Falun.

Falun är en tätort i Dalarna samt centralort i Falu kommun och residensstad för Dalarnas län. Falun är Sveriges 26:e största tätort med 36 447 (2005) av kommunens totalt drygt 56 000 invånare.

Faluån rinner rätt igenom staden och delar den i två delar. På den ena sidan ligger Falu koppargruva som under många århundraden var en av Sveriges främsta näringsverksamheter. Den sidan kallas därför i folkmun för den gruvliga sidan, då inte mycket växter levde på den av roströken förgiftade marken. På den andra sidan ån, dit roströken inte nådde, ligger det ett antal stora och vackra gamla villor och bostadsområden som således kallas den ljuvliga sidan.

Staden Falun har växt upp kring Falu koppargruva och stadens ekonomi var länge helt beroende av kopparutvinningen. Det finns belägg för att verksamhet vid Falu gruva var igång på 1000-talet, men mycket talar för att kopparmalm utvanns i området redan på 700-talet.

Under 1500- och 1600-talet var kopparutvinningen i Falun en viktig faktor till att Sverige kunde utvecklas till en europeisk stormakt. Den 30 oktober 1641 fick Falun stadsprivilegier av drottning Kristinas förmyndarregering och staden var redan då en av Sveriges största. Att Falun blev stad relativt sent berodde i hög grad på motstånd från bergsmännen (dvs de bergsbrukande bönderna).
I mitten av 1600-talet var Falun Dalarnas och Sveriges, med nuvarande landgränser, näst största stad efter Stockholm. Då hade staden drygt 6000 invånbare.

Falun kom dock sedermera att bli omvuxet av sin granne Borlänge som blev stad så sent som 1944 genom sammanslagningar av tre ihopväxte orter - Borlänge köping, Domnarvets järnbrukssamhälle samt Kvarnsvedens pappersbrukssamhälle, vilket gör Falun till en av de få residensstäder i landet som inte är länets största stad (andra är Nyköping och Härnösand). Kyrkligt ingår Falun i Västerås stift.

I slutet av 1600-talet började nedgången för gruvan och det stora raset vid midsommartid 1687 då Stora Stöten bildades, kan ses som gruvans blomstringstids slut. Driften fortsatte dock ytterligare drygt 300 år. 1992 upphörde gruvdriften.

År 1908 flyttade Dalregementet in i de nybyggda kasernerna i Falun. Under 1995 och 1996 svarade regementet för att sätta upp den femte svenska FN-bataljonen i Bosnien, BA 05, vilken blev den första svenska truppstyrkan under Natobefäl. Dalregementet avvecklades 2000. I dag är regementsområdet ett centrum för företagande och utbildning.

Falun har stått värd för världsmästerskapen i skididrott tre gånger: 1954, 1974 och 1993. Varje år arrangeras normalt Världscuptävlingar (Svenska Skidspelen) på Riksskidstadion på Lugnet.

Stadskärnan i Falun ansågs på 1950-talet så nedkörd att i stort sett inga byggnader var värda bevarande. Därför präglades en tid av 20 år av en successiv förnyelse genom att enstaka byggnader efter hand moderniserades eller byggdes nya. Denna utveckling bröts i mitten av 1960-talet genom att hela kvarter med gammal trähusbebyggelse revs och ersattes av nya byggnader. Detta skedde utan någon hänsyn till Faluns mycket specifika historia och till dess kulturella särart. Den nya bebyggelsen fick en tidstypisk utformning, utan anpassning till den lokala byggnadstraditionen i Falun. Som exempel kan nämnas rivningen av hela Falan-kvarteret, av delar av bebyggelsen efter Holmgatan och Åsgatan och av området kring Holmtorget. I samma veva revs även för Falun kulturellt och arkitektoniskt oersättliga byggnader som Selma Lagerlöfs gård på Villavägen, Badhuset och Bergmästarens arkiv på Åsgatan. Även den gamla Trotzgården, som givit namn på Trotzgatan försvann efter ett pyromandåd. Den gamla stadsplanen, som var uppbyggd med Åsen (Åsgatan) som utgångspunkt, sattes åt sidan genom breddning av Gruvgatan och dess förlängning genom södra centrum på 1950-1970-talet. Skarp kritik har riktats mot denna "rivningshysteri" och de förändringar som den inneburit för stadskärnan. År 1975 kom en vändning. Falun blev utsett som svenskt pilotprojekt under Det europeiska byggnadsvårdsåret. Rivningspolitiken tog slut succesivt.

Nu vidtog ett arbete med att rätta till vad som hände på kort tid. Kring södra centrum pågår detta arbete fortfarande. På 90-talet inleddes arbetet att ge gruvan och staden världsarvsstatus och Gruvlandskapet och Falu gruva jämte stadsområdet inom 1600-talsplanen och delar av den omgivande bergsmansbygden ansågs så unika att de stogs upp på världsarvslistan vid Unescos världsarvskommittés session i Helsingfors den 13 december 2001. För den delvis svårt sargade stadens fördel talade bevarandet av tre stora trähusområdenområdena, Elsborg, Gamla Herrgården och Östanfors.