Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 7 juni 2011

Vellinge.

Vellinge (äldre stavningar: Hvellinge, Vällinge) är en tätort och centralort i Vellinge kommun i Skåne län.

Tätorten är en gammal kyrkby, belägen i Skytts härad på Söderslätt, invid motorvägen E6/E22 mellan Malmö och Trelleborg. Vellinge Norra och Vellinge Södra och Vellinge Ängar heter ortens tre trafikplatser.

Vellinge består i centrum av bebyggelse i mindre hyreshus på max fyra våningar, i utkanterna av flera villaområden, dessutom finns här kommunens primära industriområde. I centrala Vellinge finns två silobyggnader, varav en planeras att byggas om till ett åttavåningshus. I Vellinge finns kommunhuset beläget, plus kommunens enda gymnasieskola, Sundsgymnasiet.

Vellinge bykärna går tillbaka till sen vikingatid ca 1000 e.Kr vilket utgrävningar visat. Ortnamnet är dock av äldre typ med ändelsen ”–inge”. Förledet i Vellinge menas vara ordet ”Hvall” men med okänd innebörd. De äldsta skriftliga beläggen förekommer under perioden 1300-1350. Ca 1570 fanns i Vellinge 36 bondgårdar vilka alla låg samlade runt den medeltida Vellinge kyrka. Till socknen hörde då också Herrestorp by med 5 bondgårdar.

Med anläggandet av Malmö-Trelleborgs järnväg (MTJ) år 1886 började orten utvecklas som en viktig stationsort på Söderslätt. År 1904 invigdes Hvellinge-Skanör-Falsterbo järnväg (HSFJ), vars ägande bolag från början dominerades av MTJ och blev helägt dotterbolag 1925.
Vellinge blev municipalsamhälle 1908. Trots järnvägen skulle den lantliga miljön dominera under lång tid framöver. Så fanns till exempel i socknen år 1928 258 hästar, 1029 nötkreatur, 30 får och 788 svin. År 1931 fanns 1705 invånare. Vellinge hade vid samma tid apotek, läkare, två bankkontor samt ett sextiotal handlanden.

1960 upphörde all trafik på järnvägssträckan Vellinge-Trelleborgs Övre. Återstående trafik på sträckan Södervärn-Vellinge-Falsterbo upphörde 1971.
2007 brann genom pyromandåd delar av Sundsgymnasiet, vårdcentralen och tandläkarmottagningen ned till grunden, men dessa är nu uppbyggda igen.

Inga kommentarer: