Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 7 juni 2011

Jönåker.

Jönåker är en tätort i Lunda socken i Nyköpings kommun, Södermanlands län.
Tätorten har namn efter Jönåkers härad i sydligaste delen av Södermanland mot Kolmården och ingick i Jönåkers landskommun, som fanns åren 1952-1970.
Lunda socken sträcker sig över en ganska stor yta av södra Sörmland.


Tätorten är Jönåker med kyrka och skola. Lundaskog är området i söder och som namnet anger, Lunda socken i skogen (en del av Kolmårdmassivet). Jönåker ligger på slätten i Kiladalen.

Den första gången namnet Jönåker finns i skrift är år 1353, (ii) Junaaker. Jön- kan komma av ett fornnordiskt adjektiv *æwinn 'ständig' och efterleden är åker. Liksom namnet Enåker i Uppland skulle Jönåker kunna syfta på en åker som gav bra avkastning vid varje skörd.

Stationssamhället Jönåker uppstod i början av 1900-talet då järnvägen mellan Norrköping och Nyköping fick en station i byn Lunda. Samhällets station var dock tvungen att få ett annat namn än Lunda då SJ redan hade en station med det namnet och det endast får finnas en station med respektive namn i Sverige. Jönåkers härad och gamla Jönåkers tingsplats fick således ge namn till det nya samhället. Genom samhället löper den gamla Riks Ettan föregångaren till dagens E4:a. I backen utmed Riks Ettan finns den kända antikvitetsaffären "Kalle i backen".

Under vikingatiden var Kilaån fortfarande en seglingsled från havet, förbi Jönåker och upp till handelplatsen i Kila.

Lunda förekom som namn första gången i hävderna år 1314.
Äldsta gården är Åkersta, (Uklesta, Uklasta, Oklassta) som nämns redan i början av 1300-talet. Andra gårdar som förekommer senare under 1300-talet är: Tybble, (Thigbille), Rellinge Smesta,(Smidhasta), Hälla, Hjälsta, (Gieltasta), Skällsta, (Skiellsta), Törsta, (Thorstadha), Walla, Ölsta, (Ödhilsta), Fröberga, Skeplinge, Körsta, (Kaertista) Vallby, Rinkeby, (Rynkaby). (Till Karta, öppnas i nytt fönster)
Jäder ägdes på 1700-talet av Karl XII:s krigare, kaptenen vid Södermanlands regemente, Johan Henrik Nauchoff. Fadern var ryttmästare vid Estniska adelsfanan, död vid Narva 1700.

Sonen Johan Henrik blev vid 21 års ålder sårad och tillfångatagen vid Poltava 1709. Efter fredsslutet frigavs han. Vid avskedsaudiens hos kejsarinnan Elisabeth förlänades honom en hedersvärja med silverfäste. År 1741 deltog han vid slaget om Wilmastrand där han sårades och tillfångatogs. Han kom hem 1741. han blev stamfar till den Nauchoffska ätten i Sverige. Hans sex söner blev 20 år efter faderns död svenska adelsmän 1777. Jäder innehades av änkan till hennes död 1786, då det såldes.

(Anex-församling till Lunda var fram till 1864 Kila församling. Efter ett beslut från 1859 om att skilja församlingarna åt, efter att prosten Fröberg avled 1864, värkstäldes beslutet. Han hade då varit ordförande i sockenstämman i 31 år.)
1863 den 1 jan trädde den nya lagen om kommunstyrelse på landsbygden i kraft. 1862 företogs förberedelser om framtagning av kommunala röstlängder, val av ordf. och v. ordf. i kommunalstämman. Samt sju ledamöter i kommunalnämnden utsågs.

Inga kommentarer: