Öl i Politiken.

Bryggeriindustrin i Sverige är omgärdad av restriktioner och regleringar, och så har det varit så gott som oavbrutet under drygt 125 år.

Här följer en kort resumé över vad som hänt genom åren. Listan är inte fullständig, men den visar ändå att myndigheterna genom årens lopp lagt ner stor möda och kraft på "pilsnerpolitiken

Att deras nit och iver kring ölet skulle ha påverkat landets nykterhetstillstånd i någon större utsträckning är mer tveksamt. Det har i många stycken handlat om att förändra ölets alkoholstyrka med någon tiondels procent upp eller ner. Detta trots att ölet faktiskt redan tillhör våra alkoholsvagaste drycker.

1866 Kungl. Maj:t utfärdar den första förordningen om villkor för försäljning av öl till förtäring. Det krävs en anmälan till lokal myndighet för utskänkning.

1873 Kungl. Maj:t förordnar att den som skänker ut öl måste ha tillstånd av länsstyrelsen.

1874 Nu förordnar Kungl. Maj:t att utskänkning av öl får bara ske till raster som samtidigt äter mat. De som tidigare har rättigheter till utskänkning kan få tidsbegränsade rättigheter utan att servera mat.

1893Nu förordnar Kungl. Maj:t att särskilt tillstånd ska krävas för att få sälja öl till avhämtning i mindre kvantiteter än 10 liter.

1898Kungl. Maj:t tillsätter 1898 års maltdryckskommitté. Dess uppdrag blir att revidera maltdrycksförordning och försöka finna en gräns mellan svagdricka och starka maltdrycker.

1903 Nu kommer den första förordningen om tillverkning och beskattning av maltdrycker sedan 1848. Skatten beräknas på mängden malt som går åt i bryggerierna och delas upp i sex klasser i en progressiv skala med högre skatt per enhet vid större maltförbrukning. En gräns mellan svagdricka och starkare öl införs.

1905 Kungl. Maj:t utfärdar en ny förordning om försäljning av maltdrycker. Nu krävs tillstånd till försäljning även om kvantiteterna är högre än 10 liter per köptillfälle. Dessutom ges utskänkningsrillstånd för högst tre år i taget av länsstyrelsen, men kommunerna får vetorätt. Den rätten gäller också vid försäljning till avhämtning inom kommunen, såvida försäljningen sker utanför tillverkningsstället. Kringförsäljning tilläts i stads planlagda områden, men bara inomhus. På landsbygden råder fortsatt förbud.

1911 Sverige har fått en liberal regering under Karl Staaff. Denne tillsätter 1911 års nykterhetskommitté. Bland direktiven märks främst att möjligheten till lokalt veto för försäljning av brännvin, vin och öl ska utredas, allt för att röja väg för en utredning om ett allmänt rusdrycksförbud. Sammansättningen av kommittén blir starkt förbudsvänlig.

1914 Nykterhetskommittén lämnar förslag om bl.a. förordning om försäljning av rusdrycker, som för ölets del innebar att alla maltdrycker utom svagdricka ska säljas, i de nu inrättade systembolagen. Dessutom föreslår kommittén att möjlighet till lokala folkomröstningar om rusdrycker ska finnas. Första världskriget kommer emellan och kommitténs förslag resulterar inte i något.

På sommaren 1914 sker nyval till riksdagen och nykterhetskommitténs förslag arbetas om av den tillträdande regeringen Hammarskjöld. l det omarbetade förslaget har det lokala vetot genom folkomröstning försvunnit och öl med en alkoholhalt upp till 3,6 volymprocent jämställs med svagdricka. Kriget innebar dock att förslaget aldrig behandlades av riksdagen.

1917En ny rusdrycksförsäljningsförordning träder i kraft. Alla drycker med högre alkoholhalt än 3,6 volymprocent anses som rusdrycker. För utskänkning av starkare drycker inrättas möjlighet till kommunalt veto.

1919En förordning om försäljning av pilsnerdricka utfärdas och alla maltdrycker klassindelas. Klass I får ha högst 2,25 volymprocent alkohol, klass II högst 3,6 volymprocent alkohol och 9,5 procent vörtstyrka samt kallas pilsnerdricka. Klass III är alla maltdrycker som inte tillhör de två första klasserna.

1920Kungl. Maj:t tillsätter 1920 års maltdryckssakkunniga, som enligt riksdagens skrivelser till regeringen skulle studera frågan om förbud för försäljning av maltdrycker med mer än 3,6 volymprocent alkohol samt en höjning av vörtstyrkan i pilsnerdricka för att få en mer smaklig och hållbar dryck.

1921 -1920 års maltdryckssakkunniga föreslår förbud för försäljning av starkare maltdrycker ån 3,6 volymprocent samt en indelning i tillverkningsklasser så att det blir möjligt att tillverka pilsnerdricka med mer än 9,5 procent vörtstyrka. Utredningen ledde inte till något förslag från regeringen.

1922 Den beramade folkomröstningen om totalförbud för rusdrycker genomförs. 1,8 miljoner röstande deltog. Med 51 procent mot 49 hade folket avvisat ett förbud. Senare under 1922 beslöt riksdagen om provisoriskt förbud för starkölsförsäljning till hösten 1923.

1923 Ännu en förordning om tillverkning och beskattning av maltdrycker ser dagens ljus. Efter förnyad utredning beslöts att pilsnerdricka skulle få högre alkoholhalt.Genom att man samtidigt övergick till viktprocent fastställdes alkoholhalten till 3,2 viktprocent.

1928 Nu införs begreppet maltdricka, som innebär en dryck med högst 1,8 viktprocent alkohol, med en vörtstyrka på mellan 6 och 10,5 procent. Under 6 procent heter drycken svagdricka.

1934 Efter sex tämligen lugna år tillsätts 1934 års maltdryckskommitté. Dess uppgift är att se över maltskatten, starkölsförbudet, bestämmelserna för pilsnerdricksförsäljningen, avveckling av vinstintresset vid tillverkning och försäljning av malt drycker klass II eller klass III.

1936Den nämnda maltdryckskommittén lämnar sitt betänkande. Nu föreslås klassindelning av maltdrycker efter endast alkoholhalt, men samtidigt får den svagaste drycken ha en högsta vörtstyrka på 6 procent. Starkölsförbudet vill kommittén behålla, medan den föreslår att alkoholhalten i pilsnerdricka höjs till 3,4 viktprocent.

1939 Riksdagen fattar beslut att ersätta maltskatten med skatt på den färdiga varan och begränsningen mellan skatteklasserna utgörs av alkoholhalten. Grunden för vårt nuvarande skattesystem läggs. För att späda på statskassan införs också skatt på läskedryck.

1944 Der år åter dags att tillsätta en stor utredning, denna gång betitlad 1944 års nykterhetskommitté. Kommittén får direktiv att göra en allsidig översyn av principerna för nykterhetspolitiken och speciellt se över motbokssystemet, men även ägna sig åt maltdrycker.

1952 Bryggerierna beslutar återgå till den i lagen fastställda högsta alkoholhalten i pilsnerdricka 3,2 viktprocent, sedan spannmålsbristen från krigsåren inte längre hindrar. Finansminister Per-Edvin Sköld stoppar dock detta genom att skapa en provisorisk lag om högst 2,8 viktprocent, att gälla till l oktober 1955.

1954 Riksdagen beslutar om bl.a avskaffande av motbokssystemet. Vidare släpps starköl till försäljning i systembutikerna och den högsta alkoholhalten i pilsner fastställs till 2,8 viktprocent. Reformen träder i kraft den l oktober 1955. En bryggeriutredning tillsätts också.

1956 Konsumtionen av rusdrycker ökar sedan motboken försvunnit. Således tillsätts en utredning, nämligen 1956 års rusdrycksförsäljningsutredning.

1957.Rusdrycksförsäljningsutredningen avger ett betänkande och konstaterar att konsumtionen av starköl ligger på en låg nivå. Den föreslår därför ett svagare starköl med högst 3,6 viktprocent att säljas endast i systembutikerna. Vidare föreslås fler systembutiker för endast vin och starköl. Regeringen föreslår i proposition att det nya ölet införs, men att det ska säljas i livsmedelsbutikerna. I andra kammaren faller förslaget med 109 röster mot 102 och i första kammaren med 65 mot 64.

Men måltidstvånget vid servering av starköl avskaffas i alla fall.
1964Riksdagsmotioner om införande av ett mellanöl med högst 3,6 viktprocent alkohol. Bevillningsutskottet avstyrker motionerna, eftersom dessa anses vara ett så viktigt ingrepp i nykterhetspolitiken att riksdagen inte borde ta ställning till frågan annat än om der kom en proposition från regeringen. Riksdagen har samma åsikt och avslår kraven.

1965.Nu kommer den proposition som bevillningsutskottet ansåg vara det naturliga sättet för att få ett nytt öl. Efter mycken pressdebatt och t.o.m enkäter bland riksdagsmän anser sig finansministern säker på att lotsa ett mellanöl till riksdagsbeslut. Så sker också. Den l oktober 1965 börjar mellanöl säljas i livsmedelsbutiker. Första kammaren bifaller med rösterna 78 mot 44 och andra kammaren med 127 mot 73. Samtidigt tillsätter regeringen en ny utredning - den alkoholpolitiska utredningen.

1967 - 1968.Starköl säljs på försök i vanliga livsmedelsaffärer i Göteborgs-, Bohus- och Värmlands län.

1968 och 1970Kontrollstyrelsen låter genomföra undersökningar om mellanölet i form av enkäter som riktas till skolstyrelser, nykterhetsnämnder, barnavårdsnämnder, socialnämnder och polisdistrikt. Trots en från vissa grupper allt hätskare inställning mot det nya ölet finner de tillfrågade inte ölet vara något riktigt påtagligt problem.

1969.Kontrollstyrelsen riktar kritik mot reklamen för öl. Förhandlingar tas upp med Bryggareföreningen om begränsningar och dessa börjar tillämpas 1970.

1970.På Bryggareföreningens initiativ tas överläggningar upp med Kontrollstyrelsen, livsmedelshandeln och fackliga organisationer om en åldersgräns för inköp av mellanöl. Från den l april 1970 införs 18-årsgränsen.

1972.Regeringen föreslår en 18-årsgräns i lag samt att fem miljoner kronor satsas på information om mellanöl under två år. I skatteutskottet blir det majoritet för att slopa mellanölet, men i riksdagen vinner regeringens förslag med 168 röster mot 161.

1976.Regeringen tillsätter en beredningsgrupp för att ge underlag för ett egeringsförslag i de alkoholpolitiska frågorna. En väntad proposition under 1976 blir därför försenad. Förbudsivrarna kräver slopande av mellanöl och införande av reklamförbud. Skatteutskottet, som i motsats till bevillningsutskottet 1964 inte ansåg frågan vara stor nog att kräva en proposition, föreslår en sänkning av alkoholhalten till 3,0 viktprocent. Reservanter kräver återgång till 2,8. I första voteringen vinner 2,8 mot 3,6 med rösterna 159-148. I den andra voteringen vinner 2,8 över 3,0 med 163-72.

1977Förslag att införa ett öl med 3,2 viktprocent faller i riksdagen med rösterna 196-100 for 2,8 viktprocent. Den l juli 1977 försvinner mellanölet från butikerna och konsumtionen av de starkare dryckerna stimuleras kraftigt. Nya lagar för tillverkning och handel med drycker införs liksom en ny lag om dryckesskatt.
1978Förbud att göra reklam för sprit, vin och starköl, med några smärre begränsningar, införs. Dessutom införs regler för reklam för klass II öl som t ex innebär att annonser inte får vara hur stora som helst, att människor inte får synas i annonsen, att det inte får finnas för många förpackningar i bild, att bilderna inte får vara suggestiva på något sätt, att annonsen inte får uppmana till bruk av den marknadsförda produkten etc.

1982.Efter överläggningar mellan regeringen och bl.a bryggerierna läggs en proposition om återvinning av aluminiumburkar, på riksdagens bord. Riksdagen godkänner förslaget och från den l mars 1984 gäller pant på aluminiumburkar.

1988.Nu är det dags igen. Produktskatten på öl höjs åter. Starkölskatten stiger med 22 procent! Öl av mellanölstyrka finns åter att köpa på systembolagen, men enligt Systembolaget får det inte kallas för mellanöl. Ordet mellanöl är tabu, men drycken får säljas, dock i samma skatteklass som starköl. Hårdare regler för lättölsreklamen träder i kraft. Det ska enligt direktiven klart framgå att annonseringen gäller lättöl.

1992.Under våren lade regeringen förslag om att inrätta en ny klass med samma alkoholgräns som det gamla mellanölet. Gränsen sattes till 4,5 volymprocent (3,6 viktprocent). Riksdagen fattar beslut om att det nya ölet ska få säljas i system butiker från den första juli.

1997.Ölskatten sänks för starköl från 2,38 till 1,45 kronor/volymprocent och liter. 2,8 blir en ny gräns för beskattning av öl. Öl 2,8-3,5 får en högre skattesats från 1,21 till 1,45 kronor/volymprocent och liter. Systembolagets monopol prövades i EG-domstolen. Monopolet stred inte mot EG-rätten.

2000.Systembolaget startar 1 januari lördagsöppet i sex försökslän.Förutsättningarna för serveringstillstånd föreslås bli förändrade i vissa avseenden. Innehavare av tillstånd för tillfällig servering i slutet sällskap får i fortsättningen endast göra sina inköp hos Systembolaget AB. För vissa privata arrangemang tas kravet på serveringstillstånd bort helt. Beträffande tillstånd för servering till allmänheten föreslås att vägledande för tillståndsmyndighetens prövning vid bestämmandet av serveringstid skall vara risken för alkoholpolitiska olägenheter. Bestämmelserna om tid för servering av öl tas bort.

2001Lördagsöppet på Systembolaget införs från den 7 juli.
2004Från och med den 1 januari blir det tillåtet att föra in 110 liter öl, 90 liter vin, 10 liter sprit och 20 liter mellanprodukter för eget bruk från ett annat EU-land till Sverige. Dessa nivåer är indikativa och större kvantiteter kan tillåtas för speciella tillfällen.