Vetlanda.

Vetlanda (tidigare Hvetlanda) är en tätort och centralort i Vetlanda kommun i Jönköpings län.

Vetlanda har anor som marknads- och tingsplats sedan 1000-talet. Enligt göticisten Petter Rudebeck hade staden en längre historia än så, fast under namnet Vitala.

Det moderna Vetlanda har sitt ursprung i ett antal större gårdar, vars namn lever kvar i det centrala Vetlanda.

Stadsrättigheterna firades med en stor fest på Stortorget årsskiftet 1919/1920. I mitten av 1960-talet började, liksom i många andra svenska småstäder, en "sanering" och man rev en del äldre hus. Bland hus av den äldre bebyggelsen som finns kvar kan nämnas Sollinska huset, som ligger vid järnvägsstationen, Svedbomska villan, Sparbankshuset och Gamla Stadshuset, alla mitt i staden.

En gång i tiden var Vetlanda järnvägsknutpunkt, med linjer österut via Gårdveda/Målilla till Oskarshamn, söderut via Åseda till Kalmar, åt väster och nordväst till Sävsjö respektive Nässjö och Södra stambanan.

Av Vetlandas järnvägslinjer återstår i dag bara ett godsspår österut till bruksorten Pauliström samt linjen till Nässjö. Bland annat genom den satsning som BK tåg gjorde på privat järnvägsdrift har detta spår till Vetlandas historia kunnat bibehållas.

År 1970 invigdes stadens nya stadshus och det väckte stor debatt i bygden. Stadshuset, som var mycket modernt och med en arkitektur som då uppfattades som främmande i denna lilla stad, kallades i folkmun för Babels torn. Arkitekten var dansk och hade troligtvis hämtat mycket av sin inspiration från det lite äldre Asker Rådhus utanför Oslo.

Sollinska huset (kvarteret Trasten 5) på Järnvägsgatan 9 uppfördes under åren 1902-1903 av den tidens störste industriman i Vetlanda, C.O. Nilsson. Huset byggdes av byggmästare Frans Gustaf Andersson efter ritningar av en tysk arkitekt. Byggnaden är uppförd i två våningar under plåttak, har två sidorisaliter och mellan dem en tvåvåningsveranda mot trädgårdssidan, samt burspråk och ett åttakantigt torn.

Forngården hembygdspark
Illharjen naturreservat