Sexdrega.

Sexdrega en ort belägen i Svenljunga kommun , Västra Götalands län , Sverige med 788 invånare under 2005. Deras lokala fotbollsförening är FC Lockryd .

Sexdrega kyrka
Kyrkan byggdes 1810 och stod klar följande år. Den gamla stenkyrkan från 1100-talet revs. Utrymmet i denna var inte tillräckligt - den var som man skrev ”som Moderkyrka något trång.”
Den nya kyrkan fick c:a 600 sittplatser. En dramatisk händelse inträffade under gudstjänsten söndagen den 14 juli 1811. Åskan slog ner och skadade taket, slog sönder kulan och korset på tornet samt splittrade några pelare och förstörde två bänkdörrar. Än värre var att 3 personer dödades och runt 200 skadades. Kyrkbygget hade hårt ansträngt socknens ekonomi ,som inte blev bättre, då stora reparationer måste göras efter åskans härjningar.
Pengar till en orgel hade man först 1831. Orgeln placerade på en liten läktare över altaret. På 1890-talet revs denna läktare och en ny orgel hamnade så småningom på västläktaren.
Två gravstenar av speciellt intresse kan nämnas. Den ena, som är en stor stenhäll, står numera vid kyrkans nordöstra hörn. Den låg tidigare inne i den gamla kyrkan och utmärkte en grav för Peder Kijl och hans hustru. Kijl var överste och bodde på Stora Apelnäs i Roasjö .Han dog 1588
Texten på stenen är numera oläslig. Den hade följande lydelse:
”Här ligger begraven den ärlige och välbördige man Peer Kijl till Apellnäs, vilken avsomnade i Herren i en god ålder den 27 september 1588. Desslikes ock hans kära hustru, den ärliga och välbördiga fru Agneta Arvidsdotter, vilken avsomnade i Kristus.”
Men man kan fortfarande se översten och hans frus gestalter på stenen . Stenen låg sedan den gamla kyrkan rivits under lång tid ute på kyrkogården.
En liten gravsten söder om kyrkan talar om att Johanna Stina Svensdotter var född 1820 och dog 1926 i en ålder av 106 år. Hon var vid sin död Sveriges äldsta invånare !
Johanna Stina hade vid 100 års ålder kvar sin sångröst. Först vid denna höga ålder fick hon en egen täppa på Björkarp, som hon köpte. Hon hade förut bodde på torpet Källan, dit hon flyttat från torpet Sjölid.
Under missväxtåren 1868-69 hade hon fått vandra miltals för att få råg till utsäde och bröd. Under sina sista år klagade Johanna Stina över att inga jämnåriga fanns kvar i livet.
Någon påminde henne då om att ”Mor Hedin” ännu levde. Hon var 90 år. Johanna Stina lär då ha sagt ” Ja, det gör hon ju, men åt den barnungen har jag en gång varit barnpiga!”