Hur länge håller digitala lagringsmedier?

Information som är lagrad digitalt håller inte så länge som man kanske tror och hoppas. Forskarna talar till och med om ”digital demens”, eftersom digital information är bräcklig, och en hårddisk till exempel ofta bara håller omkring fem år. Stötar, fukt och värme kan göra hållbarheten ännu sämre, men omvänt kan man också ha tur och få behålla en hårddisk i många år. Under alla omständigheter är det en god idé med backup av all viktig information.

Livslängen för USB-stickor antas vara tre–fem år, medan skrivbara CD-skivor klarar sig i cirka fem år. Två av de vanligaste lagringsmedierna, CD och DVD, antas kunna hålla i cirka 25 år. Osäkerheten beror på att vi saknar långtidserfarenhet. Därför grundar sig ofta uppskattningen av hållbarheten på försök med konstgjort åldrande, då man utsätter lagringsmediet för stora växlingar i fuktighet och temperatur.

I regel är det den beläggning som skyddar informationen som bryts ner först och ger upp. Det kan till exempel vara den hinna av plast som skyddar en DVD. Det finns dock CD och DVD med en särskilt långtidshållbar beläggning, som kanske kan skydda den digitala informationen i upp till 1000 år. Även om informationen är bevarad, är det långt ifrån säkert att den kan tas fram igen, eftersom det hela tiden kommer nya typer av lagringsmedier. Många datorer kan till exempel inte alls läsa disketter längre.

Den snabba tekniska utvecklingen ger bibliotekarier och arkivarier enorma problem, eftersom de gång på gång tvingas föra över informationen till nya och mer tillgängliga lagringsmedier – varje gång med risk för att information går förlorad. Utmaningen blir inte mindre i framtiden, eftersom vi dels anhopar digitala data i ofantliga mängder, dels packar dem tätare än någonsin på lagringsmedierna. En Blu-ray Disc kan sålunda innehålla fem gånger mer information än en traditionell DVD.