Tycho Brahe.

Tycho Brahe, född 14 december 1546 i Knutstorp i Skåne, då en del av Danmark, död 24 oktober 1601 i Prag i Böhmen (nuvarande Tjeckien), var en dansk astronom, astrolog och alkemist. Brahe har eftermäle som skicklig instrumentbyggare, noggrann, systematisk observatör och en av ytterst få som upptäckt en supernova i Vintergatan.

Tycho Brahe föddes som Tyge Brahe, men antog den latiniserade formen Tycho i 15-årsåldern. Han hade en dödfödd tvillingbror och två systrar, en äldre (Kristine Brahe) och en yngre (Sophie Brahe). Tycho hade dessutom en bror, (Jørgen Ottesen Brahe). Otto Brahe, Tychos far, var adelsman och en viktig person vid den danska kungens hov. Beate Bille, Tychos mor, kom också från en betydelsefull familj med ledande personer inom kyrka och politik.

Tycho skrev senare att när han var runt två år gammal tog hans farbror den danske adelsmannan Jørgen Brahe hand om honom: utan mina föräldrars vetskap tog han mig när jag var mycket liten. Uppenbarligen ledde inte detta till något gräl och hans föräldrar gjorde inga försök att få honom tillbaka. Tycho bodde med sin barnlöse farbror och faster, Jørgen Brahe och Inger Oxe på Tosterups slott i Tomelilla tills han var sex år. Omkring 1552 fick hans farbror ansvar för Vordingborg slott på södra Själland, varför de flyttade dit och Tycho studerade latin till dess att han blev tolv år.

När Tycho Brahe var 13 år gammal och studerade vid Universitetet i Köpenhamn såg han solförmörkelsen den 21 augusti 1560 och blev fascinerad över att denna händelse hade kunnat förutses. Händelsen ledde till att han på sin fritid studerade himlen samtidigt som dagarna ägnades åt studier. Adelsfamiljen förväntade sig att Tycho Brahe skulle bli en högre ämbetsman och inte någon stjärnskådare.

I augusti 1563 låg planeterna Jupiter och Saturnus mycket nära varandra på himlen. När Tycho jämförde det han såg med uppgifter i publicerade tabeller, fann han stora skillnader. Uppenbarligen borde astronomin reformeras och noggrannare instrument behövdes. Den tidens efterfrågan på navigationsinstrument skapade ett stort intresse för pålitliga mätdata. Det ledde till slut åt att Tycho Brahes fritidsintresse vann släktens gillande, varför han fick ägna sig åt sin hobby på heltid.

Brahe lät på ön Ven bygga Uraniborg, som blev ett astronomiskt forskningscentrum i sin tid. Brahe revolutionerade den astronomiska vetenskapen genom att införa noggranna mätningar av stjärnors, planeters och kometers banor. Han kunde i sin bok De Nova Stella bland annat bevisa att en ny stjärna, som han observerade i Cassiopeias stjärnbild 1572, befann sig på större avstånd från jorden än månen, vilket på sin tid var en sensation, eftersom de högre sfärerna var perfekta och inte kunde ändra sig. Härmed hade han inte bara myntat beteckningen nova, utan även, skulle det visa sig, sällat sig till den exklusiva skaran, som skådat en supernova. Efter Keplers stjärna 1604 har ingen supernova observerats i vår galax.

Hans mätdata visade att den tidigare geocentriska världsbilden, det vill säga jorden i centrum, inte kunde stämma. Tycho Brahe gjorde en egen utveckling av denna där han behöll jorden i mitten med solen och månen roterande runt denna och övriga planeter roterande runt solen. Hans argument var att med en heliocentrisk världsbild skulle stjärnorna skenbart röra sig i en ellips under året, vilket inte observerades. Han visste inte att avståndet till stjärnorna är så stort att det inte kunde observeras med hans mätmetod. Inte heller hans modell stämde särskilt väl med mätdata, utan det var först då Kepler efter Brahes död placerade solen i mitten och lämnade de cirkulära planetbanorna som han kunde få en modell att stämma med mätdata. Detta födde vår heliocentriska världsbild, det vill säga med solen i centrum och med elliptiska planetbanor.

Då Tycho dog övertogs hans mätdata av Johannes Kepler som sedan byggde sina teorier på dessa.