till en irakisk interimsregering (tillsatt av den amerikanska civiladministrationen) den 28 juni 2004; den senare kunde dock inte fatta långsiktiga beslut, eftersom den bara skulle sitta fram till valet, som var planerat att hållas 2 januari 2005 men istället hölls den 30 januari 2005. Den hade inte heller befälet över de 160 000 utländska soldater som var kvar i enlighet med en FN-resolution. Även val under ockupation strider mot gällande folkrätt.
Efter parlamentsvalet den 30 januari 2005 tillträdde en irakisk övergångsregering den 3 maj 2005. Den första permanenta regeringen tillträdde den 20 maj 2006.
656 tog araberna det sassanidiska riket i besittning, och 762 flyttades kalifatet till den nya staden Bagdad (nära forntida Babylon). Denna stad förblev, undantaget den period som följde på dess förstörelse av mongolerna, den arabiska världens centrum tills det att den införlivades i Osmanska riket år 1534.
Det nuvarande Irak var fram till 1918 formellt en del av Osmanska riket och bestod av de tre osmanska vilâyeten (provinserna) Bagdad, Basra och Mosul. Eftersom det osmanska riket deltog i första världskriget på centralmakternas sida kom det under kriget att stegvis ockuperas av britterna. Vid fredskonferensen i Paris 1919 beslöts det att Irak skulle bli ett brittiskt mandat enligt artikel 22 i Nationernas förbunds stadgar. Detta beslut fastställdes sedan vid konferensen i San Remo 1920. Namnet Irak kom från Irak Arabi eller Irak el-Arabi ("arabiska Irak"), vilket var namnet på det osmanska landskap som omfattade vilajetet Basra och södra delen av vilajetet Bagdad.
Kungariket Irak bildades 1921 men mandatförhållandet kvarstod till 1932 då landet erkändes som självständigt och en allians ingicks med Storbritannien som varade till 1958. Då störtades monarkin och ersattes med en republik, vilket också ledde till att landets kung Faisal II mördades samtidigt som landet slet sig loss från de brittiska kopplingarna.
Baathpartiet fick 1968 kontroll över landet och inledde en Sovjet-vänlig politik, riktad mot Israel och Västmakterna. Saddam Husseins maktövertagande 1979 stöddes av USA och efter detta utvecklades en diktatur präglad av övergrepp gentemot all opposition, inte minst den kurdiska peshmerga-milisen. År 1980 gick Irak till attack på grannlandet Iran vilket ledde till det blodiga Iran-Irak-kriget fram till 1988, där Irak även använde stridsgaser mot iranska soldater och civila.
Efter kriget hade Irak stora skulder och Saddam Hussein beordrade 1989 ockupation av det rika grannlandet Kuwait 1990, vilket utlöste Kuwaitkriget. Motiven till kriget var dels en konflikt om en oljekälla dels att Kuwait hade styckats bort från Irak efter kolonialtiden. Därefter var Irak isolerat och utsatt för hårda internationella sanktioner till våren 2003, då USA och Storbritannien, i strid mot gällande folkrätt och FN-beslut, invaderade Irak militärt (se Irakkriget). Den 13 december 2003 greps Saddam Hussein.
Efter att ha haft regeringsmakten i landet från den 21 april 2003 (med Iraks styrande råd som rådgivande från den 13 juli) överlämnade USA-alliansen den formella makten till en irakisk interimsregering (tillsatt av den amerikanska civiladministrationen) den 28 juni 2004; den senare kunde dock inte fatta långsiktiga beslut, eftersom den bara skulle sitta fram till valet, som var planerat att hållas 2 januari 2005 men istället hölls den 30 januari 2005. Den hade inte heller befälet över de 160 000 utländska soldater som var kvar i enlighet med en FN-resolution. Även val under ockupation strider mot gällande folkrätt.
Efter parlamentsvalet den 30 januari 2005 tillträdde en irakisk övergångsregering den 3 maj 2005. Den första permanenta regeringen tillträdde den 20 maj 2006.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar