Vi har alla en favorithand.

En gång trodde forskarna att människan var den enda art som föredrar att använda den ena sidan av kroppen. De senaste åren har dock avslöjat talrika exempel på djur som gör detsamma. Nu är den ­stora frågan när och inte minst hur en sådan specialisering har uppstått.

Länge har forskarna trott att vi människor är ensamma om att ha en utpräglad preferens för att använda höger hand och en asymmetrisk hjärna med olika arbetsuppgifter för höger och vänster hjärnhalva. Då både vårt språk och högerhandens finmotorik är säregna för oss, och då båda styrs av vänster hjärnhalva, har forskarna dessutom kopplat uppdelningen av hjärnan till människosläktet, Homo.

På senare år har forskarna dock samlat en imponerande katalog över djur, som i sitt dagliga beteende föredrar den ena sidan, och allt tyder på att en asymmetrisk hjärna är utbredd i djurriket. ­

Egenskap från urgammalt ryggradsdjur.

Exemplen omfattar djur från alla grupper av ryggradsdjur, och enligt forskare som neuropsykologen Giorgio Vallortigara vid University of Trento i Italien och beteendebiologen Lesley Rogers vid University of New England i Australien kan denna egenskap härröra från en gemensam förfader till ryggradsdjuren för omkring en halv miljard år sedan.

”Det är mycket sannolikt att det började i ett urgammalt ryggradsdjur, så att vi i dag ser en asymmetrisk hjärna hos kräldjur, groddjur, fåglar och däggdjur. Det verkar dessutom som om uppdelningen av funktionerna är likartad”, säger Giorgio Vallortigara.
Snarare än att ha uppstått plötsligt i människans utveckling visar fynden att ryggradsdjurshjärnan sannolikt mycket tidigt specialiserades i två delar. I ett ännu bredare perspektiv visar den stora utbredningen av en asymmetrisk hjärna att hjärnan troligen fungerar bäst om den är lite asymmet­risk – med andra ord är det en evolutionär fördel att ha hjärnan organiserad så.

Varje sida har eget styrcentrum
Hjärnan är liksom kroppen organiserad i två halvor, som behandlar sinnesintryck från höger respektive vänster sida av kroppen. Emellertid korsar nervbanorna kroppens mittlinje på sin väg, så att väns­ter hjärnhalva hanterar höger sida, medan höger hjärnhalva tar sig an väns­ter sida. På senare år har forskarna observerat talrika exempel på djur som när de utför vissa saker helst gör det med antingen höger eller vänster sida av kroppen.

Många av exemplen gäller det dagliga sökandet efter föda. Forskarna har hos fiskar, kräldjur och groddjur observerat en preferens för att snappa mat på höger sida, det vill säga i höger synfält och under kontroll av vänster hjärnhalva. Även många fåglar letar framför allt efter maten med höger öga och pickar företrädesvis efter maten på sin högra sida. Lesley Rogers upptäckte faktiskt redan på 1970-talet att man kan injicera ett ämne i vänster sida av hjärnan på kycklingar, som gör att de inte kan skilja sädeskorn från småsten. När samma ämne injiceras i höger hjärnhalva, uteblir effekten.

Hos de flesta papegojarter ser man en stark preferens (ända upp till 90 procent av individerna) för att använda vänster fot att plocka upp en sak med och hålla fast den, medan de använder näbben för att bearbeta den. För papegojorna är näbben det viktigaste organet för att manipulera föremål och kan jämföras med vår högra hand, medan den vänstra foten är som vår vänstra hand.

Intressant nog finner man denna preferens för den ena foten enbart hos fåglar som använder fötterna för att söka föda. Man har till exempel jämfört duvor, som ”bara” använder fötterna till att gå med, med höns, som krafsar efter mat med fötterna, och testat vilken fot de använder för att avlägsna en bit tejp från näbben. ­Duvorna använde båda fötterna lika mycket, medan höns tydligt föredrog att använda höger fot.