Norrköping.

Norrköping är en tätort i Norrköpings kommun i Östergötland i Sverige, och centralort för kommunen. Norrköping är Sveriges tionde största tätort med 83 561 invånare (2005).

I Norrköpings kommun bor det totalt 129 254 invånare (31 december 2009).

Norrköping ligger längst in i Bråviken på bägge sidor om Motala ström (lokalt kallad Strömmen) som rinner genom staden. Dess forsar har länge använts som kraftkälla för kvarnar och andra industrier, höjdskillnaden mellan sjön Glan och Bråviken är hela 22 meter.

Norrköping är byggt på låglänt slättbygd, men sedan 1940-talet har odlingsmark fått ge plats för ny bebyggelse. Ända fram till 1947 odlades tobak på fälten kring nuvarande Ljura, nu är området sedan länge bebyggt med bostäder. Öster, norr och väster om staden utbreder sig ännu slättbygden, medan den södra och sydvästra är mer skogbevuxen, bland annat med naturreservatet Vrinneviskogen. Stadens södra delar är högre belägna än de norra.

Berggrunden är urberg, som är sedimentär och metamorfisk, vilket innebär att den är uppbyggd av bland annat djur, växtdelar, lera och aska som under tidens gång omvandlats till annat material.

Norrköping är sedan gammalt en industri-, handels- och sjöfartsstad. Textilindustrin var fram till 1960-talet basen i stadens näringsliv, men teko-industrin undergång gjorde att andra branscher växte i betydelse, bland annat Philips med tillverkning av radio och TV-apparater som idag ersatts av Whirlpool som tillverkar mikrovågsugnar, samt pappersindustrin med Holmen Paper och Billerud. Ericsson hade tidigare tillverkning av mönsterkort i Norrköping, men sedan några år är den verksamheten avvecklad.

Norrköping fick stadsrättigheter 1384. Eventuellt hade sådana rättigheter givits även tidigare, men då hade människor bott kring Motala ströms fall under lång tid.

Stadens fick sin första storhetstid under 1600-talet när den nederländske (från Liège) affärsmannen Louis De Geer slog sig ner i staden. Han grundade ett flertal industrier i staden, bl.a pappersbruk, vapenfabriker, klädesfabriker och ett skeppsvarv. Under denna tid var staden Sveriges till folkmängden näst största stad.

Norrköping har förstörts flera gånger av yttre fiender under dess historia. Första gången var av danskar 1567 under Nordiska sjuårskriget, men mest avgörande för staden var av ryssar 1719 under Stora nordiska kriget. Staden har också drabbats av ett flertal bränder, varav en år 1655 ska ha varit väldigt ödeläggande. Efter 1719 återställdes Norrköping. Sveriges äldsta idag existerande nyhetstidning , Norrköpings Tidningar, grundades och Norrköping återtog platsen som rikets andra stad, vilket den fortsatte att vara till slutet av 1800-talet, då Göteborg expanderats.

Under 1800-talet växte textilindustrin i Norrköping och 1830 stod staden för 70 % av Sveriges klädestillverkning. De goda tiderna varade ända fram till 1960-talet då konkurrensen från utlandet började kännas av. Konkurrensen blev för svår och 1970 fanns bara ett fåtal fabriker kvar. I början av 1970-talet flyttade fem statliga verk till staden, Luftfartsverket, Invandrarverket, Sjöfartsverket, Kriminalvårdsstyrelsen samt SMHI, Statens Meteorologiska och Hydrologiska Institut.

Nedläggningar, rivningsvågor och arbetslöshet präglade Norrköping under 1970-, 1980- och 1990-talen.
Under början av 2000-talet fick Norrköping ny skepnad som universitetsstad tillsammans med grannstaden Linköping. Tillsammans marknadsförs Norrköping och Linköping som den Fjärde storstadsregionen.