Nigeria. (Västafrika)

Nigeria, formellt Förbundsrepubliken Nigeria, är en federal konstitutionell republik som består av trettiosex delstater och dess så kallade Federal Capital Territory, Abuja. Landet ligger i Västafrika och gränsar till Benin i väster, Tchad och Kamerun i öst och Niger i norr. Dess kust i söder ligger vid Guineabukten i Atlanten. Landets största flod Niger faller ut i Biafrabukten via ett omfattande delta. Huvudgrenen rinner genom sex länder, med biflöden från ytterligare några. I Afrika är bara Nilen och Kongofloden större. De tre största och mest inflytelserika etniska grupperna i Nigeria är hausa, igbo och yoruba. Religionsmässigt är Nigeria indelat i två ungefär lika stora delar, där den ena är muslimsk och den andra kristen. En väldigt liten minoritet utövar traditionella religioner.

Nigerianerna har en omfattande historia. Arkeologiska bevis visar att mänsklig bebyggelse i området går tillbaka till åtminstone 9 000 f.Kr. Området runt floderna Benue och Oyono tros ha varit det ursprungliga hemlandet för bantufolket, som senare kom att sprida sig över största delen av centrala och södra Afrika i vågor mellan 0000-talet f.Kr. och 1000-talet e.Kr. Namnet Nigeria togs från floden Niger som går genom landet, och myntades av Flora Shaw, den framtida frun till Baron Lugard, en brittisk kolonial administratör under slutet av 1800-talet.

Nigeria är Afrikas folkrikaste land, det åttonde folkrikaste landet i världen, och det folkrikaste landet i världen där majoriteten av invånarna är svarta. Landet är listat bland N-11-länderna, och är medlem i Samväldet. Landets ekonomi är en av de snabbast växande i världen. Det är den tredje största ekonomin i Afrika och världsdelens största exportör av olja. Det är en regional stormakt i Västafrika.

Nigeria är ett mångetniskt samhälle. Dess befolkning består av mer än 200 olika etniciteter, som var och en talar sitt språk eller dialekt. De tre huvudgrupperna är hausa-fulani i norr, yoruba i väster och igbo i öster. Många igboer och yorubaer är kristna, medan flertalet hausa-fulanier är muslimer. Även under det brittiska kolonialstyret bevarade de tre folken sina gamla traditioner, men även deras inbördes rivalitet levde kvar. När landet blev självständigt hade vart och ett av dessa folk kunnat bilda sin egen stat. Igboernas senare försök att göra detta ledde till inbördeskrig, tills igbo-staten Biafra kapitulerade och Nigeria kunde leva vidare som en förbundsstat.

Nigeras förhistoria är rik och flera fynd har hittats från äldre stenåldern. I Daima i nordöstra delen av landet har lämningar av mänskliga bosättningar hittats från det första årtusendet före Kristus. Under det kommande millenniet spreds jordbruk och järnhantering över landet.[4] Nokkulturen är den äldsta högkulturen i landet, tillika det äldsta järnålderssamhället som för tillfället är känt söder om Sahara. Det existerade mellan cirka 500 f.Kr. och 300 e.Kr.). Det är känt för sina terrakottaskulpturer i naturlig storlek.

1472 upptäckte portugisiska sjöfarare Nigerias kust. I slutet av 1400-talet bosatte sig först portugiser och sedan holländare, fransmän och engelsmän i kusttrakterna som slavhandlare. De fortsatte sig att bosätta sig längs kusten ända till 1800-talet. Européernas samarbete med afrikanska köpmän samt att mäktiga hövdingar sålde en mängd yorubaer och igboer som slavar till främlingar ledde till att Nigeria blev huvudexportör av slavar till kolonierna i Amerika. År 1807 förbjöd Storbritannien slavhandeln och tvingade därigenom såväl infödda som européer att i stället handla med varor, i synnerhet palmolja. Handeln med slavar upphörde emellertid helt först vid århundradets mitt.