Väse.

Väse härad var ett historiskt härad i sydöstra Värmlands län inom nuvarande Karlstads kommun. Häradet ingick i Östersysslets domsaga och fögderi, och utgjorde ett eget tingslag tillsammans med Ölme och Visnums härader. Arealen omfattade knappt 473 km². Tingsplatsen flyttades ett flertal gånger och låg i bl.a. Ve, Torsgården och Väse prästgård, men kom efter en flytt 1860 till Lund i Östra Fågelviks socken sedermera att flyttas till staden Kristinehamn. Häradet var beläget vid Vänerns norra strand kring ån Glumman, c:a 1 mil öster om Karlstad och omfattade historiskt sett även Ölme och Nyeds härader. Häradssigillet visade en kyrka, men vapnet har med tiden inte kommit att användas för några andra administrativa enheter. Namnet Väse skrevs ursprungligen Wæshærad, men betecknade då även Väse socken, och tros komma från ett äldre namn för ån Glumman, således bygden vid Glumman.

Ännu på 1220-talet hade de värmländska bygderna en mellanställning i periferin av de norska och svenska politiska systemen. Vid mitten av 1200-talet, i samband med Birger jarls konsolidering av riket, blev Värmland inlemmat i det svenska rikets politiska system och häradsindelningen trädde definitivt i kraft, även för Väse härads vidkommande. Vid denna tid förekommer i Väse härad lagman Höld och hans hustru Margareta som tongivande på såväl lokal nivå som på riksnivå. I april 1268 utfärdade paret nämligen ett donationsbrev till Riseberga kloster. Donationen omfattade tolv gårdar, av vilka de flesta låg i sydöstra Värmland. Testamentet, som innefattade nu sagd donation, uppsattes på Arnön i Väse härad, där lagmansresidenset var beläget.