Szolnok. (Ungern)

Szolnok är huvudstaden i provinsen Jász-Nagykun-Szolnok i centrala Ungern.

Området har varit bebott sedan antiken. Före erövringen av Ungern var den bebodd av skyter, kelter och avarer. Ungrarna flyttade in i området under 900-talet.

Staden nämndes första gången 1075. Vid denna tiden var den huvudstaden i komitatet Szolnok. Den namngavs efter marskalken vid slottet. Under mongolinvasionen blev staden ödelagd, kung Bela IV flyttade nya invånara hit, men den fortsatte att vara en liten by för en lång tid.

Under 1550-1551, då osmanska riket hotade med att invadera landet blev slottet fortificerat och en stadsmur byggdes. Osmanerna belägrade slottet som blev överlämnat till dem den 4 september 1552.

Osmanerna byggde moskéer, ett allmänt bad och ett minaret i staden. De flesta byggnader har blivit förstörda sedan dess. Det enda turkiska codexet gjort i Ungern blev kopierat i Szolnok.

Staden friades från det Osmanska riket år 1685, men den blev totalförstörd under revolutionen ledd av Frans II Rákóczy under tidiga 1700-talet. Yttre Szolnok blev temporärt inräknat i Heves.

Szolnok började blomstra igen under 1700-talet. Kontrollen av floden Tisza och båttrafiken ökade stadens betydelse. Sedan 1847 har staden varit sammankopplad med Pest med järnväg.

Invånarna i Szolnok tog del under revolutionen mot Habsburgsstyret mellan 1848-1949. Under slaget vid Szolnok besegrades österrikarna av Damjanichs arméer.

Efter ausgleich ökade stadens invånarantal och betydelse. År 1876 blev staden återigen huvudstad i sin provins. År 1879 hade staden redan 16 000 invånare.

Staden skadades under första och andra världskriget. Många av invånarna friades, sovjetiska armén hittade bara ett fåtal i staden.

Under socialisttiden började åter staden blomstra. Fabriker byggdes, och turismens betydelse växte då det öppnades tempererade bad.

Szolok fick stadsrättigheter med provinsrättigheter den 13 november 1990.