Legaspi. (Filippinerna)

Legazpi City (Bikol: Ciudad Nin Legazpi, Filippinska: Lungsod ng Legazpi) är ett förstklassigt stad och huvudstad i provinsen av Albay, Filippinerna. Med 179.481 invånare enligt 2007 års folkräkning, är det den största staden i Bicol regionen i termer av befolkning, dock inte i landyta. Det är också det regionala centret i Bicol regionen.

Beläget i den geografiska mitten av halvön och mellan de två ö provinserna Catanduanes och Masbate, City är Legazpi den sydligaste ändpunkten av den filippinska nationella järnvägarna stambanan söder, även om det kommer att förlängas till Matnog i Sorsogon. Det också tjänster havsgående fartyg genom sin port.

Staden är den kyrkliga säte i stift i Legazpi, och de flesta av dess invånare är katoliker.

Legazpi uppkallad efter Miguel López de Legazpi, den spanska conquistadoren som erövrade den filippinska öarna år 1565, och vars efternamn kommer från Legazpi, en stad i Guipuzcoa, Spanien.

Legazpi grundades av forntida bosättare i den gamla Barangay av Sawangan på området för Gat Ibal, en chef som styrde Albay. Sprid i små grupper av hyddor gjorda av Nipa och rotting, ockuperade liten bosättning en rekrytering av låg och sumpig mark kallas Banuang-gurang eller Binanuahan, vilket innebär gamla stan eller plats där en stad byggdes. Den inhemska namn Sawangan var en korruption av Sabang, vilket innebär naturlig brygga bildas av vattnet i havet. Den byggdes på mangroveträsk, som en gång kantade sin magnifika djupvattenhamnen. I 1587 började Franciscan munkar i Doctrina av Cagsawa att omvandla reglering av kristendomen, år 1616, förvandlade de det till en separat stad och socken kallas Albay. Dess första kyrkoherde byggde ett litet kapell och etablerade "Mission de San Gregorio Magno de Sawangan".

Vulkanen Mayon Volcano den 1 februari 1814 lämnade en bred sträng av förstörelse på två århundraden av framsteg. Det tvingade även invånarna i staden att evakuera till Taysan (då känd som Makalaya). De bosatte sig slutligen i Taytay (nu Bagumbayan) som en följd av den dekret av Gobierno Superior utfärdades den 1 oktober 1829 om förbud mot bildandet av en annan stad. År 1818, Sawangan då redan känd som staden Albay skildes från Cagsawa och blev huvudstad i Partido de Ibalon (det gamla namnet på Albay provinsen).

Några av människor är dock kvar i gamla stan och började på nytt som en Barrio. I stället för de tidigare skyddshelgon, S: t Gregorius den store, som också hade överförts till Albay antog de St Raphael ärkeängeln och förvandlade Ermita in i en kyrka. De återfick äntligen sin gamla status men aldrig ändrat namnet på den plats som Albay Viejo eller Banwang Daan. Även efter sin självständighet i 1856, kallade det "Binanwahan" som betyder den tidigare platsen för en stad. I sin kamp för självständighet som tog 21 år, sökte de stöd av spanjorerna som bor i staden och som ett tecken på tacksamhet för deras hjälp, de lätt accepterat namnet Legazpi för staden föreslås av spanjorerna av uppfyllandet av deras insatser att föreviga minnet av Adelantado Don Miguel López de Legazpi. Ett kungligt dekret daterat den September 22, 1856 gav officiellt namn Legazpi till Gamla Albay, och med visitas av Lamba, Rawis och Bigaa gjorde det till en självständig stad. Den invigdes den 23 oktober 1856 med Lorenzo Hac som första valbara gobernadorcillo och Rev Camilo Abainza som tillförordnad kyrkoherde.

Nu självständiga och blandas med framsteg och välstånd är uppnått, var Legazpi deklarerats av Royal Cedula 18 maj 1872 öppet för världshandeln.

Legazpi först blev en stad under Becerra lagen av 1892. Det utgjorde kommunerna Legazpi, Albay Nuevo och Daraga i Ayuntamiento de Albay. Den första uppsättningen av tjänstemän - Alcalde, Teniente de Alcalde, Sindico, Secretario och Regidores (kommunalråd) - tillträdde 1898. Med den amerikanska ockupationen år 1900, var staden upplöstes. Vid återställandet av fred, var de tre städerna återupprättas och år 1908 blev kommunen Albay, provinshuvudstaden i Albay. År 1922 var staden Daraga separerade från huvudstaden. Legazpi blev en stad för andra gången den 18 juli, 1948, då Daraga och Legazpi samman till utgör dess territorium enligt republiken lag nr 306. Med återskapandet av de två kommunerna, var staden upplöstes den 8 juni 1954.

Slutligen, den 12 juni 1959 blev Legazpi en stad för tredje gången under RA 2234. Förändringar har gjorts under RA 5525. Presidentdekret 125 utfärdat den 23 februari, förklarade 1973 staden Daraga som en del av territoriell behörighet över staden. Detta dekret, emellertid, inte genomförts med uppkomsten av den integrerade rekonstruktionsplan, som gällde omstrukturering av den lokala regeringar.

Staden gick genom räder av holländska och muslimska pirater före ankomsten av de spanska och var en skräckinjagande syn på en mycket blodig strid under Fil-Am krig och andra världskriget. Monumentet vid korsningen av Quezon och Rizal Streets byggdes för att fira segern över filippinska soldater av amerikanska styrkor 1900.

Under 1941 och 1942, landad japanska trupper och ockuperade Legazpi City.

1945, och filippinska frigörelse styrkor som stöds av Bicolano gerillan befriade amerikanska Legazpi City från japanska kejserliga styrkorna under andra världskriget.